Mer miljö på högskolan

I Högskolelagens första kapitel, femte paragrafen, står det uttryckligen att högskolan i sin verksamhet ska främja hållbar utveckling, skriver Göran Arrius och Robert Boije.

Publicerad: Lördag 12 apr 2014

Nyckelord:
Utbildning & forskning

Det finns goda skäl att fråga sig om utbildningarna på våra universitet och högskolor är anpassade för den verklighet vi lever i, med miljöproblem och klimatförändringar. Det behövs sannolikt ett ökat inslag av miljö- och hållbarhet i kursplanerna. Därför borde ledningarna vid våra lärosäten se över kursinnehållet. Målet måste vara att bättre bidra till ett progressivt miljö-, energi-, och klimatsmart samhälle.

Sveriges akademiker har ett stort ansvar för att Sverige även fortsatt ska vara ett av världens främsta välfärdssamhällen. En del av detta ansvar är att bidra med kunskap till en ekonomisk utveckling som är hållbar ur ett miljö- och klimatperspektiv. Därför fattade Sacos kongress i november förra året ett principbeslut om att Saco mer aktivt ska verka för detta.

Sverige bör vara ett föregångsland för att bygga en miljöanpassad produktion och bidra till ett miljö-, energi- och klimat­smart samhälle. Sveriges akademiker kan stödja detta genom förslag på långsiktigt hållbara åtgärder som vilar på vetenskaplig grund och forskning.

Klimatförändringar och påverkan på vår miljö har blivit en alltmer påtaglig del av vår tillvaro. I dag finns en obalans mellan människans anspråk och naturens resurser, vilket rymmer många svårbedömda faror för framtiden, men också möjligheter. Det är viktigt att vidta åtgärder som minskar klimathotet och andra störningar av miljön. Detta kräver beteendeförändringar hos den enskilde individen, och Sveriges akademiker har ett särskilt ansvar för att detta sker. Ett lärande inriktat på hållbar utveckling i grundskolan, gymnasiet och högskolan, är grunden för detta.

Det är många gånger akademiker som har de rätta kunskaperna för att lösa problem och komma med de innovationer som förbättrar miljön och samtidigt ökar Sveriges konkurrenskraft.

Det handlar bland annat om avancerad miljö- och energiteknik som ger nya arbetstillfällen och exportmöjligheter. Här har de naturvetenskapliga högskoledisciplinerna givetvis ett särskilt ansvar. Det handlar också om institutionella åtgärder, som till exempel hur man utformar skattesystemet för att bidra till en mer hållbar miljö och energianvändning, samtidigt som Sveriges konkurrenskraft värnas. Här har de samhällsvetenskapliga disciplinerna ett särskilt ansvar. Men då måste det också finnas reella möjligheter att skaffa sig de nödvändiga kunskaperna.

Det finns idag goda skäl att fråga sig om högskoleutbildningarna i tillräckligt hög utsträckning är utformade för att stödja en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

I Sveriges Radio uppmärksammades att grundkurserna på ekonomutbildningarna i Sverige i många fall har väldigt små inslag av miljö- och hållbarhetsfrågor. En förklaring som angavs i inslaget var att mycket av den kurslitteratur som används kommer från USA, där miljö- och klimatfrågorna behandlas styvmoderligt.

Men i inslaget lyftes även ett gott exempel fram, Handelshögskolan i Göteborg, där man fattat ett strategiskt beslut att ekonomstudenter ska lära sig om hållbarhetsfrågor på djupet. I Högskolelagens första kapitel, femte paragrafen, står det också uttryckligen att högskolan i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.

Det vore önskvärt att alla högskolor och universitet levde upp till detta. Det finns visserligen invändningar som att utbildningen ska vara forskningsbaserad. De traditionella kurserna som ges har kanske av naturliga skäl en längre forskningsanknytning än de nya kurserna, med större inslag av miljö- och klimatfrågor. Men det kan inte vara ett argument mot att universitets- och högskoleledningar rannsakar sig själva och mer aktivt ser över kursinnehållet i den högre utbildningen i strävan efter att bidra till ett progressivt miljö-, energi- och klimatsmart svenskt samhälle.

Göran Arrius, ordförande, Saco
Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco

Debattartikel införd i Upsala Nya Tidning 12 april 2014.

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

070-649 16 62