Bra att forskningens kvalitet granskas

Det är utmärkt att regeringen och forskningsminister Jan Björklund vill öka forskningsanslagen och införa ett nytt system för att fördela medlen som ökar konkurrensen. Ännu bättre vore om Jan Björklund också kunde se till att kvalitetsgranskningen tar både samverkan och rörlighet på allvar. Det skriver Sacos ordförande Göran Arrius och forskningsutredare Emelie Lillefeldt på DN Debatt.

Publicerad: Torsdag 11 okt 2012

Nyckelord:
Utbildning & forskning

I regeringens forskningsproposition föreslår Jan Björklund ökade forskningsanslag, ett nytt system för att kvalitetssäkra statliga forskningsresurser och ökade direkta anslag till lärosätena . Saco välkomnar förslagen. Men vi vill betona att ett nytt system för kvalitetsgranskning av forskning måste ta både samverkan och rörlighet på allvar. Då är det rimligt att förvänta sig att fler forskare kan ta större risker.

Delar av svensk forskning har riskerat att stryka på foten på grund av dagens starka betoning på internationell publicering och citeringar samt på förmågan att attrahera extern finansiering. På DN Debatt nämner Björklund själv matematik, samhällsvetenskap och humaniora som några av de mer utsatta områdena.

Kvalitet i forskning och utbildning är centralt för Saco. Därför välkomnar vi utbildningsministerns förslag om ett kvalitetssäkringssystem som höjer blicken från internationell publicering och externfinansiering. Idag är risken uppenbar att det är kvantitet snarare än kvalitet som mäts.

Därför är det mycket glädjande att regeringen nu vill påbörja resan mot en sundare konkurrens i fördelning av statliga forskningsresurser. Det bör gälla samtliga statliga forskningsanslag, även de som fördelas utanför akademien, exempelvis via statliga myndigheter. Förslaget att använda peer review som del av kvalitetsgranskningen är varmt välkommet, eftersom det har möjligheter att ge en mer kvalitativ bild av hur väl forskningsmedlen används.

När de direkta anslagen nu föreslås öka, är det bra att vikten av en sund kvalitetssäkring understryks. Björklund nämner nytta som ett av de centrala begreppen i det nya systemet. Saco har redan tidigare påpekat vikten av att forskning kommer till nytta, dels genom innovationer och samverkan, men också genom forskares rörlighet inom akademin och mellan akademi, övrig offentlig sektor och näringslivet.

Genom att premiera rörlighet och samverkan kan både näringsliv och akademi göra betydande kvalitetsvinster. Den forskare som kan använda sin expertis en period utanför akademin för att sedan återvända till den akademiska forskningen, bidrar till en spridning av forskningsresultat, kunnande och arbetssätt till samhället och näringslivet. Eftersom forskare bevisligen är högt bildbara, kommer de också att kunna ta med sig sina nya erfarenheter, kunskaper och idéer tillbaka till akademin och bidra till arbetet där på nya sätt.

Att forskare exempelvis arbetar periodvis i mer entreprenöriell verksamhet kan på sikt bidra till nyttiggörandet av forskningen som sker vid lärosäten. Att på detta vis sprida kompetens, till exempel via kombinationstjänster även för samhällsvetare och forskare inom teknik, är till fördel för de verksamheter där forskarna är aktiva. Det bidrar också till att forskarprofessionen utvecklas till att bli mer flexibel, mer i takt med dagens övriga arbetsmarknad.

Saco vill därför understryka den mångsidiga nyttan av att även beakta rörlighet och samverkan när kvaliteten på forskningen utvärderas. På så vis premieras de forskare som bokstavligen både vågar och tar chansen att tänka ”outside the box”, som Björklund uttrycker det. Då kan vi få en bredare kvalitetssäkring som driver utvecklingen av arbetssätten vid våra lärosäten och ökar nyttiggörandet av forskningen.

Ökad rörlighet mellan lärosätena och mellan akademien och arbetsmarknaden utanför tjänar alla på.

Införd på DN debatt 11 oktober 2012.

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

070-649 16 62