Mer jämställda löner kostar 36 miljarder

Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män. En stor del av löneskillnaderna beror på att kvinnodominerade yrken inom vård skola och omsorg i offentlig sektor värderas lägre än mansdominerade yrken i privat sektor. Att höja lönen i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor med 10 % kostar 36 miljarder, enligt Sacos beräkningar.

Trots att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män tjänar de över ett helt yrkesliv flera miljoner kronor mindre. Saco har tidigare visat det i våra livslöneberäkningar. En stor del av skillnaderna är strukturella i den meningen att genomsnittslönen i kvinnodominerade yrken i den offentliga sektorn, framförallt inom vård, skola och omsorg i kommun- och landstingssektorn, är betydligt lägre värderade än yrken i mer mansdominerade yrken i privat sektor. Det betyder också att kvinnor förutom lägre lön även kommer att få en lägre pension än män när de blir äldre. Det här ett jämställdhetsproblem och det kommer på sikt att bli ett stort problem för möjligheterna att rekrytera välutbildad personal till sektorerna inom vård, skola och omsorg.

Så mycket kostar det att höja lönerna i offentlig sektor

Nu är det dags att göra något åt dessa löneskillnader på allvar. Saco har räknat på vad det skulle kosta att höja lönerna i de kvinnodominerade yrkena i kommuner och landsting.

Om man höjer lönerna för kvinnor som jobbar i en kommun med 10 % skulle löneskillnaden till män i privat sektor minska med 7 procentenheter men en viss löneskillnad skulle fortfarande finnas kvar.

 
Genomför man samma höjning för kvinnor i landstingen skulle löneskillnaderna till män i privat sektor helt försvinna.

 
En höjning av lönerna med 10 procent skulle kosta ungefär 36 miljarder kronor. Den svåra frågan att svara på är var pengarna ska tas. Idag finansieras lönerna i kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg av skattemedel oavsett om det är en kommun, landsting eller en friskola eller privat vårdgivare som är utförare. För att få in 36 miljarder till lönehöjningarna skulle det krävas en höjning av kommunalskatten med 2 procentenheter. Det är omkring 500 kr i månaden för en genomsnittlig inkomsttagare. Men det finns andra sätt att finansiera löneökningarna.

Dela på Twitter:

"Att höja lönen i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor med 10% kostar #36miljarder – vem betalar? "

Flera sätt att finansiera jämställda löner

Ett sätt är att prioritera om i kommun- och landstingsbudgetar, det vill säga ta bort en annan kostnad och lägga pengarna på löner istället. En annan väg är att staten betalar mer pengar via statsbidrag till kommuner och landsting. Men då måste staten ta in de pengarna antingen i form av skatter eller genom att dra ner på något annat. En tredje variant är att höja avgifterna på offentliga tjänster som till exempel, lokaltrafik, sjukvård, barn- och äldreomsorg. Troligen är det en kombination av de olika finansieringssätten som måste till.

Saco menar att det nu är hög tid att börja räkna på vad en löneökning i kvinnodominerade yrken kommer att kosta och hur det ska genomföras i praktiken. Därför har vi bland annat föreslagit en översyn av skattesystemet. Utbildning ska löna sig även i kvinnodominerade yrken. Det gör det inte idag. Sverige är ett av de länder i världen som har den lägsta utbildningspremien för en universitets och högskoleutbildning. Särskilt olönsamt är det att studera till många av yrkena inom vård utbildning och omsorg.

36 miljarder – vem betalar?

Diskutera på Twitter under #36 miljarder, kommentera på Sacos Facebooksida eller använd kommentarsfältet på den här sidan.