Här finns jobben om fem år

På fem års sikt är prognosen för nyexaminerade utan arbetslivserfarenhet balans mellan utbud och efterfrågan. Det är däremot liten konkurrens om jobben för erfarna arbetsmiljöingenjörer, på grund av en ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. På Arbetsmiljöverket är det troligt att antalet personer i kärnverksamheten kommer att fortsätta vara oförändrad. 

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Påverkan av AI

Den mest uppenbara effekten av AI för arbetsmiljöingenjörer är att det kommer att bli viktigare med kompetens kring hur AI påverkar arbetsmiljön och arbetstagares hälsa.

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska prioriteringar som påverkar efterfrågan.

På fem års sikt är prognosen balans mellan utbud och efterfrågan på jobb. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan på biologer inom såväl life science som miljö. Båda branscherna är under stark tillväxt. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap. I Arbetskraftsbarometern 2023 (SCB) uppger 26 procent av arbetsgivarna att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt och i Trender & prognoser, 2023 (SCB) görs bedömningen att det finns en risk för överskott på utbildade inom biologi och miljövetenskap. Det är oklart om den bedömningen tagit höjd för den ökade efterfrågan vi ser i spåret av nya affärsmöjligheter inom life science och biotech.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom AI ökar på ett dramatiskt sätt biologers möjligheter att övervaka naturvärden eller vår hälsa. Sannolikt kommer möjligheterna leda till många nya arbetsmöjligheter. Förutsättningen är emellertid att biologer vill och har möjlighet att tillskansa sig AI-kompetens för att kunna använda verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare. Life science-sektorn i Sverige går bra och flertalet företag bedömer att de kommer att anställa fler. Inom flera områden råder det också brist på personal.

Utvecklingen inom precisionsmedicinen (skräddarsydda behandlingar för enskilda patienter baserat på genetisk profil) och ökade satsningar på kompetenscentrum, samt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården, bör också leda till en ökad efterfrågan på biomedicinsk kompetens.

Påverkan av AI

De potentiella vinsterna av att i större utsträckning använda hälsodata för diagnostik, prevention, behandling och forskning är enorma. För biomedicinare medför de nya AI-verktygen många nya spännande möjligheter. Inom hälso- och sjukvården är emellertid etiska avvägningar kring integritet brännande och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans.

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Efterfrågan kommer också att vara hög på revisorer, ekonomistyrare, organisations- och managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt medan ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer att ha större konkurrens.

SCB bedömer i Trender och prognoser 2023. Befolkning, Utbildning, Arbetsmarknad med sikte på 2040, att arbetsmarknaden för ekonomer kommer att vara i balans även år 2040. SCB:s bedömning är att fram till dess finns ett ökat behov av ekonomer med en minst treårig eftergymnasial utbildning. Det beror till stor del på utbildningsväxlingen, alltså att allt fler jobb blir mer komplexa och därför kräver en högre utbildning. Arbetsmarknaden kommer alltså att vara fortsatt god för ekonomer.

Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika klara och tydliga som förr och roller går in i varandra. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer göra det i allt högre grad i framtiden. Det leder till att en del jobb förändras eller försvinner och nya kommer till. Redovisning, revision och bank- och finanssektorn är områden som genomgår stora förändringar, vilket också ställer andra krav på ledarskapet. Många organisationer och företag tar löpande fram rapporter med analyser av den pågående utvecklingen. 

Påverkan av AI

Den pågående utvecklingen inom automation och digitalisering är snabb. Nya verktyg och artificiell intelligens (AI) används redan. De kommer att spela en större roll på arbetsmarknaden i framtiden men det innebär inte att alla jobb försvinner. Däremot behöver ekonomer även i framtiden fortsätta att utveckla sin digitala och tekniska kompetens och vara inställda på ett livslångt lärande. Flera områden påverkas redan av den nya tekniken, marknadsföring, försäljning, finansiell rådgivning och analys. Redovisning är ett annat område där vissa processer i arbetet automatiseras och digitaliseras. Men det ger tid till andra uppgifter som kräver viktiga mänskliga förmågor som empati, samarbetsförmåga, kreativitet, analytiskt och kreativt tänkande. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att många framtida jobb inte finns ännu. Akavias rapport AI-ekonomer och Robotcontrollers? – Ekonomers framtida arbetsmarknad visar att åtta av tio ekonomer anser att de har rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

Pronosens osäkerhet

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringens livsmedelsstrategi kan också öka efterfrågan på kompetensen. På fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedelsproduktionen. Inom den professionella odlingen i växthus är den utvecklingen ännu tydligare. Möjligheten att monitorera och automatisera tillskott av gödning och vatten är stora. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för hortonomer och trädgårdsingenjörer. För landskapsingenjörer har nya digitala verktyg sedan länge omformat arbetet och erbjudit nya möjligheter att övervaka och planera underhåll av storstädernas parker.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget därmed är litet.

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2029. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack är högt och utbildningsplatserna är mycket få. Även om det finns allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar – så är utbildningen till inredningsarkitekt unik i sitt slag med sin konstnärliga och specialiserade inriktning.

Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan och en högre grad av cirkularitet i bygg- och fastighetssektorn. Inredningsarkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som inredningsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltningsbesluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och återbruk. En inredningsarkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.  

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken som påverkar investeringsmöjligheterna på fastighetsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har inredningsarkitekter varit beroende av uppdrag inom offentlig sektor. De mindre företagen har haft det svårare på marknaden på grund av statens upphandlingsregler. Det har lett till att allt fler större arkitektföretag har särskilda inredningsarkitektavdelningar. I lågkonjunktur har inredningsarkitekter haft svagare ställning på arbetsmarknaden än andra arkitekter. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar har stor betydelse. 

Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examensfrekvensen beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till cirka 1 500 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2020 därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med 35 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 15 procent.

Den ökade efterfrågan på jurister förklaras av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, att de branscher där jurister är verksamma tros växa och att en högre andel av dem som arbetar som planerare och utredare förväntas ha en juristutbildning jämfört med idag. I Arbetskraftsbarometern 2022 bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister år 2040, med risk för visst överskott.

De flesta jobb för jurister finns i regionhuvudstäder och tätorter där det finns många myndigheter och företag. Majoriteten av juristerna jobbar i Stockholmsområdet. Dock kommer det även finnas behov av jurister vid större satsningar i andra delar av landet, såsom på energibolag i Norrland.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Klimatomställningen och digitaliseringen driver på utvecklingen inom skogsbranschen. Tillsammans med ökade satsningar på forskning och utveckling bidrar detta till att efterfrågan på skoglig kompetens ökar. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är i balans. Arbetslösheten är låg och minskar. Jägmästare och skogsmästare har möjlighet att ta ut yrkesexamen och det är en faktor som gör det enklare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år, medan för erfarna är prognosen liten konkurrens. Bristen på erfarna beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent är 60 år eller äldre. SCB bedömer i Trender och prognoser 2023 att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att bestå fram till 2040.

Påverkan av AI

Ökade möjligheter för att använda AI för planering, övervakning och automatisering vässar skogsbranschen och leder till nya karriärmöjligheter för skogligt utbildade med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetensbehovet och bidrar till osäkerheten.

Sveriges kiropraktorer blir långsamt fler och samtliga nyexaminerade har idag arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Det finns dock regionala skillnader. I några regioner kan det vara utmanande att hitta anställning för den ettåriga praktiktjänstgöringen omedelbart efter utbildningen. I andra regioner har arbetsgivare svårt att hitta nya medarbetare. Utöver regionala skillnader så har det uppmärksammats att det finns en viss utmaning att hitta praktikplatser inom hälso- och sjukvården, medan det inte är några problem alls att hitta praktikplatser på kiropraktorkliniker. Den sammantagna arbetsmarknaden för nyexaminerade kännetecknas ändå av balans, men med inslag av liten konkurrens. För kiropraktorer med yrkeserfarenhet är det liten konkurrens om jobben.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm jämfört med landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Påverkan av AI

Tillkomsten av AI kommer troligen att kunna underlätta viss diagnostik och kommunikation till exempel om rehabilitering för kiropraktorer, men kan inte på något sätt ersätta den manuella behandling kiropraktorer utför.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Sammantaget råder idag balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade landskapsarkitekter. Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är även balans 2029. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskapsarkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastrukturprojekt som Trafikverket och stora industrier genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker i mindre kommuner.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som landskapsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltningsbesluten och skapa möjligheter för landskapsarkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En landskapsarkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för landskapsarkitekter kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, och har haft en jämn tillväxt ända sedan utbildningens start i Sverige omkring 1960. Landskapsarkitekterna har till exempel ofta många små uppdrag när de arbetar som konsulter. Det gör dem mindre sårbara för svängningar. Landskapsarkitekter arbetar också mycket i stora och långsiktiga infrastrukturprojekt. Kommunerna behöver förvalta sina parker och grönytor oavsett konjunktur. Tillsammans ger det en stabil marknad.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Logopedernas arbetsmarknad har under lång tid präglats av stabilitet och balans. Det innebär att det finns ungefär lika många jobb att söka som det finns personer som kan ta dessa jobb.

I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 10 av 21 regioner i Sverige rapporterar om personalbrist bland logopeder.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är relativt stabil.

