Forskare – ett utdöende yrke?

I Sverige vill vi gärna se oss som en ledande forskningsnation, inte minst inom grön omställning. Men om vi ska kunna vara det även i framtiden gäller det att locka unga till utbildningar inom matematik och naturvetenskap, och även till en karriär som forskare.

Där pekar trenden tyvärr i fel riktning. Svenska elevers intresse för naturvetenskap och matematik ligger betydligt under det internationella genomsnittet. Endast 39 procent av svenska elever i årskurs fyra visar intresse för naturvetenskap, jämfört med 52 procent internationellt. Det är också oroväckande att nästan fem procent av eleverna som avslutade grundskolan 2022 med betyget F i matematik redan hade underkänt i samma ämne i årskurs sex. Vidare visar siffror från Skolverket att intresset för naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet har minskat fem år i rad.

Vikande intresse på SLU

På universitet och högskolor märker man av det vikande intresset för naturvetenskapliga inriktningar och forskning. Ett exempel är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där det finns flera utbildningar med minskat antal sökande.

– Det gäller framför allt lantmästarutbildningen men även agronom och trädgårdsingenjör. Jag uppfattar det som att det beror på att färre vill jobba inom lantbruk men det kan också bero på att andra aktörer, till exempel yrkeshögskolan, erbjuder liknande utbildningar, säger Annie Drottberger som är adjunkt på SLU.

Hon är också doktor i trädgårdsvetenskap vid Institutionen för Biosystem och Teknologi vid SLU och har alltså själv känt av den osäkerhet som en forskarkarriär innebär.

– Jag avslutade mina studier vid SLU 2005 och jobbade en kort tid som forskarassistent. Sedan valde jag att börja på Länsstyrelsen, för jag tyckte det verkade väldigt osäker att själv bli forskare. Men så småningom valde jag ändå att gå vidare och jag blev också anställd som adjunkt under mitten av min doktorandutbildning så jag fick en bättre ekonomisk trygghet.

Trygghet och lönenivå behöver förbättras

Och det är bland annat tryggheten i anställningarna som Annie Drottberger tycker behöver förbättras om intresset för forskarkarriären ska öka bland unga.

– Jag tänker på det här att man hela tiden måste söka medel för att få sin tjänst finansierad och kunna fortsätta, och det tar en massa tid och energi från det man egentligen vill hålla på med. Men lönefrågan är också viktig, när man har disputerat har man ofta en lägre lönenivå än vad till exempel en gymnasielärare har. Jag tror att det gör att många är tveksamma inför en forskarkarriär.   

Bra söktryck på Chalmers men problem finns

Chalmers i Göteborg är ett annat universitet som generellt upplever ett bra söktryck till utbildningarna. Men även här finns det tecken på ett minskat intresse för naturvetenskapliga utbildningar.

Mats Lundqvist är vicerektor med ansvar för nyttiggörande och innovation på Chalmers. Han pekar ut kemiteknik som ett problemområde.

– Vi är generellt välsignade med ett gott söktryck men vi har precis beslutat att göra skiften i vissa specifika områden där det varit mycket sämre söktryck. Tyvärr är det inom kemi och framför allt högskoleingenjörsprogrammet inom kemi som vi lägger ner och så försöker vi istället marknadsföra vårt civilingenjörsprogram. Det är ett uppenbart problem eftersom kemiteknik är jätteviktigt inom till exempel batteriteknik.

Han ser gärna att universitetet och industrin samarbetar för att öka attraktiviteten för utbildningarna bland ungdomar. Det behöver bli mer tydligt vilka spännande och meningsfulla jobb som de leder till.

– Det finns svaga bilder av vad det egentligen blir när man söker vissa program, och det behöver vi förbättra tillsammans. Jag tror också att en bra väg framåt är att vara ute mer på skolorna och berätta vad vi kan erbjuda, inte bara på gymnasiet utan även på högstadiet och ibland även på mellanstadiet.

Unga Forskare erbjuder gemenskap

En organisation som jobbar för att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik är Unga Forskare. Den grundades 1977 och består idag av nära 50 föreningar med över 7 500 medlemmar. Medlemmarna erbjuds möjlighet att ta del av aktiviteter, tävlingar, exklusiva stipendier och sommarjobb, men framförallt är syftet att erbjuda en gemenskap.

