Helhetsgrepp för att krossa glastaket

Kvinnor är mer välutbildade än män, men tjänar mindre och löneskillnaderna tycks cementerade. Det är orimligt. Nu krävs ett helhetsgrepp när det gäller lönesättning, chefsrekryteringar, och könsroller. Som fackliga företrädare för såväl den privata som offentliga sektorn är vi beredda att ta vår del av ansvaret, skriver Sacos ordförande Göran Arrius tillsammans med Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR samt Ulf Bengtsson, Sveriges ingenjörer.

Publicerad: Fredag 8 mar 2013

Nyckelord:
Arbetsmarknad,
Jämställdhet,
Lön & livslön

Så här står det i de senaste rapporterna;

Statiska Centralbyrån, SCB, visar att kvinnor fortfarande tjänar knappt 80 procent av det män gör.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visar att löneskillnaderna har varit oförändrade de senaste 30 åren, trots att kvinnor numera förvärvsarbetar i stort sett i lika hög grad som män. Dessutom är kvinnorna mer utbildade.

Allbright-rapporten visar att andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper fortfarande ligger under 20 procent. I endast 14 bolag av 251 finns det en kvinnlig VD och då var 2012 ett rekordår!

Det här är bara tre aktuella exempel på det som bekräftas gång på gång. Att Sverige har strukturella skillnader på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män. Särskilt för akademikerkvinnor finns det fortfarande oförklarade löneskillnader och osynliga karriärhinder. I tre av fyra akademikeryrken finns löneskillnader som inte kan förklaras på annat sätt än kön enligt Sacos studier. Kvinnorna slår i glastaket, det så kallade könslönegapet ökar ju högre upp de kommer i lönenivåerna. Det är en av de största orättvisorna på arbetsmarknaden, särskilt när så många fler kvinnor än män är högutbildade.

Enligt SCB låg den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnor i yrkesverksam ålder på 79,3 procent av mäns inkomst år 2011. När småbarnsåren är över, ökar kvinnornas inkomster något, men den eftersläpning som uppstått i förhållande till männen lever kvar.

IFAU visar också att en stor del av förklaringen till att könslönegapet är oförändrat är att kvinnor tar ett mycket större familjeansvar. När barnen kommer ökar inkomstskillnaderna markant. Kvinnorna tar ut den större delen av föräldraledigheten vilket innebär lönetapp, som sedan får effekt hela yrkeslivet och även efter pensioneringen. Att det fortfarande är så i ett land som brukar kallas ett av de mest jämlika och mest jämställda länderna i världen är skrämmande.

Mer än varannan kvinna börjar studera på högskolan före 24 års ålder, medan bara knappt var tredje man gör det. På utbildningar som lärare, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter läkare, jurist, ekonom och arkitektutbildningarna överväger antalet kvinnor. Den enda utbildning där männen dominerar är på ingenjörsutbildningarna.

Sacos livslöneberäkningar visar att lärare förlorar på att utbilda sig jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet med ett jobb som inte kräver högskoleutbildning. Avkastningen på sjuksköterske- och socionomutbildningen är magra 1-2 procent, medan en civilingenjör kan räkna med 12 procent, en jurist med 13 och en civilekonom med 14 procent.

Den som väljer en typiskt traditionellt kvinnligt dominerad utbildning får alltså räkna med lägre lön och därmed lägre pension. Att bryta normen är viktigt och arbetsgivarna måste ta sitt ansvar. Lönerna och statusen måste höjas, oavsett vilket yrke eller arbete man har så ska kvinnor som män få betalt efter ansvar, och kompetens inte utifrån kön.,

En annan slutsats är att. det är i yrken med stor lönespridning som löneutvecklingen är bäst. När arbetsgivarna, på saklig grund, belönar utveckling, erfarenhet och ansvar efter ingångslönen kan livslönerna ta fart.

Sacos studier visar också att kvinnor gynnas mer än män av individuell lönesättning med hjälp av systematiska lönesamtal. Det är kvinnor med lägst löner som gynnas mest. Kvinnors kompetens kan bli synlig med lönesamtal. Rätt skötta är individuella lönesamtal bra för jämställdheten.

En tredje slutsats är att även familjelivet måste bli mer jämställt. Om männen tog ett större ansvar för barnen skulle inkomstskillnaderna minska. Vi har olika uppfattningar om utformningen av föräldraförsäkringen. Men vi är överens om att ingen ska behöva avstå från att ta sitt ansvar som förälder av ekonomiska skäl. Därför arbetar vi hårt i våra kontakter med arbetsgivarna för att det ska finnas möjligheter för alla att vara föräldralediga i den utsträckning de önskar. Kollektivavtalen bör innehålla bestämmelser om föräldrapenningtillägg d.v.s. utfyllnad av lönen över ersättningstaket och att dessa månader kan delas upp i perioder.

För det fjärde måste könsmässiga löneskillnader bekämpas systematiskt. Sveriges Ingenjörer genomför årligen ingångslöneundersökningar för att uppmärksamma skillnader som kan bero på kön. Glappet finns men har börjat krympa. Vi anser att lönekartläggningar av god kvalitet är en förutsättning för att komma till rätta med osakliga löneskillnader. Men idag finns många brister.

Akademikerförbundet SSR har i dagarna genomfört en undersökning bland landets alla kommuner och landsting. Resultatet är allvarligt när endast hälften av dem har en aktuell lönekartläggning trots att lagen kräver att en sådan ska finnas. Och de lönekartläggningar som genomförts har så stora brister att de bara undantagsvis fyller sitt ändamål. Okunskapen är stor. Såväl lagstiftningen som kollektivavtalen skulle kunna bli enklare och tydligare. Vi välkomnar att regeringen skjuter till mer pengar så att Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska kunna följa upp lönekartläggningarna.

Här har de lönesättande cheferna en nyckelroll. De måste få förutsättningar att bryta gamla mönster och tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt.

Med ett helhetsgrepp som bland annat består av ökad lönespridning, systematiska lönesamtal, lönekartläggningar av god kvalitet, jämnare uttag av föräldraledighet samt fler kvinnor i ledande ställning kan glastaket krossas.

Göran Arrius, ordförande Saco
Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

070-649 16 62