Det finns dock tendenser som pekar på att logopedyrket är på väg att bli ett bristyrke, då allt fler arbetsgivare vittnar om svårigheter att rekrytera logopeder. Det kan bero på att logopedernas arbetsmarknad växer, samtidigt som färre tar examen än tidigare. Det skulle i så fall innebära en minskad konkurrens om jobben, men också risken att tjänster som är svåra att tillsätta plockas bort och att logopedin därmed inte prioriteras. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster. Som nyexaminerad logoped kan det vara värt att undersöka möjligheten att ta en anställning på annan ort, då det ökar chanserna för anställning och kan ge större förhandlingsmöjligheter vad gäller ingångslön.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen för loogopedernas utbredning inom skolan.

Dagens arbetsmarknad för läkare är i balans men präglas av stor konkurrens om AT-platser. I väntan på AT arbetar dock de allra flesta som olegitimerade underläkare. De studenter som började läkarutbildningen innan hösten 2021 går en 5,5 år lång utbildning och behöver göra allmäntjänstgöring (AT) för att kunna ansöka om läkarlegitimation. Därefter följer specialiseringstjänstgöring (ST).

Sedan hösten 2021 är den svenska läkarutbildningen sex år. Den sexåriga utbildningen leder till läkarexamen och därefter kan du direkt ansöka om läkarlegitimation. Sedan följer specialiseringstjänstgöring (ST) som inleds med en bastjänstgöring (BT). Från 2027/2028 kommer personer från den legitimationsgrundande utbildningen ut på arbetsmarknaden. De behöver inleda sin ST med en BT. I dagsläget är det endast utlandsutbildade läkare som behöver göra BT.

På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen till olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) kommer dock fortsatt att vara stor. Till exempel behöver antalet BT-tjänster öka kraftigt när de första kullarna från den legitimationsgrundande läkarutbildningen examineras 2027/2028. I väntan på en utbildningstjänst kommer det dock att finnas jobb för dessa individer.  

Prognosens osäkerhet

Läkaryrket har haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en chef, samordnare eller strateg inom miljö, klimat eller hållbarhet.

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan på längre sikt. Men vi bedömer att efterfrågan och tillgång kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren. I Trender & prognoser, 2023 (SCB) görs bedömningen att det finns en risk för överskott på utbildade inom miljövetenskap. Samtidigt finns många karriärvägar inom miljöområdet och vi vidhåller att utbudet av miljöakademiker med en gedigen naturvetenskaplig grund snarast behöver fortsätta att öka.

Påverkan av AI

För miljöakademiker kommer AI att erbjuda nya möjligheter att väga olika intressen mot varandra, monitorera förändringar i miljön eller att förutse vilken effekt en viss åtgärd får. Sannolikt kommer dessa nya tekniska möjligheter att leda till en ökad efterfrågan på miljöakademiker som har förmåga att använda de nya AI-verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Miljöakademiker har också en tvärvetenskaplig utbildning, vilket gör att de har en bred arbetsmarknad. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och politiska prioriteringar.

Personalvetare har en balanserad och mycket bred arbetsmarknad inom både privat och offentlig sektor. I Statistiska Centralbyråns (SCB) Arbetskraftsbarometern 2023 uppger fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade personalvetare är i balans och nästan lika många att det är god tillgång på nyexaminerade. Drygt 17 procent anger att de ser en brist.

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteendevetenskap till drygt 2 700 per år. Med hänsyn till beräknade pensionsavgångar ser SCB i Trender och prognoser 2023. Befolkning, Utbildning, Arbetsmarknad med sikte på 2040, en risk för överskott på personalvetare på sikt, då tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2040, medan efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare beräknas öka med 40 procent. Det är viktigt att komma ihåg att prognosen är för 16 år framåt i tiden och mycket hinner ändras under tiden.

I Arbetsförmedlingens yrkesprognos över arbetsmöjligheter framgår att det kommer vara konkurrens om jobben för personal- och HR-specialister under de närmaste åren. Inför år 2026 gör Arbetsförmedlingen däremot bedömningen att det kommer finnas stora möjligheter till arbete med liten konkurrens om jobben. Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen möjligheterna till arbete som goda. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Många arbetar inom rekrytering, ibland som anställda i den rekryterande organisationen, men ofta som konsulter eller egenföretagare. Dessa tjänster efterfrågas mindre under lågkonjunkturer när rekryteringsbehoven minskar, vilket ofta leder till färre lediga jobb och en ökad arbetslöshet för personalvetare.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade planeringsarkitekter. Efterfrågan på planeringsarkitekter har minskat något på grund av konjunkturläget i byggsektorn, men arbetslösheten är låg bland erfarna planarkitekter.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är balans 2029. Sveriges Arkitekter bedömer att det hittills inte utbildats lika många planeringsarkitekter som marknaden behövt. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat, krav på minskad miljö- och klimatpåverkan samt ökad cirkularitet. Samtidigt har även den privata sektorn efterfrågat planeringsarkitekter, vilket breddat arbetsmarknaden för planeringsarkitekter.

Planeringsarkitekter arbetar i hela landet, eftersom de finns i de allra flesta kommuner, men de allra flesta arbetar i storstadsregionerna. Men trenden att en växande andel söker sig till den privata sektorn, både som plankonsulter och som fastighetsutvecklare, leder till ett ökat fokus på storstadsregionerna.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som planeringsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta arbetet med att analysera stora mängder data, visualisera komplexa scenarier och göra avvägningar. Planeringsarkitektens process kan inte ersättas av AI, men i takt med att digitaliseringen av planeringsprocesserna framskrider och AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En förutsättning för prognosen är att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Prognosen för nyexaminerade 2029 är att det råder stor konkurrens mellan tillgång och efterfrågan på jobb. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden, eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under de kommande åren. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget förväntas fler examineras än gå i pension, vilket innebär att antalet yrkesverksamma arkitekter fortsätter öka. SCB bedömer i sin prognos Trender och Prognoser 2023 en fortsatt risk för överskott av nyexaminerade arkitekter 2040, eftersom tillgången beräknas öka kraftigt och betydligt mer än efterfrågan under prognosperioden.

Dagsaktuella hållbarhets- och digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på förmågan att gestalta och planera framtidens hållbara livsmiljöer. Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan, en högre grad av cirkularitet i byggsektorn och ett större fokus på ombyggnation och det redan byggda. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som arkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltningsbesluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras. Arkitekter med kunskaper inom digitalisering och programmering har redan idag en stor konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken som påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att fortsätta investera i anläggningar och offentlig service har stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden.

På kort sikt är arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare i ett spann mellan balans till stor konkurrens. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2023 svarar en majoritet av arbetsgivarna som anställer personal- och beteendevetare att det är god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade. Samtidigt visar universitetens alumnundersökningar och Akademikerförbundet SSR:s undersökning att mer än hälften av studenterna fick ett jobb under utbildningen eller strax därefter och att studenterna snabbt kommer ut i arbete. Arbetslösheten är också fortsatt låg bland nyexaminerade och yrkesverksamma beteendevetare. Det kan däremot dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning.

På lång sikt, till 2035, förväntas tillgången öka mer än efterfrågan på utbildade beteendevetare enligt Arbetsförmedlingens Trender och prognoser 2023. Detta innebär att det finns risk att ett visst överskott på beteendevetare uppstår och att det kan bli stor konkurrens om jobben på längre sikt.

Sammanfattningsvis är det knepigt att ställa en prognos som ger en tydlig bild av hur stor eller liten efterfrågan det är på beteendevetare på arbetsmarknaden. Beroende på arbetsområde kan det råda stor konkurrens om jobben eller vara mer i balans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Beteendevetarnas arbetsmarknad har historiskt sett präglats av en viss konjunkturkänslighet på grund av att många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Typiskt för dessa yrken är medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter.

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år även om några har lagts ned och andra har tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

För cirka tjugo år sedan var hälsovetare en ny yrkesgrupp på arbetsmarknaden och det fanns färre tjänster, men också färre utbildade. Arbetsmarknaden har sedan dess utvecklats. Hälsovetare finns idag även på mer strategiska positioner inom både offentlig och privat sektor. På senare år har tjänsterna utvecklats till att vara mindre känsliga för konjunkturen.

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Konkurrensen om jobben är därför relativt stor men det finns samtidigt många tjänster i omlopp.

Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan och via privata utbildningsanordnare. Många som arbetar med kommunikation har läst medie- och kommunikationsvetenskap, men många har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel inom journalistik, kultur eller samhällsvetenskap. Det är därför många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas av att du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas skäl att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera dig. Ett annat råd är att läsa ett program som erbjuder praktik eller en fristående praktikkurs – det ger högskolepoäng, rätt till studiemedel och en fot in på arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har det växt fram flera digitala plattformar som specialiserat sig på att förmedla kortare uppdrag, ibland kallade gigg, inom kommunikationsbranschen. Det kan vara ett sätt för den som saknar kontakter och nätverk att få in en fot i branschen. Generellt är dock ersättningarna för denna typ av uppdrag lägre än från en anställning, och det är än så länge få människor som kan livnära sig på plattformsarbete.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till jobb kommer att fortsätta vara relativt små under de kommande åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga. Detta gäller särskilt för den privata sektorn där lågkonjunkturen haft störst påverkan.

Arbetsmarknaden är störst i de tre storstadsregionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns. Specialkompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar sker i projektform. Många museer har också fått mindre resurser till följd av den pågående lågkonjunkturen och fackförbundet DIK:s statistik visar att arbetslösheten i sektorn har ökat något under 2023. Egenföretagare och de som har tillfälliga anställningar är ofta särskilt utsatta i lågkonjunktur.

Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas om du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas skäl att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera dig. Ett annat råd är att läsa ett program som erbjuder praktik eller en fristående praktikkurs – det ger högskolepoäng, rätt till studiemedel och en fot in på arbetsmarknaden.

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är ofta hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. För exempelvis arkeologer, konservatorer och curatorer är det också relativt vanligt att vara egenföretagare.

Under rubriken Musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken, med delvis skiftande förutsättningar. Beroende på sektor och bransch kan det vara mer eller mindre svårt att hitta ett arbete. De flesta jobben finns i storstäderna, men där är det också högre konkurrens om jobben.

Vissa specialistkompetenser kan vara eftertraktade, exempelvis inom verksamhetsutveckling eller digital kompetens. Den som följer med i AI-utvecklingen och kan anamma nya digitala verktyg i arbetet kan ha lättare att få jobb. Humanistisk kompetens är också efterfrågad inom andra delar av arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Det är många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Hur lång tid det tar att få det första kvalificerade jobbet varierar mellan olika undersökningar, och arbetsmarknaden skiljer sig också åt geografiskt. 

Inom klassiska samhällsvetaryrken såsom utredare och handläggare, som även är vanliga ingångsjobb, finns stora möjligheter till jobb. Arbetsförmedlingen bedömer i sin yrkesprognos Hitta yrken från 2022 att det kommer vara konkurrens om jobben som utredare och kvalificerade handläggare under det närmaste året och fem år framåt. Det innebär att personer som har den utbildning eller erfarenhet som krävs kommer ha små till medelstora möjligheter till arbete enligt prognosen, som gäller fram till 2026. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer 2022 anses dock arbetsmarknaden för både nyexaminerade och yrkeserfarna samhällsvetare vara i balans.

Prognosen för nyexaminerade samhällsvetare är att det kommer vara balans blandat med stor konkurrens om jobben de närmsta åren. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare som förväntas öka något varje år från och med 2025 till 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2020. Överskottet på nyexaminerade för 2022 minskar dock något jämfört med 2021, enligt Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB). Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 2022 visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Den som redan är ute på arbetsmarknaden och vill utveckla sina kompetenser ska självklart utgå från sina intressen. Det är klokt att undersöka vilka kompetenser som eftersöks inom den bransch man är intresserad av att arbeta i. Exempelvis kan kunskaper som projektledning vara meriterande inom ideell sektor, och inom myndigheter kan exempelvis juridik vara ett positivt tillägg.

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden, och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Politiska beslut om förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap skulle långsiktigt kunna påverka arbetsmarknadsläget för nyexaminerade. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare kommer rörligheten på arbetsmarknaden successivt att öka.

På fem års sikt är prognosen liten konkurrens om jobben för nyexaminerade. Vi ser framför allt en minskad konkurrens om jobben på grund av pensionsavgångar och att efterfrågan på kvalificerad kompetens kommer a

Särskilt efterfrågade är lantbruksutbildade med teknisk och analytisk kompetens med erfarenhet av rådgivning. Sveriges livsmedelsstrategi har inte lett till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens, trots förhoppningar om motsatsen. En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap. Allt färre arbetsgivare tror att andelen anställda agronomer kommer att öka på tre års sikt enligt Arbetskraftsbarometern 2023 (SCB).

Påverkan av AI
AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedelsproduktionen. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare. En problematik är att agronomer och lantmästare historiskt haft ett lågt intresse av att läsa tekniska kurser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Under de närmaste fem åren förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för nyexaminerade apotekare. Detta kan dock variera mellan olika branscher och det är i allmänhet lättast för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar. Framöver påverkas dessa möjligheter av företagens livskraft, något som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering.

Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade. Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig åt mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan ha stor effekt på apotekens och regionernas arbetstillfällen. Bland annat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

På fem års sikt är prognosen för nyexaminerade utan arbetslivserfarenhet balans mellan utbud och efterfrågan. Det är däremot liten konkurrens om jobben för erfarna arbetsmiljöingenjörer, på grund av en ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. På Arbetsmiljöverket är det troligt att antalet personer i kärnverksamheten kommer att fortsätta vara oförändrad. 

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Påverkan av AI

Den mest uppenbara effekten av AI för arbetsmiljöingenjörer är att det kommer att bli viktigare med kompetens kring hur AI påverkar arbetsmiljön och arbetstagares hälsa.

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska prioriteringar som påverkar efterfrågan.

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Prognosen är att efterfrågan på arbetsterapeuter kommer att öka snabbare än antalet studenter som examineras från utbildningen.

Flera faktorer gör att behovet av arbetsterapeutiska insatser förväntas öka i framtiden. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre och Sverige står inför en demografisk utveckling med en åldrande befolkning. Det pågår även satsningar på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång till arbete. Även omställningen till god och nära vård innebär fler förebyggande och hälsofrämjande insatser, inte minst inom den kommunala hälso- och sjukvården. Parallellt med dessa faktorer efterfrågas arbetsterapeuters kompetens inom nya områden, till exempel inom företagshälsovården och i skolan.

Påverkan av AI

Idag finns inga tecken på att AI skulle påverka efterfrågan på arbetsterapeuter negativt. På samma sätt som med annan teknik kommer arbetsterapeuter behöva ha kompetens inom AI när personerna de möter börjar använda den nya tekniken, för att fullt ut kunna stötta dem i deras vardagliga aktiviteter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. 

Prognosen för nyexaminerade 2029 är att det råder stor konkurrens mellan tillgång och efterfrågan på jobb. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden, eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under de kommande åren. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget förväntas fler examineras än gå i pension, vilket innebär att antalet yrkesverksamma arkitekter fortsätter öka. SCB bedömer i sin prognos Trender och Prognoser 2023 en fortsatt risk för överskott av nyexaminerade arkitekter 2040, eftersom tillgången beräknas öka kraftigt och betydligt mer än efterfrågan under prognosperioden.

Dagsaktuella hållbarhets- och digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på förmågan att gestalta och planera framtidens hållbara livsmiljöer. Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan, en högre grad av cirkularitet i byggsektorn och ett större fokus på ombyggnation och det redan byggda. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som arkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltningsbesluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras. Arkitekter med kunskaper inom digitalisering och programmering har redan idag en stor konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken som påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att fortsätta investera i anläggningar och offentlig service har stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Vår bedömning är att arbetsmarknadsläget inte kommer att förändras under de kommande fem åren. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även år 2029, och efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Vi ser också att attityderna till hörselnedsättningar börjar förändras och att även yngre söker vård i högre utsträckning. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler rehabiliteras och att människor ställer högre krav på hörselvården.

I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att det är brist på barnmorskor i samtliga av Sveriges 21 regioner. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för barnmorskor kännetecknas av att det historiskt sett nästan alltid har funnits jobb att få, även om det under kortare perioder inte har funnits samma valmöjligheter. Sedan ett antal år tillbaka är arbetsmarknaden god, oftast med många valmöjligheter, särskilt på större orter.

På kort sikt är arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare i ett spann mellan balans till stor konkurrens. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2023 svarar en majoritet av arbetsgivarna som anställer personal- och beteendevetare att det är god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade. Samtidigt visar universitetens alumnundersökningar och Akademikerförbundet SSR:s undersökning att mer än hälften av studenterna fick ett jobb under utbildningen eller strax därefter och att studenterna snabbt kommer ut i arbete. Arbetslösheten är också fortsatt låg bland nyexaminerade och yrkesverksamma beteendevetare. Det kan däremot dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning.

På lång sikt, till 2035, förväntas tillgången öka mer än efterfrågan på utbildade beteendevetare enligt Arbetsförmedlingens Trender och prognoser 2023. Detta innebär att det finns risk att ett visst överskott på beteendevetare uppstår och att det kan bli stor konkurrens om jobben på längre sikt.

Sammanfattningsvis är det knepigt att ställa en prognos som ger en tydlig bild av hur stor eller liten efterfrågan det är på beteendevetare på arbetsmarknaden. Beroende på arbetsområde kan det råda stor konkurrens om jobben eller vara mer i balans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Beteendevetarnas arbetsmarknad har historiskt sett präglats av en viss konjunkturkänslighet på grund av att många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Typiskt för dessa yrken är medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till examen. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning, men för den som nyligen avslutat sin utbildning kan den första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Fackförbundet DIK bedömer att det kommer finnas stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie under de kommande åren. Det beror bland annat på att det utbildas för få nya bibliotekarier för att täcka behoven, samtidigt som en stor grupp yrkesverksamma väntas gå i pension. En femtedel av bibliotekarierna är över 60 år, och även om många väljer att fortsätta arbeta efter pensionsåldern kommer det inte täcka upp för pensionsavgångarna. Erfarna bibliotekarier och bibliotekarier med specialistkunskap är särskilt eftertraktade, och det finns också en växande efterfrågan på skolbibliotekarier. Behovet av bibliotekariers specifika kompetens inom informationshantering och källkritik kommer sannolikt öka till följd av det ökande användandet av AI.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

På fem års sikt är prognosen balans mellan utbud och efterfrågan på jobb. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan på biologer inom såväl life science som miljö. Båda branscherna är under stark tillväxt. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap. I Arbetskraftsbarometern 2023 (SCB) uppger 26 procent av arbetsgivarna att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt och i Trender & prognoser, 2023 (SCB) görs bedömningen att det finns en risk för överskott på utbildade inom biologi och miljövetenskap. Det är oklart om den bedömningen tagit höjd för den ökade efterfrågan vi ser i spåret av nya affärsmöjligheter inom life science och biotech.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom AI ökar på ett dramatiskt sätt biologers möjligheter att övervaka naturvärden eller vår hälsa. Sannolikt kommer möjligheterna leda till många nya arbetsmöjligheter. Förutsättningen är emellertid att biologer vill och har möjlighet att tillskansa sig AI-kompetens för att kunna använda verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare. Life science-sektorn i Sverige går bra och flertalet företag bedömer att de kommer att anställa fler. Inom flera områden råder det också brist på personal.

