Arkitekters arbetsfält sträcker sig från den lilla skalan – med utformning av inredningsdetaljer och möbler – till den stora skalan – regional planering och stadsbyggande. De flesta arkitekter arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.
Arkitektens viktigaste arbetsredskap är datorn och modellbordet.
De flesta arkitekter arbetar på privata arkitektkontor eller konsultföretag. Flertalet arkitektföretag är ganska små – enmansföretag är vanligt. Det finns även några få företag med hundra arkitekter eller fler. Närmare en tredjedel arbetar inom den offentliga sektorn, framförallt med planering och arkitektur i kommunerna.
De flesta med en arkitektexamen arbetar som arkitekter. Men det finns också de som arbetar med andra saker inom design/formgivning eller som lärare på högskolor som forskare eller som utredare på olika myndigheter. Även i bygg och fastighetsbranschen finns arkitekter.
Arkitekt
Utbildningen till arkitekt, eller byggnadsarkitekt som det ibland även kallas, är den bredaste av de fyra utbildningarna och är även den utbildningsbakgrund som ungefär tre fjärdedelar av arkitekterna har. Byggnadsarkitektens arbetsområde sträcker sig från den lilla skalan med interiöra rum till den stora mer övergripande planeringsnivån för ibland så stora sammanhang som städer eller regioner, men kärnan ligger ändå i byggda strukturer.
Planeringsarkitekt
Planeringsarkitekter eller fysiska planerare arbetar med att upprätta planer för nya stadsdelar, bostadsområden och industriområden. Att planera för förnyelse och förändring av befintliga områden är också viktiga arbetsuppgifter. Som allt annat planeringsarbete är även planeringsarkitektens arbete ett lagarbete, där han eller hon får samarbeta med andra yrkesgrupper. Planeringsarkitektens roll är ofta att sammanväga funktionella, ekologiska, tekniska, ekonomiska och estetiska krav och önskemål till en fungerande helhetslösning. Kommuner är de vanligaste arbetsgivarna, men även myndigheter och statliga verk sysselsätter många planeringsarkitekter.
Inredningsarkitekt
Inredningsarkitekter arbetar med rumsutformning och rumsfunktioner vid såväl nybyggnad som ombyggnad och tillbyggnad. Någon knivskarp gräns mellan den projekterande arkitektens och inredningsarkitektens arbetsuppgifter finns inte. Ofta samarbetar båda i samma projekt. Precis som för arkitekten är inredningsarkitektens arbete inte bara en fråga om det estetiska. Utöver att vara ansvarig för färgsättning, val av möbler, golvbeklädnad och annan inredning måste inredningsarkitekten se till att rummen är funktionella för den verksamhet som skall bedrivas.
En del inredningsarkitekter arbetar med möbelformgivning, men det är få som kan försörja sig på bara det. De flesta kombinerar detta arbete med inredningsprojektering, ofta av offentliga eller halvoffentliga miljöer.
Inredningsarkitekter kan också arbeta som projektledare, förvaltare och upphandlare.
Landskapsarkitekt
Många landskapsarkitekter arbetar med utredning, planering och miljökonsekvensanalyser inför förestående förändringar i landskapet. Det kan gälla till exempel planerad bebyggelse, vägdragningar eller rekreationsområden.
Utformningen av bostads- och industriområdens gator och gårdar och av stadens offentliga platser, gator, torg och parker är andra viktiga arbetsområden för många landskapsarkitekter.
Liksom övriga arkitekter är landskapsarkitektens roll att sammanväga olika, ofta motstridiga, intressen till en fungerande helhetslösning. Landskapsarkitekterna har en särskild kompetens när det gäller att ta hänsyn till ekologiska och naturresursbevarande aspekter, men dessa sammanvägs i landskapsarkitektens arbete med ekonomiska, tekniska, funktionella och estetiska aspekter.
Många gånger rymmer landskapsarkitektens arbete administrativa och arbetsledande arbetsuppgifter. Det gäller till exempel de landskapsarkitekter som arbetar som stadsträdgårdsmästare i kommuner. Landskapsarkitekter kan också arbeta med utredningar och forskning.