Svag utveckling för gymnasielärare

Gymnasielärarna är de stora förlorarna när köpkraftens nivå och utveckling för olika grupper av akademiker jämförs med industriarbetarens. Det visar den nya studien som Institutet för Privatekonomi på Swedbank har gjort i samarbete med Saco.

Publicerad: Måndag 26 nov 2012

Nyckelord:
Lön & livslön

Dagens arbetsmarknad ställer allt större krav på högskoleutbildning, framförallt hos dem som ska ta sig in på den. Utbildning lönar sig ofta, men för några akademikergrupper tar det väldigt lång tid innan köpkraften efter skatt, studielån och nödvändiga utgifter är högre än den genomsnittlige industriarbetarens. I flera kvinnodominerade yrken är lång utbildning fortfarande särdeles dåligt betald. Efter skatt och utgifter har de med högsta lönerna inom privat sektor 2-3 gånger så mycket kvar jämfört med dem som har de lägsta lönerna - vilka återfinns i den kommunala sektorn.

Rapporten "En ljusnande framtid...?" visar köpkraften för olika akademikergrupper i jämförelse med industriarbetaren, men även om senare examinerade fått det bättre eller sämre jämfört med tidigare examinerade. Analysen avser akademikernas situation tre, sex och trettio år efter examen.

Överlag har senare årskullar klarat sig allt bättre. Trettio år efter examen hade samtliga undersökta Saco-grupper som tog examen 1981 fått högre reala bruttolöner jämfört med kollegor som tog examen 1975 och 1978.

– Trots att de som examinerats senare nått högre lönenivåer så har inte alla grupper lyckats öka sin köpkraft i samma takt som industriarbetaren, konstaterar Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi. Akademikernas ekonomiska ställning har överlag inte stärkts.

Civilekonomer, civilingenjörer, naturvetare och samhällsvetare inom privat sektor med höga lönenivåer hade, framförallt när det gäller tre och sex år efter examen, inte samma förbättring som många av de övriga. Skillnaden mellan dem med högre löner och lägre löner har alltså minskat.

Den mest oroande tendensen är att den stora gruppen gymnasielärare i flera avseenden har en markant svagare utveckling än andra grupper och det från en redan låg nivå.

– Den senast undersökta kullen gymnasielärare har inte kommit bättre ut än sina äldre kollegor, och har därmed tappat jämfört med både övriga grupper och industriarbetaren. Det är en djupt oroande utveckling för en yrkesgrupp som har en nyckelroll för landets framtid, säger Gunnar Wetterberg, Saco.

För ytterligare information:

Ylva Yngveson, chef för Institutet för Privatekonomi, Swedbank, telefon: 070-200 1245
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef Saco, telefon: 070- 689 11 22

 

Se även bilagan med exempel på löneutveckling och kvar efter lån och utgifter tre och trettio år efter exemen. Rapporten i sin helhet finns att ladda hem på swedbank.se/privatekonomi eller saco.se/privatekonomi.