Utvecklingen inom precisionsmedicinen (skräddarsydda behandlingar för enskilda patienter baserat på genetisk profil) och ökade satsningar på kompetenscentrum, samt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården, bör också leda till en ökad efterfrågan på biomedicinsk kompetens.

Påverkan av AI

De potentiella vinsterna av att i större utsträckning använda hälsodata för diagnostik, prevention, behandling och forskning är enorma. För biomedicinare medför de nya AI-verktygen många nya spännande möjligheter. Inom hälso- och sjukvården är emellertid etiska avvägningar kring integritet brännande och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

Bristen på biomedicinska analytiker kommer att bestå och kanske till och med tillta på fem års sikt. Enligt Trender och Prognoser 2023 (SCB) minskar tillgången samtidigt som efterfrågan ökar. Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och att alltför många lämnar yrket. I Arbetskraftsbarometern 2023 (SCB) bedömer 59 procent av arbetsgivarna att efterfrågan kommer att öka på tre års sikt. Även arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Påverkan av AI

När det gäller biomedicinska analytiker har bland annat Stiftelsen för strategisk forskning framfört att de kommer att ersättas av AI. Professionsföreträdare delar inte alls den uppfattningen och det gör inte heller Naturvetarna. Många analyser har automatiserats, men samtidigt är det långt ifrån alla analyser som kan automatiseras. Biomedicinska analytiker vittnar också om att kraven på diagnostiken i stället ökat och att arbetet i själva verket blivit svårare. I automatiseringen fångas avvikande prover upp och utredningen kring vad avvikelsen beror på tar mycket tid, men gör att fler sjukdomar kan fångas upp i ett tidigt stadium. Vi ser också redan nu en utveckling där allt fler biomedicinska analytiker vidareutbildar sig inom programmering för att bli skickliga användare av de nya verktygen. Kvalitetssäkring och validering kommer att fortsätta vara viktiga arbetsuppgifter. Det är också viktigt att komma ihåg att små regioner har små ekonomiska möjligheter att hänga med i den pågående automatiseringen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans.

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Efterfrågan kommer också att vara hög på revisorer, ekonomistyrare, organisations- och managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt medan ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer att ha större konkurrens.

SCB bedömer i Trender och prognoser 2023. Befolkning, Utbildning, Arbetsmarknad med sikte på 2040, att arbetsmarknaden för ekonomer kommer att vara i balans även år 2040. SCB:s bedömning är att fram till dess finns ett ökat behov av ekonomer med en minst treårig eftergymnasial utbildning. Det beror till stor del på utbildningsväxlingen, alltså att allt fler jobb blir mer komplexa och därför kräver en högre utbildning. Arbetsmarknaden kommer alltså att vara fortsatt god för ekonomer.

Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika klara och tydliga som förr och roller går in i varandra. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer göra det i allt högre grad i framtiden. Det leder till att en del jobb förändras eller försvinner och nya kommer till. Redovisning, revision och bank- och finanssektorn är områden som genomgår stora förändringar, vilket också ställer andra krav på ledarskapet. Många organisationer och företag tar löpande fram rapporter med analyser av den pågående utvecklingen. 

Påverkan av AI

Den pågående utvecklingen inom automation och digitalisering är snabb. Nya verktyg och artificiell intelligens (AI) används redan. De kommer att spela en större roll på arbetsmarknaden i framtiden men det innebär inte att alla jobb försvinner. Däremot behöver ekonomer även i framtiden fortsätta att utveckla sin digitala och tekniska kompetens och vara inställda på ett livslångt lärande. Flera områden påverkas redan av den nya tekniken, marknadsföring, försäljning, finansiell rådgivning och analys. Redovisning är ett annat område där vissa processer i arbetet automatiseras och digitaliseras. Men det ger tid till andra uppgifter som kräver viktiga mänskliga förmågor som empati, samarbetsförmåga, kreativitet, analytiskt och kreativt tänkande. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att många framtida jobb inte finns ännu. Akavias rapport AI-ekonomer och Robotcontrollers? – Ekonomers framtida arbetsmarknad visar att åtta av tio ekonomer anser att de har rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

Pronosens osäkerhet

Bedömningen är att för nyexaminerade civilingenjörer kommer det på fem års sikt fortsatt vara liten konkurrens om jobben. 

Ett växande intresse för såväl civilingenjörer som för högskoleingenjörer lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högskoleingenjörer (inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer) vuxit mycket kraftigt. Samtidigt bedömer SCB i sin prognos att efterfrågan på civilingenjörer växer i en omfattning som ungefär svarar mot den ökade tillgången. På längre sikt räknar SCB därför med att arbetsmarknadsläget för civilingenjörer totalt kommer att övergå från ”dagens brist” till ”en mer balanserad situation”.

Arbetsförmedlingen (AF) skriver i Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2023 att varsel och arbetslöshet förväntas öka generellt under perioden 2024–2026. De konstaterar dock samtidigt att ”den digitalisering, automatisering och gröna omställning som pågår också medför ett ökat behov av kompetenser inom teknik, data och IT”. I yrkesprognoserna gör AF bedömningen att konkurrensen om jobben kommer att vara liten såväl 2024 som 2026 inom de flesta ingenjörsyrken samt kvalificerade datayrken (för de senare är bedömningen att konkurrensen om jobben 2026 kommer att vara mycket liten).

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

För att kunna få tjänst som diakon krävs en utbildning med en godkänd diakonexamen och att bli vigd till diakon inom Svenska kyrkan. Den som har blivit vigd kan räkna med att få ett arbete relativt omgående.

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Idag utbildas det för få diakoner för den stora efterfrågan. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Efterfrågan på erfarna diakoner är också mycket hög.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Diakonyrket är idag ett bristyrke som kommer att ha en mycket säker efterfrågan för många år framöver.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister och balans för nutritionister. Antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa.

Under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Påverkan av AI

Möjligheten att förbättra sin hälsa genom att på olika sätt kunna följa sitt kostintag och effekter av det är stora. För dietister och nutritionister kommer troligen nya AI-verktyg förändra arbetet. I de bästa av världar kan det leda till att fler kan få stöd och hjälp att i ett tidigt stadium förändra sitt kostintag för att undvika sjukdom. Inom hälso- och sjukvården är emellertid etiska avvägningar kring integritet brännande och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Antalet utbildningsplatser är få, samtidigt som antalet anställda i djursjukvårdsbranschen ökar stadigt. Prognosen på fem års sikt är fortsatt liten konkurrens eller till och med brist, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Antalet platser på utbildningen är inte tillräckligt och bristen lär troligtvis bestå även på längre sikt.

Prognosen på fem års sikt är fortsatt liten konkurrens om jobben och att det råder brist på djursjukskötare, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen påtalat att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. För det närmaste året anger branschen att det finns ett rekryteringsbehov på ca 350 personer samtidigt som det kommer att examineras ca 115 djursjukskötare per år. Antalet platser på utbildningen räcker inte för att täcka behovet och bristen lär troligtvis bestå även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Påverkan av AI

Djursjukskötare är ett omvårdnadsyrke som sannolikt kommer att påverkas i liten utsträckning av utvecklingen inom AI. Möjligheterna att kommunicera med djurägare och övervaka djurs hälsa från distans kommer sannolikt öka behovet av djursjukskötare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten i prognosen påverkas av att det är oklart hur fördelningen av arbetsuppgifter och regleringen av djursjukvården kommer att se ut framöver.

På fem års sikt är prognosen liten konkurrens om jobben. Ett ökat antal arbetsgivare bedömer att efterfrågan på fysiker kommer att öka (SCB, 2023). De få fysiker som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten och de flesta disputerar innan de lämnar akademin. Det finns likheter mellan civilingenjörers och fysikers arbetsmarknad. Den tekniska utvecklingen styr kompetensbehovet och digitaliseringen har ökat behovet av fysiker. Det är intressant att notera att SCB i Trender & Prognoser 2023 konstaterar att behovet av fysiker och matematiker kommer att öka, samt att de i en större utsträckning kommer att arbeta i yrkesroller som IT-arkitekt, systemutvecklare eller testledare.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt liten konkurrens om jobben. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Påverkan av AI

Fysiker har en utomordentlig, gedigen grund för att utveckla och använda AI. När AI börjar implementeras i arbetslivet på bred front kommer sannolikt efterfrågan på fysiker öka. De kommer att behövas som konsulter och rådgivare. AI kommer sannolikt också bidra till ett kunskapssprång inom forskningen. Inom hälso- och sjukvården är potentialen att använda AI för exempelvis bildanalys stor. Samtidigt är etiska avvägningar kring integritet brännande och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

Prognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt för både nyutexaminerade och erfarna fysioterapeuter. Det är idag fortsatt brist på fysioterapeuter och svårt att rekrytera i hela landet, samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Arbetsförmedlingens bedömning och aktuella yrkesprognos för fysioterapeuter på tre års sikt (2024–2026) är att möjligheterna till arbete i hela landet kommer vara fortsatt mycket stora.

Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden. Det leder till ett ökat behov av rehabilitering, men även av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre. Det kommer att påverka behovet av fysioterapeutiska insatser inom såväl den kommunala hälso- och sjukvården som den primära hälso- och sjukvården, vilket återspeglas i både Nationella planeringsstödet 2023 (Socialstyrelsen) och Trender och Prognoser 2023 – med sikte på 2040 (SCB).

Fysioterapeuters kompetens förväntas även bli alltmer efterfrågad inom andra områden, som till exempel elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Det råder idag brist på församlingspedagoger. Prognosen för nyutexaminerade församlingspedagoger är det kommer finnas goda möjligheter till sysselsättning inom Svenska kyrkan. Fem år framåt är bedömningen att det kommer vara fortsatt liten konkurrens om jobben.

Församlingspedagoger kan enkelt finna arbetsmöjligheter inom till exempel skolväsendet. Församlingspedagoger kan också bidra med sin expertis för att utveckla program och aktiviteter som främjar välbefinnande och gemenskap inom socialt arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Arbetsmarknaden för församlingspedagoger kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för församlingspedagogers arbetsmarknad.

Det råder stor brist på utbildade förskollärare idag. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2023 upplever fyra av tio arbetsgivare att det råder brist på nyexaminerade förskollärare och sju av tio att det råder brist på yrkeserfarna förskollärare. Även Arbetsförmedlingens bedömning är att det råder brist på förskollärare, vilket därmed ger stora möjligheter till jobb bland utbildade.  

Även om antalet barn väntas minska något under de närmaste åren råder fortsatt stor brist på förskollärare. Skolverket bedömer att rekryteringsbehovet av förskollärare till förskolan bedöms uppgå till cirka 37 000 heltidstjänster under prognosperioden fram till år 2035, vilket motsvarar i genomsnitt 2 500 per år. Men behovet kan vara större beroende på hur stor andel förskollärare det ska finnas på varje förskola.

Rekryteringsbehovet till förskolan beror, liksom för övriga skolformer, till stor del på kommande pensionsavgångar. Eftersom antalet som tar förskollärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för förskollärare är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket, Arbetsförmedlingen och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna förskollärare.

Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografiskt informationssystem (GIS) och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Inom området finns stor möjlighet att specialisera sig och många företag upplever att det är svårt att få tag på erfarna inom flera områden. Arbetslösheten är låg och minskar.

Gruvnäringen har på grund av den gröna omställningen fått ett uppsving. Samtidigt behövs satsningar på infrastruktur och förebyggande arbete för att hantera klimatförändringarna. Geovetare har en viktig roll för vår krisberedskap och AI ökar möjligheten att modellera och visualisera geologiska förlopp. Vi bedömer därför att efterfrågan på geovetenskaplig kompetens kommer att öka och att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Påverkan av AI

För geovetare innebär utvecklingen inom AI helt nya möjligheter att kartlägga, visualisera och följa användningen av naturresurser. Användandet av geografiska informationssystem är inget nytt och det vi ser är att det är allt viktigare för geovetare att ha den tekniska kompetens som krävs för att kunna använda verktygen på ett professionellt sätt. Att kurser för geovetare inom maskininlärning nu erbjuds bekräftar den bilden. Maskininlärning används för att utveckla bättre modeller och för att bestämma vilka variabler som är viktiga.

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten har att göra med att efterfrågan delvis kan mötas upp av andra yrkesgrupper, samt att det finns osäkerhet kring de politiska prioriteringarna.

SCB skriver i Arbetskraftsbarometern 2023 att över sju av tio arbetsgivare uppger att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna lärare. Samtidigt uppger närmare hälften av arbetsgivarna att de har ökade anställningsbehov av lärare i fritidshem under de närmast kommande åren. Enligt Skolverkets statistik är 43 procent av de anställda behöriga att undervisa i fritidshemmen, en minskning med en procentenhet från året innan.

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Under de senaste åren har cirka 600 personer årligen tagit en grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. Enligt Skolverkets prognos väntas antalet som examineras årligen täcka de rekryteringsbehov som finns, men för att öka behörighetsläget och personaltätheten ytterligare bland lärare i fritidshem är behovet av utbildade ännu större. Sammantaget tyder det på att det kommer fortsätta att vara liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i denna verksamhet. 

Behovet av lärare i grundskolan följer utvecklingen av antalet barn. Under närmast kommande år förväntas barnkullarna i dessa stadier minska något, vilket leder till ett minskat behov av lärare. En relativt stor andel grundskolelärare väntas också vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. Över en tiondel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren.

Samtidigt finns krav på färre elever per lärare för elever i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Andelen lärare som har en pedagogisk examen är 80 procent, vilket visar på den brist som råder idag. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2021 väntas antalet som tar grundlärarexamen inte täcka behoven, vilket riskerar en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringens livsmedelsstrategi kan också öka efterfrågan på kompetensen. På fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedelsproduktionen. Inom den professionella odlingen i växthus är den utvecklingen ännu tydligare. Möjligheten att monitorera och automatisera tillskott av gödning och vatten är stora. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för hortonomer och trädgårdsingenjörer. För landskapsingenjörer har nya digitala verktyg sedan länge omformat arbetet och erbjudit nya möjligheter att övervaka och planera underhåll av storstädernas parker.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget därmed är litet.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter.

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år även om några har lagts ned och andra har tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

För cirka tjugo år sedan var hälsovetare en ny yrkesgrupp på arbetsmarknaden och det fanns färre tjänster, men också färre utbildade. Arbetsmarknaden har sedan dess utvecklats. Hälsovetare finns idag även på mer strategiska positioner inom både offentlig och privat sektor. På senare år har tjänsterna utvecklats till att vara mindre känsliga för konjunkturen.

Bedömningen är att läget för nyexaminerade högskoleingenjörer på fem års sikt fortsatt kommer att innebära att det är liten konkurrens om jobben. 

Ett växande intresse för såväl civilingenjörer som för högskoleingenjörer lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högskoleingenjörer (inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer) vuxit mycket kraftigt. Samtidigt bedömer SCB i sin prognos att efterfrågan på civilingenjörer växer i en omfattning som ungefär svarar mot den ökade tillgången. På längre sikt räknar SCB därför med att arbetsmarknadsläget för civilingenjörer totalt kommer att övergå från ”dagens brist” till ”en mer balanserad situation”.

Arbetsförmedlingen (AF) skriver i Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2023 att varsel och arbetslöshet förväntas öka generellt under perioden 2024–2026. De konstaterar dock samtidigt att ”den digitalisering, automatisering och gröna omställning som pågår också medför ett ökat behov av kompetenser inom teknik, data och IT”. I yrkesprognoserna gör AF bedömningen att konkurrensen om jobben kommer att vara liten såväl 2024 som 2026 inom de flesta ingenjörsyrken samt kvalificerade datayrken (för de senare är bedömningen att konkurrensen om jobben 2026 kommer att vara mycket liten).

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2029. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack är högt och utbildningsplatserna är mycket få. Även om det finns allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar – så är utbildningen till inredningsarkitekt unik i sitt slag med sin konstnärliga och specialiserade inriktning.

Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan och en högre grad av cirkularitet i bygg- och fastighetssektorn. Inredningsarkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som inredningsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltningsbesluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och återbruk. En inredningsarkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.  

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken som påverkar investeringsmöjligheterna på fastighetsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har inredningsarkitekter varit beroende av uppdrag inom offentlig sektor. De mindre företagen har haft det svårare på marknaden på grund av statens upphandlingsregler. Det har lett till att allt fler större arkitektföretag har särskilda inredningsarkitektavdelningar. I lågkonjunktur har inredningsarkitekter haft svagare ställning på arbetsmarknaden än andra arkitekter. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar har stor betydelse. 

Den pågående digitaliseringen medför att efterfrågan ökar starkt. Bilden bekräftas av SCB i Arbetskraftsbarometern 2023 där 56 procent av arbetsgivarna upplever att det är brist på nyutexaminerade och 76 procent upplever brist på yrkeserfarna. Vi kan också konstatera att arbetslösheten bland såväl nyexaminerade som yrkeserfarna data- och systemvetare är mycket låg.

Det är framför allt högskoleutbildade som efterfrågas inom den digitala sektorn. Särskilt stort är behovet av programmerare och projektledare, samtidigt som efterfrågan på kompetens inom data science växer snabbast. Mer information finns i Naturvetarnas senaste arbetsmarknadsrapport.

SCB ger i Trender och prognoser 2023 en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar. Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 85 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan beräknas öka med 90 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensionsavgångar, ett tillskott på 2 500 nyutexaminerade per år och ett visst tillskott genom migration. Trots ett stort tillskott på utbildade inom området bedömer vi att införandet av AI kommer att fortsätta driva på efterfrågan på kompetens. Det gör att vi även på fem års sikt förväntar oss liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade IT-akademiker.

