Den samlade lönen och inkomsten under ett helt liv påverkas av en mängd individuella val och politiska beslut. Hur påverkas livslönen av vad, var och när man studerar? Vilka konsekvenser får arbetslöshet direkt efter studierna? Har det någon betydelse om man är gift? Blir investeringen i utbildning någonsin lönsam? Hur påverkar jobbskatteavdraget livslönen?
Dessa frågor ställs i antologin Livslön - välja studier, arbete, familj, som är skriven av sex Sacoekonomer och ges ut av SNS Förlag.
När begreppet livslön lanserades på 1950-talet var det i polemik mot det rådande skattesystemet och begreppet utvecklades av Saco i en rad rapporter från och med 1963. Sedan dess har livslönerapporterna haft fokus på frågan om investeringen i utbildning någonsin blir lönsam. Nu vidgar vi perspektivet. Historien om hur livslönen byggs upp kan beskrivas med hjälp av valen i livets olika skeden.
De första valen handlar om vad, var och när man studerar. Resultat från olika forskningsstudier ger en viss vägledning inför studierna, under studierna och mot slutet av studierna. Inför studierna handlar det om valet av lärosäte och om det får betydelse för framtida lön och inkomst. Det finns inkomstskillnader, men det mesta av skillnaderna förklaras av var det framtida jobbet finns och inte av var man läst. En mycket viktigare faktor för den framtida inkomsten är valet av utbildningsinriktning. Det har också betydelse när studierna påbörjas – livslönen blir lägre om man skjuter upp studierna, men vad studieuppehållet fylls med spelar också roll för framtida inkomster. Det är bättre att jobba än att åka jorden runt. Att byta lärosäte under studierna ger också lägre inkomster, men skillnaderna jämnas ut över tiden. Att ta ut dubbla examina ger inte mer i lön i genomsnitt, men det finns stora skillnader beroende på utbildningskombinationer. Mot slutet av studierna handlar det om det är bättre att hoppa på första bästa jobb än att vara arbetssökande en tid för att hitta "rätt" jobb. Arbetslöshet i samband med examen ger hela 30 procent lägre inkomst fem år efter examen, och det negativa sambandet finns kvar ännu efter tio år.
I nästa skede av livet är det vanligt att bilda familj. Resultat från olika forskningsstudier visar att familjevalen påverkar livslönen. Gifta män har i genomsnitt 10 procent högre lön än ensamstående män och det omvända verkar gälla för kvinnor; gifta kvinnor som har drygt 10 procent lägre lön än ogifta kvinnor. Frågan är om detta beror på att gifta män har egenskaper som värderas högt på både äktenskapsmarknaden och arbetsmarknaden; att vara gift ger en signal om "duglighet". För gifta kvinnor kan däremot det negativa sambandet vara en signal om gifta kvinnors större familjeansvar. Samma mönster gäller sambandet mellan barn och lön. I många länder har kvinnor med barn lägre löner än kvinnor utan barn, medan det omvända gäller för män.
Mot slutet av karriären kan man fråga sig om utbildningen någonsin blev lönsam? Lönar sig det ekonomiskt att ta en akademisk examen jämfört med att börja jobba direkt efter avslutat gymnasium? Ja, för de allra flesta - i genomsnitt ger det en avkastning på 7 procent. Det är en god affär att bli exempelvis jurist, ingenjör eller ekonom, men inte att bli lärare eller att utbilda sig inom vården om man inte blir läkare. Män har högre löner än kvinnor, men steget att gå från att vara gymnasieutbildad till högskoleutbildad är mer lönsamt för kvinnor än för män. Det betyder att män kan få välavlönade jobb utan högskoleutbildning - för kvinnor är det mer en förutsättning.
Hur påverkar utformningen av skattesystemet livslönen? Vi visar hur beskattningens olika progressiva delar förvandlar likhet i bruttolivslön för akademiker och gymnasieutbildade till olikhet i deras nettolivslön. Ett resultat är att jobbskatteavdraget i själva verket skärper progressiviteten i beskattningen över livet - även om avdraget ökar nettolivslönen för en högskoleutbildad, ökar nettolivslönen än mer för en gymnasieutbildad.
Livslönen påverkas även av förändringar i lönestrukturen på arbetsmarknaden. I den allmänna debatten finns en föreställning om att lönespridningen ökar. Våra analyser visar, tvärtemot vad många tror, att lönespridningen inte ökat under 2000-talet utan snarare minskat, och att skillnaderna i lönespridning speglar skillnaderna i den privatekonomiska avkastningen av olika högskoleutbildningar. För grupperna med en liten lönespridning är det en dålig investering att ta en akademisk examen jämfört med att börja jobba direkt efter avslutat gymnasium.
Men livslönen både påverkas och påverkar - sambanden går åt båda hållen. Hur påverkar livslönen individernas val av utbildning och arbete? Vilka följder får det för arbetsmarknaden att den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet kan tjäna mer över livet än stora akademikergrupper? I slutändan påverkas även kvaliteten i verksamheter.
Livslön är därför en fråga för den enskilda individen och hela samhället.
Lena Granqvist, Sacoekonom (dr i nationalekonomi) och bokens redaktör