De nordiska länderna måste bli bättre på att tala med en röst i EU och stå upp för den nordiska modellen, sade Loa Brynjulfsdottir, generalsekreterare vid Nordens fackliga samorganisation under ett seminarium på Europadagen. En dag som kretsade mycket kring arbetsmarknaden och Europas framtida utmaningar.
Den 9 maj 1950 presenterade den franske utrikesministern Robert Schulman sitt förlag till den Europeiska kol- och stålgemenskapen, det vill säga det som i dag är EU. Syftet var politiskt och avsikten var att skapa långsiktiga förutsättningar för fred i det krigströtta Europa.
Sedan 1985 firas därför Europadagen och för anställda inom EU:s institutioner är dagen allmän helgdag.
I Sverige har vi inte gått så långt, men dagen firas ändå runt om i landet. I år bland annat på Europahuset i centrala Stockholm där parlamentet har sitt nationella kontor.
Saco är en av arrangörerna av Europadagen i Sverige, men hade i år valt att inte anordna något eget seminarium. I stället kunde besökarna ta del av samtal och debatter i regi av bland annat TCO, LO, SKL och Svenskt Näringsliv.
Den sistnämnda organisationen bjöd på ett intressant seminarium med Socialdemokraternas förre partiledare Mona Sahlin, Svenskt Näringslivs vice vd Lars-Göran Johansson och ledarskribenten Annika Ström Melin i panelen. Moderator var Carl Melin från undersökningsföretaget United Minds.
Rubriken på seminariet var den tvärsäkra "Det blev bättre med EU" och även om deltagarna själva var inbitna EU-vänner bjöd de på en hel del kritik och reflekterande tankar kring Sveriges roll i Europa.
Mycket kom att handla om Sveriges väg in i Europasamarbetet och inte minst Mona Sahlin gav en intressant inblick i hur Socialdemokraterna kom att gå från att vara kritiska till EU till att plädera för ett svenskt medlemskap.
Avgörande var Berlinmurens fall, det betydde allt, förklarade hon. Det skapade en känsla av att vi var en del av en större gemenskap och att det fanns ett uppdrag att göra något gemensamt med övriga Europa.
Men även den ekonomiska krisen i början av 1990-talet hade betydelse, enligt Mona Sahlin.
- Tillsammans gjorde det att det fanns ett fönster till EU som var öppet en kort stund. Vi lyckades hoppa igenom det, men det var nätt och jämnt, sade hon.
I år är det 18 år sedan som Sverige gick med i EU och svenskarna har ännu inte förstått att EU är ett politiskt samarbete, enligt Annika Ström Melin. Och har vi förstått det, så tycker vi inte om det.
Hon önskade också att Ja-sidan hade visat prov på större ärlighet under kampanjen 1994. Att dess företrädare vågat tala klarspråk om till exempel kollektivavtalen och Systembolaget istället för att säga att EU-medlemskapet inte skulle ha någon påverkan.
- Man borde ha tagit diskussionen på allvar och sagt att "EU innebär ett stort steg, men vi behöver det här". I stället fick vi en stor backlash efter EU-inträdet, sade hon och tillade:
- Men det är klart, hade politikerna varit ärliga hade det troligtvis inte blivit ett ja.
Annika Ström Melin fick visst medhåll av Mona Sahlin som menade att politikerna var naiva när de trodde att allting skulle lösa sig bara vi gick med i EU. I efterhand kan vi också se att EU haft stor påverkan på delar av den inhemska politiken som inte var önskvärt, menade hon. Systembolaget är till exempel kvar, men alkoholpolitiken ser i dag helt annorlunda ut än före inträdet.
Hon höll dock inte med om att det inte fördes en seriös diskussion om effekterna av EU-medlemskapet.
- Argumenten fanns, men de kanske borde ha fått en större roll i debatten, sade hon.
Mona Sahlin kandiderar just nu till posten som generalsekreterare för ILO, FN:s arbetsmarknadsorgan. En annan internationell aktör på det arbetsmarknadspolitiska området är NFS, Nordens fackliga samorganisation. Dess generalsekreterare Loa Brynjulfsdottir var en av deltagarna i det efterföljande seminariet som kretsade kring de nordiska ländernas påverkan på EU. Arrangör var Föreningen Norden och Europarörelsen.
Loa Brynjulfsdottir pläderade starkt för att Sverige och de övriga nordiska länderna måste stå upp för den nordiska modellen i Europa. Att vi måste förklara och förankra den för att få övriga länder att förstå särdragen. För modellen med kollektivavtal är alldeles för viktig för att ta för givet, förklarade hon.
- Ibland undrar jag om vi ens själva förstår värdet av kollektivavtalen, vilken oerhörd flexibilitet de erbjuder, sade Loa Brynjulfsdottir.
Övriga deltagare i seminariet var Marie Granlund (S), vice ordförande i riksdagens EU-nämnd och Fredrik Rystedt, Sverigechef på Nordea.
De var överens om att nordiska egenskaper som platta hierarkier och utvecklad föräldraförsäkring börjar få fotfäste i övriga Europa. Men också att det just nu är svårt att få gehör för idéerna på grund av den ekonomiska krisen, som överskuggar allt annat.
Därefter följde en diskussion om vikten av att arbeta med såväl informella som formella kanaler i Bryssel innan Loa Brynjulfsdottir fick sista ordet.
Och hon återvände till behovet för de nordiska länderna att tala med en gemensam röst.
- De nordiska länderna är bland de mest konkurrenskraftiga i världen, mycket på grund av vår pragmatiska arbetsmarknadsmodell. Vi borde arbeta mer i EU som ett nordiskt block och inte vara blyga nordbor. Den nordiska modellen är värd att försvara och vi måste göra det gemensamt.
Läs mer om Europadagen på den officiella hemsidan.