Påverkan av AI

AI är en del av den digitalisering som pågår på bed front. Hittills har digitaliseringen lett till en kraftig ökning av efterfrågan på digital spetskompetens. Det är troligt att det samma gäller nu när AI är på väg att införas på bred front. Störst är tillväxttakten inom data science och AI. Samtidigt kommer en del IT-yrken, såsom programmerare, att förändras radikalt i och med möjligheterna att använda AI för att generera kod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Konjunktursvängningar, digitaliseringen och möjligheten att skaffa sig kompetens inom området utanför akademin gör framtidsutsikterna svårbedömda.

Arbetsmarknaden för IT-akademiker kännetecknas av viss skillnad mellan hög- och lågkonjunktur. Andelen arbetslösa har historiskt sett följt den allmänna konjunkturen och svängt relativt mycket – särskilt bland nyexaminerade. De som tar examen i högkonjunktur får ofta ett kvalificerat arbete snabbt, medan de som tar examen i lågkonjunktur kan möta en betydligt tuffare arbetsmarknad.

Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examensfrekvensen beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till cirka 1 500 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2020 därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med 35 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 15 procent.

Den ökade efterfrågan på jurister förklaras av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, att de branscher där jurister är verksamma tros växa och att en högre andel av dem som arbetar som planerare och utredare förväntas ha en juristutbildning jämfört med idag. I Arbetskraftsbarometern 2022 bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister år 2040, med risk för visst överskott.

De flesta jobb för jurister finns i regionhuvudstäder och tätorter där det finns många myndigheter och företag. Majoriteten av juristerna jobbar i Stockholmsområdet. Dock kommer det även finnas behov av jurister vid större satsningar i andra delar av landet, såsom på energibolag i Norrland.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Klimatomställningen och digitaliseringen driver på utvecklingen inom skogsbranschen. Tillsammans med ökade satsningar på forskning och utveckling bidrar detta till att efterfrågan på skoglig kompetens ökar. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är i balans. Arbetslösheten är låg och minskar. Jägmästare och skogsmästare har möjlighet att ta ut yrkesexamen och det är en faktor som gör det enklare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år, medan för erfarna är prognosen liten konkurrens. Bristen på erfarna beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent är 60 år eller äldre. SCB bedömer i Trender och prognoser 2023 att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att bestå fram till 2040.

Påverkan av AI

Ökade möjligheter för att använda AI för planering, övervakning och automatisering vässar skogsbranschen och leder till nya karriärmöjligheter för skogligt utbildade med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetensbehovet och bidrar till osäkerheten.

Arbetsmarknaden för kemister har förbättrats och allt fler arbetsgivare upplever brist på kemister, enligt Arbetskraftsbarometern 2023 (SCB). Kemister arbetar framför allt inom life science- och kemiindustrin, hälso- och sjukvården och på myndigheter. Arbetslösheten är låg och minskar.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar som vi står inför på material- och energiområdet när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Enligt SCB:s Trender och prognoser 2023 kommer tillgången på kemister minska med cirka 10 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan förväntas öka med 5 procent. Detta stödjer vår bedömning att dagens balanserade situation kommer att övergå i en bristsituation med liten konkurrens om jobben.

Påverkan av AI

För kemister är AI ett kraftfullt verktyg för att förutse kemiska ämnen uppbyggnad, funktion och påverkan på vår hälsa och miljö. Möjligheterna att ta fram nya, säkrare och mer hållbara material ökar, vilket sannolikt kommer att innebära en stärkt karriär för kemister med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Sveriges kiropraktorer blir långsamt fler och samtliga nyexaminerade har idag arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Det finns dock regionala skillnader. I några regioner kan det vara utmanande att hitta anställning för den ettåriga praktiktjänstgöringen omedelbart efter utbildningen. I andra regioner har arbetsgivare svårt att hitta nya medarbetare. Utöver regionala skillnader så har det uppmärksammats att det finns en viss utmaning att hitta praktikplatser inom hälso- och sjukvården, medan det inte är några problem alls att hitta praktikplatser på kiropraktorkliniker. Den sammantagna arbetsmarknaden för nyexaminerade kännetecknas ändå av balans, men med inslag av liten konkurrens. För kiropraktorer med yrkeserfarenhet är det liten konkurrens om jobben.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm jämfört med landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Påverkan av AI

Tillkomsten av AI kommer troligen att kunna underlätta viss diagnostik och kommunikation till exempel om rehabilitering för kiropraktorer, men kan inte på något sätt ersätta den manuella behandling kiropraktorer utför.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Konkurrensen om jobben är därför relativt stor men det finns samtidigt många tjänster i omlopp.

Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan och via privata utbildningsanordnare. Många som arbetar med kommunikation har läst medie- och kommunikationsvetenskap, men många har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel inom journalistik, kultur eller samhällsvetenskap. Det är därför många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas av att du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas skäl att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera dig. Ett annat råd är att läsa ett program som erbjuder praktik eller en fristående praktikkurs – det ger högskolepoäng, rätt till studiemedel och en fot in på arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har det växt fram flera digitala plattformar som specialiserat sig på att förmedla kortare uppdrag, ibland kallade gigg, inom kommunikationsbranschen. Det kan vara ett sätt för den som saknar kontakter och nätverk att få in en fot i branschen. Generellt är dock ersättningarna för denna typ av uppdrag lägre än från en anställning, och det är än så länge få människor som kan livnära sig på plattformsarbete.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till jobb kommer att fortsätta vara relativt små under de kommande åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga. Detta gäller särskilt för den privata sektorn där lågkonjunkturen haft störst påverkan.

Arbetsmarknaden är störst i de tre storstadsregionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns. Specialkompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Sammantaget råder idag balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade landskapsarkitekter. Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är även balans 2029. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskapsarkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastrukturprojekt som Trafikverket och stora industrier genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker i mindre kommuner.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som landskapsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltningsbesluten och skapa möjligheter för landskapsarkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En landskapsarkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för landskapsarkitekter kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, och har haft en jämn tillväxt ända sedan utbildningens start i Sverige omkring 1960. Landskapsarkitekterna har till exempel ofta många små uppdrag när de arbetar som konsulter. Det gör dem mindre sårbara för svängningar. Landskapsarkitekter arbetar också mycket i stora och långsiktiga infrastrukturprojekt. Kommunerna behöver förvalta sina parker och grönytor oavsett konjunktur. Tillsammans ger det en stabil marknad.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Logopedernas arbetsmarknad har under lång tid präglats av stabilitet och balans. Det innebär att det finns ungefär lika många jobb att söka som det finns personer som kan ta dessa jobb.

I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 10 av 21 regioner i Sverige rapporterar om personalbrist bland logopeder.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är relativt stabil.

Det finns dock tendenser som pekar på att logopedyrket är på väg att bli ett bristyrke, då allt fler arbetsgivare vittnar om svårigheter att rekrytera logopeder. Det kan bero på att logopedernas arbetsmarknad växer, samtidigt som färre tar examen än tidigare. Det skulle i så fall innebära en minskad konkurrens om jobben, men också risken att tjänster som är svåra att tillsätta plockas bort och att logopedin därmed inte prioriteras. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster. Som nyexaminerad logoped kan det vara värt att undersöka möjligheten att ta en anställning på annan ort, då det ökar chanserna för anställning och kan ge större förhandlingsmöjligheter vad gäller ingångslön.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen för loogopedernas utbredning inom skolan.

Dagens arbetsmarknad för läkare är i balans men präglas av stor konkurrens om AT-platser. I väntan på AT arbetar dock de allra flesta som olegitimerade underläkare. De studenter som började läkarutbildningen innan hösten 2021 går en 5,5 år lång utbildning och behöver göra allmäntjänstgöring (AT) för att kunna ansöka om läkarlegitimation. Därefter följer specialiseringstjänstgöring (ST).

Sedan hösten 2021 är den svenska läkarutbildningen sex år. Den sexåriga utbildningen leder till läkarexamen och därefter kan du direkt ansöka om läkarlegitimation. Sedan följer specialiseringstjänstgöring (ST) som inleds med en bastjänstgöring (BT). Från 2027/2028 kommer personer från den legitimationsgrundande utbildningen ut på arbetsmarknaden. De behöver inleda sin ST med en BT. I dagsläget är det endast utlandsutbildade läkare som behöver göra BT.

På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen till olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) kommer dock fortsatt att vara stor. Till exempel behöver antalet BT-tjänster öka kraftigt när de första kullarna från den legitimationsgrundande läkarutbildningen examineras 2027/2028. I väntan på en utbildningstjänst kommer det dock att finnas jobb för dessa individer.  

Prognosens osäkerhet

Läkaryrket har haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Digitaliseringen och utvecklingen inom AI har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, analytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). Arbetslösheten är låg och minskar.

På fem års sikt bedömer vi att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens för den som utbildar sig till matematiker eller statistiker. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2023 förväntas både efterfrågan och tillgång på fysiker, matematiker och statistiker öka med cirka 15 procent. På sikt förväntas allt fler IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare ha denna utbildningsbakgrund.

Påverkan av AI

Vi ser redan hur efterfrågan på matematisk kompetens ökar i och med införandet av AI och maskininlärning. Behovet av personer som kan utveckla algoritmer, kvalitetssäkra dem och förklara hur de fungerar eller hur de kan användas i en verksamhet är tydligt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en chef, samordnare eller strateg inom miljö, klimat eller hållbarhet.

