MBL

Medbestämmandelagen (MBL), lag (1976:580), om medbestämmande i arbetslivet, är en svensk lag som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Publicerad: Tisdag 25 mar 2014

Senast uppdaterad: Måndag 27 okt 2014

Lagen reglerar i huvudsak:

  • Föreningsrätt – Rätt för arbetstagare och arbetsgivare att organisera sig.

  • Förhandlingsrätt – Rätt för arbetstagare och arbetsgivare att förhandla med motparten i vissa frågor. Till exempel har arbetsgivare skyldighet att förhandla med arbetstagarorganisationen om viktigare förändring i verksamheten eller viktigare förändring av arbets- och anställningsförhållanden.

  • Rätt till information – I huvudsak arbetsgivares skyldighet att informera arbetstagarorganisation om verksamheten.

  • Kollektivavtal – Om slutande av kollektivavtal och dess rättsverkan.

  • Medbestämmanderätt genom kollektivavtal – Medbestämmande för arbetstagarna avseende anställningar, ledningen av företaget och verksamheten i övrigt.

  • Fredsplikt – Förhindrar arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal att vidta stridsåtgärder mot motparten.

  • Skadestånd – Om påföljder vid brott mot lagen.

Rätten till information och förhandling i MBL ger inte fackförbunden vetorätt, men fackförbunden får en viss möjlighet att utreda, inhämta information och uttrycka sin mening innan beslutet genomförs. Detta brukar tolkas som att fackförbundet till exempel har rätt att ta del av det ekonomiska underlaget inför beslut som omorganisationer och nedläggningar. Brott mot MBL kan leda till rättstvist i arbetsdomstolen (AD). 


När blir det en MBL ?

Viktigare förändringar skall MBL-förhandlas, exempel på viktigare förändringar är chefstillsättning, omorganisation, flytt av person, start av större projekt, ombyggnad och lokalfrågor, administrativa rutiner, arbetstider. Vanligast är att arbetsgivaren kallar till MBL, men även facken har den möjligheten om de finner det påkallat.


Vad händer om parterna inte kommer överrens?

Oavsett om parterna är överens eller inte skall ett protokoll skrivas och undertecknas av alla deltagande parter. Det visar att förhandlingen ägt rum. Om smärre meningsskiljaktigheter finns är det vanligast att de fackliga parterna skriver in sina ståndpunkter men sedan accepterar företagets förslag. Om det råder större motsättningar finns möjligheten att avsluta förhandlingen i oenighet, vilket är en mycket stark markering. När förhandlingen är avslutad i oenighet finns möjligheten att begära central förhandling. Detta kan användas i särskilt svåra konflikter.Ombudsmän från Sveriges Ingenjörer kallas då in för att företräda arbetstagarsidan.


Så går det till

Företaget skickar en förhandlingsframställan till Akademikerföreningen. AF deltar i MBL-förhandlingar med företaget där våra medlemmar berörs, antingen kollektivt eller enskilt. Förtroendemännen på berört område är de som i första hand deltar i MBL-förhandlingen.

Kontaktpersonen som representerar AF deltar i det möte som inleder förhandlingen och lyssnar på företagets förslag samt ställer eventuella kompletterande frågor. Företaget presenterar oftast förslaget för de berörda medarbetarna direkt efter mötet men bland har dock ärendet redan diskuterats på den aktuella avdelningen.

Kontaktpersonen får sedan tid på sig, normalt en vecka, att ta in eventuella kommentarer och synpunkter från berörda medlemmar. Detta sker oftast via e-post, och endast AF-medlemmar som arbetar på den berörda avdelningen blir tillfrågade (därför är det mycket viktigt att du som medlem meddelar oss när du byter grupp). 

Om oenighet finns kan denna tid förlängas eller så ajourneras förhandlingen under tiden ytterligare utredningar eller diskussioner förs. Kontaktpersonen svarar sedan företaget om förslaget är bra som det är eller ej, eventuella synpunkter och kommentarer skall då tillföras protokollet. Förhandlingen avslutas med att protokoll skrivs av företaget och undertecknas av parterna.

Förslaget är ej fastslaget och kan ej träda ikraft förrän förhandlingen är avslutad.