Professorer har forskning och handledning av doktorander som huvuduppgift men deltar också ofta i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Behörighetskravet är vetenskaplig skicklighet utöver doktorsexamen samt pedagogisk skicklighet.
Lektorer arbetar med forskning, forskarhandledning och undervisning, men tyngdpunkten i arbetsuppgifterna kan variera. Behörighetskravet är doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkesskicklighet förvärvad utanför högskolan samt pedagogisk skicklighet.
Adjunkter har undervisning som huvuduppgift. Behörighetskraven för adjunkter bestäms sedan den 1 januari 2011 av varje lärosäte.
Postdoktorer anställs för högst två år. En sådan anställning, som riktar sig till nydisputerade, kan också helt eller delvis förläggas till ett utländskt lärosäte.
Forskarassistenter och bitr. lektorer anställs för högst fyra år. Behörighetskravet är doktorsexamen. Avsikten är att relativt nydisputerade lovande lärare/forskare ska få tillfälle att meritera sig ytterligare, framför allt vetenskapligt. [1]
En anställning som doktorand är främst avsedd för egen forskarutbildning, men en mindre del undervisning och/eller annat institutionsarbete kan ingå.
En doktorand som har utbildningsbidrag för doktorander kan kombinera detta med en deltidsanställning som assistent med uppgifter inom undervisning och annat institutionsarbete.
Totalt arbetade motsvarande ca 25 000 heltidsanställda med undervisning och forskning vid de svenska lärosätena under 2010.
Som lärare eller forskare kan man förutom att arbeta inom skolan (främst gymnasieskolan) också arbeta inom den offentliga sektorn eller inom privat näringsliv. Efterfrågan på forskarutbildade borde i takt med ökade kvalifikationskrav öka i framtiden, särskilt inom den privata sektorn.
[1] Om dessa meriteringsanställningar kommer att finnas kvar efter den 1 oktober 2011 är just nu oklart då de förutsätter reglering i kollektivavtal.