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan på längre sikt. Men vi bedömer att efterfrågan och tillgång kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren. I Trender & prognoser, 2023 (SCB) görs bedömningen att det finns en risk för överskott på utbildade inom miljövetenskap. Samtidigt finns många karriärvägar inom miljöområdet och vi vidhåller att utbudet av miljöakademiker med en gedigen naturvetenskaplig grund snarast behöver fortsätta att öka.

Påverkan av AI

För miljöakademiker kommer AI att erbjuda nya möjligheter att väga olika intressen mot varandra, monitorera förändringar i miljön eller att förutse vilken effekt en viss åtgärd får. Sannolikt kommer dessa nya tekniska möjligheter att leda till en ökad efterfrågan på miljöakademiker som har förmåga att använda de nya AI-verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Miljöakademiker har också en tvärvetenskaplig utbildning, vilket gör att de har en bred arbetsmarknad. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och politiska prioriteringar.

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar sker i projektform. Många museer har också fått mindre resurser till följd av den pågående lågkonjunkturen och fackförbundet DIK:s statistik visar att arbetslösheten i sektorn har ökat något under 2023. Egenföretagare och de som har tillfälliga anställningar är ofta särskilt utsatta i lågkonjunktur.

Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas om du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas skäl att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera dig. Ett annat råd är att läsa ett program som erbjuder praktik eller en fristående praktikkurs – det ger högskolepoäng, rätt till studiemedel och en fot in på arbetsmarknaden.

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är ofta hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. För exempelvis arkeologer, konservatorer och curatorer är det också relativt vanligt att vara egenföretagare.

Under rubriken Musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken, med delvis skiftande förutsättningar. Beroende på sektor och bransch kan det vara mer eller mindre svårt att hitta ett arbete. De flesta jobben finns i storstäderna, men där är det också högre konkurrens om jobben.

Vissa specialistkompetenser kan vara eftertraktade, exempelvis inom verksamhetsutveckling eller digital kompetens. Den som följer med i AI-utvecklingen och kan anamma nya digitala verktyg i arbetet kan ha lättare att få jobb. Humanistisk kompetens är också efterfrågad inom andra delar av arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Sedan år 2008 finns det två officersinriktningar: officer som är en akademisk utbildning på Försvarshögskolan, och specialistofficer som utbildas via Försvarsmakten.

Arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för nya yrkesofficerare kommande fem år. Försvaret behöver ständigt påfyllning för att kompensera för de som slutar via pension eller går över till det civila. Försvarsmakten har tidigare haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare samtidigt som pensionsavgångarna ökat. Trenden har under det senaste året dock varit att allt fler sökt till yrkesofficersutbildningarna och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildningsplatser. Prognosen är att det även om fem år kommer finnas mycket goda möjligheter till anställning eftersom det mesta pekar på att det kommer vara mycket liten konkurrens om jobben.

Även för erfarna yrkesofficerare kommer det på fem års sikt sannolikt vara mycket liten konkurrens om jobben, eftersom en stor andel har möjlighet att gå i pension under de kommande fem åren.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Antalet platser vid officersutbildningarna motsvarar inte riktigt Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det klart försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som bland annat lett till en etablering av nya regementen, samt nya operativa rutiner och med det ett klart ökat personalbehov.

Målsättningen och viljan att förstärka Försvarsmakten på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden vilar även på en bred politisk enighet.

Liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården. I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 6 av 21 regioner rapporterar om personalbrist bland optiker.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb, vilket ökar rörligheten, framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag. Men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Det finns också en tendens till att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Konkurrensen om jobben är större i storstäderna, eftersom många vill bo där och då blir det fler sökande på varje ledigt jobb. Samtidigt finns det fler jobb att söka på mindre orter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Personalvetare har en balanserad och mycket bred arbetsmarknad inom både privat och offentlig sektor. I Statistiska Centralbyråns (SCB) Arbetskraftsbarometern 2023 uppger fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade personalvetare är i balans och nästan lika många att det är god tillgång på nyexaminerade. Drygt 17 procent anger att de ser en brist.

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteendevetenskap till drygt 2 700 per år. Med hänsyn till beräknade pensionsavgångar ser SCB i Trender och prognoser 2023. Befolkning, Utbildning, Arbetsmarknad med sikte på 2040, en risk för överskott på personalvetare på sikt, då tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2040, medan efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare beräknas öka med 40 procent. Det är viktigt att komma ihåg att prognosen är för 16 år framåt i tiden och mycket hinner ändras under tiden.

I Arbetsförmedlingens yrkesprognos över arbetsmöjligheter framgår att det kommer vara konkurrens om jobben för personal- och HR-specialister under de närmaste åren. Inför år 2026 gör Arbetsförmedlingen däremot bedömningen att det kommer finnas stora möjligheter till arbete med liten konkurrens om jobben. Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen möjligheterna till arbete som goda. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Många arbetar inom rekrytering, ibland som anställda i den rekryterande organisationen, men ofta som konsulter eller egenföretagare. Dessa tjänster efterfrågas mindre under lågkonjunkturer när rekryteringsbehoven minskar, vilket ofta leder till färre lediga jobb och en ökad arbetslöshet för personalvetare.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade planeringsarkitekter. Efterfrågan på planeringsarkitekter har minskat något på grund av konjunkturläget i byggsektorn, men arbetslösheten är låg bland erfarna planarkitekter.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är balans 2029. Sveriges Arkitekter bedömer att det hittills inte utbildats lika många planeringsarkitekter som marknaden behövt. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat, krav på minskad miljö- och klimatpåverkan samt ökad cirkularitet. Samtidigt har även den privata sektorn efterfrågat planeringsarkitekter, vilket breddat arbetsmarknaden för planeringsarkitekter.

Planeringsarkitekter arbetar i hela landet, eftersom de finns i de allra flesta kommuner, men de allra flesta arbetar i storstadsregionerna. Men trenden att en växande andel söker sig till den privata sektorn, både som plankonsulter och som fastighetsutvecklare, leder till ett ökat fokus på storstadsregionerna.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som planeringsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta arbetet med att analysera stora mängder data, visualisera komplexa scenarier och göra avvägningar. Planeringsarkitektens process kan inte ersättas av AI, men i takt med att digitaliseringen av planeringsprocesserna framskrider och AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En förutsättning för prognosen är att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Det råder stor brist på präster idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. Bristen är störst utanför storstäderna. För erfarna komministrar och kyrkoherdar är det mycket liten konkurrens om tjänsterna. Däremot konkurrerar arbetsgivarna, församlingarna, om präster. Prognosen fem år framåt är fortsatt mycket liten konkurrens för prästvigda om tjänsterna. I takt med förväntade höga pensionsavgångar är prognosen att behöriga präster kommer att ha en fortsatt mycket god arbetsmarknad med goda utsikter att göra karriär som mellanchefer och även högsta chefer. 

De allra flesta präster arbetar idag inom Svenska kyrkan. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt. Andra gör en karriär som lektorer eller lärare. Några väljer en administrativ karriär på nationell nivå. En andel går vidare och disputerar inom ett valt område till teologie doktor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för präster kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Det råder idag brist på såväl komministrar som kyrkoherdar.

Bristen på psykologer i både regional och kommunal verksamhet är stor och har ökat de senaste åren. Utanför storstadsregioner och större centralorter är det ofta mycket svårt för arbetsgivarna att få tag i psykologer. Vad gäller PTP-tjänster (praktisk tjänstgöring för psykologer) råder i Stockholm stor konkurrens mellan arbetssökande och det finns viss konkurrens i övriga storstäder och större centralorter. Men i resten av landet är det liten konkurrens om PTP-platserna.  

Enligt prognoser från Arbetsförmedlingens undersökning av rekryteringsläget råder det brist på psykologer sedan en längre tid och det är liten konkurrens om jobben i nästan hela landet. På längre sikt än 5 år kommer tillgången på psykologer att öka enligt prognoser från SCB. Men med ökad befolkningstillväxt och ökade behov av hälso- och sjukvårdspersonal bedöms efterfrågan på psykologer öka i samma takt eller ännu mer.

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under det senaste året. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2029.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En osäkerhetsfaktor är politiska beslut. De påverkar vilken roll specialistpsykologer kommer att få och i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet beror på om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Åtta av tio receptarier arbetar på apotek. Det finns för närvarande över 1 400 öppenvårdsapotek över hela landet. Dessa drivs av några få stora, och flera mindre, apoteksaktörer, varav några fokuserar endast på e-handel med läkemedel. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder därmed liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i och med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Även sjukhusens kliniker och mottagningar blir allt vanligare arbetsplatser för receptarier. Här arbetar receptarierna med bland annat läkemedelshantering och beredning. Receptarier kan också arbeta på läkemedels­företag med bland annat myndighetskontakter och försäljning. Andra arbetsplatser är myndigheter, exempelvis Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten.

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade receptarier. En stor anledning är att många yrkesverksamma förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod, även om apoteksmarknaden förändras, eftersom hälso- och sjukvården har börjat anställa receptarier. Därtill finns det ett ökat intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen.

Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Förklaringen är att användningen av läkemedel inte påverkas i någon större utsträckning av konjunktursvängningar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Det är många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Hur lång tid det tar att få det första kvalificerade jobbet varierar mellan olika undersökningar, och arbetsmarknaden skiljer sig också åt geografiskt. 

