Samhällsvetare är en sammanfattande beteckning på flera akademiker med sinsemellan mycket olika ämneskunskaper och funktioner i arbetslivet. Det är framförallt val av huvudämne som avgör var och med vad man kan arbeta. En del skaffar sig redan under utbildningen en specialitet som de sedan kommer arbeta med, medan andra utvecklar specialistkunskaper i arbetslivet. Gemensamt för samhällsvetare är att de i arbetslivet drar nytta av sina metodkunskaper, sin breda bakgrundskunskap och sitt administrativa kunnande. Som samhällvetare kan du till exempel arbeta som utredare, handläggare, analytiker, statistiker, politisk sekreterare, informatör/kommunikatör, marknadsförare, ombudsman, omvärldsanalytiker, projektledare, samhällsplanerare, samordnare med mera.
Näringslivet
I näringslivet arbetar samhällsvetare främst med utredningsarbete, projektledning, undersökningar, omvärldsbevakning, information och PR, utveckling och utbildning. Handels-, tjänste- och serviceföretag är den största enskilda branschen inom privat sektor för samhällsvetare, men för de med inriktning medie- och kommunikationsvetenskap är det vanligast att arbeta inom informations-, PR- och medieföretag.
Statlig förvaltning
Många samhällsvetare arbetar på departementen, riksdagen, skatteverket, SCB, Sida och andra statliga myndigheter och affärsverk. Arbetsuppgifterna varierar från mer administrativ och rutinartad handläggning till informationsarbete och expertbetonade analyser, förhandlingar och utredningsuppdrag. På regional nivå, på till exempel landsting och regioner sysslar samhällsvetarna främst med social, ekonomisk och fysisk planering. Inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar samhällsvetare med utredning och bedömning.
Kommunal förvaltning
Inom landsting, kommuner och kommunala bolag arbetar samhällsvetare med ekonomisk planering, samhällsplanering, utredning och statistik. Ofta innehåller arbetet administrativt ansvar och ledarskap. Många har chefsbefattningar. I de politiska organen, som kommunala nämnder och fullmäktige, är samhällsvetare ofta sekreterare och föredragande.
Intresseorganisationer
Inom fackförbund, arbetsgivar- och branschorganisationer, humanitära organisationer och andra intresseorganisationer arbetar många samhällsvetare som ombudsmän eller utredare med ekonomiska och statistiska utredningar samt med information, förhandling, rådgivning, utbildning, remissarbete och opinionsbildning.
Forskning
De som efter sin examen från grundutbildningen väljer att fortsätta med en forskarutbildning stannar ofta inom den akademiska världen som forskare och lärare. Beroende på ämne har man som forskare mer eller mindre kontakt med näringslivet, den offentliga förvaltningen och andra delar av samhället. Även fristående, statliga, näringslivsanknutna och internationella utredningsinstitut och forskningsorgan behöver samhällsvetare som lärare och administratörer.
Internationell tjänst
De flesta samhällsvetare som arbetar utomlands är inom den svenska utrikesrepresentationen för UD eller Sida, inom EU-kommissionen eller andra institutioner inom EU, olika FN-organ, humanitära och andra internationella organisationer.
För internationella handläggartjänster fordras i regel hög utbildning, kvalificerad erfarenhet och mycket goda språkkunskaper.
Övriga områden
Med speciella kombinationer av ämnesstudier eller kompletterande utbildningar arbetar några samhällsvetare som journalister och specialreportrar, utbildare eller som specialister inom data samt inom tolk- och översättningsverksamhet. Att arbeta med olika former av omvärldsbevakning blir en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig verksamhet.