Sedan 1:a januari 2024 är Julia Qiu förbundsordförande för Unga Forskare. Hon ser också ett problem i att färre unga söker sig till naturvetenskapliga utbildningar.

– Det viktiga är intresset för ämnena och problemet är att naturvetenskap är helt skolbaserat, och i en sådan kontext är det svårt för ungdomar att utveckla sitt intresse. Jämför man med till exempel idrott eller musik är det mycket lättare för ungdomar att hitta ett sammanhang där man kan träffa likasinnade och utveckla sitt intresse. Så det är det vi försöker jobba för, att ge unga en plats där man kan hitta en gemenskap kring naturvetenskap, säger hon.

Unga Forskare har också – i likhet med Naturvetarna – lämnat inspel till regeringens kommande STEM-strategi. Där lyfter man bland annat fram att en avgörande faktor för att öka intresset för naturvetenskap, matematik och teknik är att öka möjligheter för elever att utforska ämnet på egen hand, utanför schemalagd skoltid samt utan betyg och bedömning.

– I slutändan handlar det om att de unga själva har ett intresse för naturvetenskap, teknik och matematik/STEM-ämnena. Och det är något som kommer inifrån, säger Julia Qiu.

Enklare med rätt bakgrund

Ett exempel på någon som hittat till naturvetenskapen genom gemenskap och inspiration är Alexandra Wennberg som är uppväxt i USA men som nu är post doc inom klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

– Jag var intresserad av vetenskap redan som väldigt ung och det uppmuntrades av mina föräldrar. Först ville jag bli veterinär, sedan kom jag in på fysik och tyckte det var riktigt spännande. Och mina föräldrar skickade mig på olika läger, med vetenskapsmuseet, veterinärläger och fysikläger. Sedan hade jag bra lärare som bidrog till att väcka mitt intresse.

Hon tycker själv att hon är priviligierad som fått dessa möjligheter att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och hon tror att det finns en hel del att göra för att locka unga från minoritetsgrupper till naturvetenskapliga ämnen.

– Om man tittar på forskningen så tror jag att det är viktigt att utbildningarna lär sig att uppskatta de identiteter, kunskaper och erfarenheter som de eleverna tar med sig in i klassrummet och sedan hjälper dem att koppla det till vetenskap. Att visa barn vad deras erfarenheter kan tillföra en naturvetenskaplig inlärningsmiljö så att de känner sig mer hemma i den.

Detta vill Naturvetarna

Sverige har goda förutsättningar att bedriva en forskning i framkant. Viljan och ambitionerna finns men måste backas upp av seriösa, långsiktiga åtaganden. Naturvetarna vill se en forskningspolitik som främjar en naturvetenskaplig forskning i världsklass och bidrar till största möjliga samhällsnytta.

Återväxten av forskare behöver säkras genom stärkt utbildning, trygga anställningar och fler karriärvägar:

• Stärk naturvetenskapen i hela utbildningssystemet och öka på så sätt behörigheten och antalet sökande till naturvetenskapliga utbildningar på universitet och högskola.
• Tillgängliggör forskning för unga tidigt i livet för att skapa nyfikenhet, intresse och förståelse.
• Skärp kvaliteten inom högre utbildning och motivera universitet och högskolor att leverera aktuell och relevant forskningsanknuten undervisning som rustar studenterna för yrkeslivet.
• Skapa likvärdiga villkor för doktorander och postdoktorer oavsett nationalitet, med lön istället för stipendier. Bättre villkor gör forskning till en mer attraktiv karriärväg.
• Avsätt riktade medel för juniora forskare som ska etablera sig. Ge äldre forskare möjlighet att trappa ner och dela med sig av sina erfarenheter för att skola in nya forskare.
• Säkerställ att medarbetare på universitet, högskola och forskningsanläggningar har anständiga arbetsvillkor och tillgång till ändamålsenlig karriärutveckling.
• Stärk den patientnära kliniska forskningen genom att skapa incitament och utrymme, och gör det möjligt för fler professioner att bedriva kliniska prövningar inom hälso- och sjukvården.

Läs mer om Naturvetarnas förslag för att stärka svensk forskning och innovation här

Läs mer om Naturvetarnas inspel till regeringens STEM-strategi här

Är du inte ännu medlem?

Bli medlem!