Inom klassiska samhällsvetaryrken såsom utredare och handläggare, som även är vanliga ingångsjobb, finns stora möjligheter till jobb. Arbetsförmedlingen bedömer i sin yrkesprognos Hitta yrken från 2022 att det kommer vara konkurrens om jobben som utredare och kvalificerade handläggare under det närmaste året och fem år framåt. Det innebär att personer som har den utbildning eller erfarenhet som krävs kommer ha små till medelstora möjligheter till arbete enligt prognosen, som gäller fram till 2026. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer 2022 anses dock arbetsmarknaden för både nyexaminerade och yrkeserfarna samhällsvetare vara i balans.

Prognosen för nyexaminerade samhällsvetare är att det kommer vara balans blandat med stor konkurrens om jobben de närmsta åren. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare som förväntas öka något varje år från och med 2025 till 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2020. Överskottet på nyexaminerade för 2022 minskar dock något jämfört med 2021, enligt Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB). Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 2022 visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Den som redan är ute på arbetsmarknaden och vill utveckla sina kompetenser ska självklart utgå från sina intressen. Det är klokt att undersöka vilka kompetenser som eftersöks inom den bransch man är intresserad av att arbeta i. Exempelvis kan kunskaper som projektledning vara meriterande inom ideell sektor, och inom myndigheter kan exempelvis juridik vara ett positivt tillägg.

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden, och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Politiska beslut om förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap skulle långsiktigt kunna påverka arbetsmarknadsläget för nyexaminerade. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare kommer rörligheten på arbetsmarknaden successivt att öka.

Socionomer har en bred arbetsmarknad. Det finns idag många nyexaminerade socionomer, och de väntas möta en arbetsmarknad med liten konkurrens. Situationen kan dock variera något beroende på sektor och region, samt för vissa tjänster. Det finns ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. Utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framför allt i kommunerna.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade även om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen förmodligen att övergå till balans för nyexaminerade.

Som följd av covid-19-pandemin och en samhällsutveckling med krig i Europa och en tidigare hög inflation bedöms behovet av hjälp från samhället vara högt. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd kring ekonomi och annat. Andra faktorer som påverkar arbetsmarknaden är resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Arbetsmarknadsläget för socionomer kan variera beroende på sektor, och för vissa tjänster efterfrågas relativt lång erfarenhet. Arbetsmarknadsläget varierar något över landet. I stora tätorter i södra Sverige har det varit större konkurrens om jobben, stundtals även i glesbygdsområden i norra Sverige.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

Idag råder det liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger, både för nyexaminerade och för erfarna. I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2023 uppger över sju av tio arbetsgivare att det idag råder brist på nyexaminerade speciallärare och specialpedagoger. Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare i grundskolan låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag.

Eftersom utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar är många i dessa yrken äldre, och över tre av tio väntas gå i pension under de närmast kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga. Därför kommer det år 2029 sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben, både för erfarna och för nyexaminerade. Enligt Skolverkets prognos från 2021 har antalet som påbörjar utbildning till speciallärare ökat under senare år, vilket gör att på längre sikt väntas antalet examinerade att täcka de personalbehov som finns. Skolverket poängterar dock att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt. Den sammantagna bedömningen är därför att det fortsatt kommer råda liten konkurrens om jobben 2029.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB samt av Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser till viss del olika ut i olika delar av landet. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har studie- och yrkesvägledare goda möjligheter till arbete idag, men konkurrensen för studie- och yrkesvägledare kan se olika ut beroende på utbildning och erfarenhet.

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har drygt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledarexamen. Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning väntas ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som antalet studie- och yrkesvägledare som går i pension kommer att öka de närmaste åren Det antas därför fortsätta råda liten konkurrens om jobben som studie- och yrkesvägledare år 2029.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns en viss osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. När ekonomin för kommuner och fristående skolor är kärv kan studie- och yrkesvägledning vara bland de områden där besparingar görs. Men eftersom studie- och yrkesvägledarna är en liten yrkesgrupp är det svårt att få någon klar bild av hur deras arbetsmarknadsläge förändras med konjunkturen.

Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

I Socialstyrelsens rapport Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård från 2023 framkommer det att 19 av 21 regioner i Sverige rapporterar om personalbrist bland tandhygienister.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens om jobben även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Yrket är inte konjunkturkänsligt, men kan komma att påverkas av efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

För nyexaminerade tandläkare råder det idag liten konkurrens om jobben, och bland tandläkare med yrkeserfarenhet är konkurrensen ännu mindre. Det finns dock stora regionala skillnader.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Erfarna tandläkare möter också fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker, eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet utlandsutbildade tandläkare, inklusive svenska studenter som läser till tandläkare utomlands, kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i olika delar av landet, även för erfarna. Det innebär att det på en del platser är något större konkurrens om tjänsterna, främst i större städer. I andra regioner har arbetsgivarna svårare att rekrytera.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen värde 2 ovan förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup och långvarig lågkonjunktur eller andra stora förändringar i samhället. Tandläkarförbundets bedömning är att det fortsatt kommer vara liten konkurrens om jobben år 2029. Sett till antalet nyantagna till landets tandläkarutbildningar och de senaste årens antal nyexaminerade tandläkare i relation till troliga pensionsavgångar, är bedömningen att tillgången på tandläkare inte kommer att öka i en sådan utsträckning att arbetsmarknadsläget förändras avsevärt.

Arbetsmarknadsläget för tandläkare kan komma att påverkas av politiska beslut. Det kan gälla alltifrån beslut om tandvårdens finansiering och synen på tandvårdsbehov till beslut om pensionsålder. Migration, konjunktur och inflödet av tandläkare med en utländsk tandläkarutbildning  

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. De flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt. Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, med en större ökning är tidigare. Antalet produktionsdjur har minskat en aning men anses ändå vara stabilt. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt, eller till och med ökande, antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Veterinärer som arbetar med lantbrukets djur fokuserar alltmer på att utveckla den förebyggande hälsovården för bondgårdens djur, i stället för att syssla med ren sjukdomsbehandling. Det gör att veterinärer med utökade kunskaper om förebyggande hälsovård är eftertraktade. Produktionsdjuren finns på landsbygden, och där det är stora regionala skillnader mellan norra och södra Sverige. Många veterinärer vill hellre ha jobb i områden där det är tätare mellan gårdarna. Det är därför svårare att rekrytera personal till de stora distrikten med långa resvägar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Veterinäryrket har historiskt sett varit okänsligt för konjunkturer. Under de senaste åren har sällskapsdjuren blivit en relativt större del av yrket och produktionsdjuren en mindre del. Det har gjort yrket mer konjunkturkänsligt. De privata djurägarnas villighet att bekosta omfattande behandlingar är sannolikt mer konjunkturkänslig.

Det är svårt att göra en prognos på fem års sikt men de senaste årens trender håller i sig. Veterinäryrket är beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan, men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. Eventuella strukturförändringar inom djursjukvårdsbranschen kan komma att påverka den veterinära arbetsmarknaden, men efterfrågan på veterinärkompetens förväntas kvarstå.

Du som vill arbeta som yrkeslärare måste ha goda yrkeskunskaper i det ämne som du ska undervisa i. För att bli yrkeslärare behövs både yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet. Det finns idag en brist på utbildade yrkeslärare, men det förekommer skillnader mellan olika yrkesinriktningar och ämnen. Även om det idag inte finns ett absolut krav på lärarlegitimation för yrkeslärare, ska lärare med legitimation ha företräde vid rekrytering. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2023 anser nio av tio arbetsgivare att det råder brist på nyexaminerade och sju av tio att det råder brist på yrkeserfarna. Samtidigt uppger hälften att de har ökade anställningsbehov av yrkeslärare under de kommande åren. Även Arbetsförmedlingen gör bedömningen att det idag är mycket liten konkurrens om jobben som yrkeslärare.

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan vara stort i förhållande till nuvarande lärarkår, och skillnaderna mellan olika yrkesämnen är relativt små. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 6 000 yrkeslärare fram till år 2035 i Sverige. Därmed bedöms bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare att hålla i sig fram till år 2029.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas även av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare, och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor, och pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden, är prognosen relativt säker.

Elevkullarna bedöms öka inom gymnasieskolan under kommande år, vilket leder till att rekryteringsbehovet är större där än i grundskolans årskurs 7–9. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren, samtidigt som en förhållandevis hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på sikt. Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, och var i landet läraren söker jobb. Skolverket prognostiserar att antalet examinerade ämneslärare i årskurs 7–9 väntas kraftigt understiga de rekryteringsbehov som finns, medan utbildade ämneslärare med inriktning mot gymnasiet totalt sett väntas bli fler än behoven. Då ska man komma ihåg att ämneslärarexamen mot gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7–9.

De ämnen som Skolverket bedömer har störst rekryteringsbehov på längre sikt är matematik, slöjd, engelska och svenska i årskurs 7–9. I gymnasieskolan är rekryteringsbehoven störst för matematik, engelska och svenska. Historia är däremot ett av de vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för hårdare konkurrens om de jobben.

Arbetsmarknaden för lärare ser olika ut beroende på region. Storstadsområden har ofta flera huvudmän och fler skolor, och därför fler arbetstillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt kan det sägas råda en generell lärarbrist i hela landet, vilket gör att skillnaderna minskar mellan olika regioner och orter när det gäller behov.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2029.