Oansvarigt bygga ut högskolan

En av sex lärarstudenter hoppar av redan efter första terminen. Inte ens hälften av ingenjörsstudenterna tar sin examen. Det är oansvarigt av regeringen att bygga ut platserna på högskolan utan att stärka kvaliteten, skriver Göran Arrius, Saco och Kristin Öster, Saco studentråd.

Publicerad: Fredag 13 nov 2015

Senast uppdaterad: Fredag 9 jun 2017

Nyckelord:
Utbildning & forskning

Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kompetens. För att Sverige ska stå sig konkurrenskraftigt måste fler studenter kunna ta sin examen. Men fler platser på högskolan är fel väg att gå.

En av sex lärarstudenter hoppar i dag av redan efter första terminen. Inte ens hälften av ingenjörsstudenterna tar sin examen. Var tredje student som började på ett yrkesprogram 2009 hade hoppat av den tre år senare, visar Statistiska centralbyrån. Av dessa lämnade en tredjedel högskolan helt.

Regeringens satsning på närmare 15 000 fler högskoleplatser kommer alltså inte leda till att vi får lika många fler akademiker. Det riskerar istället att ytterligare försämra kvaliteten.

Det är dags för ansvarig minister Helene Hellmark Knutson att sluta fokusera på input och börja titta på output. Det är ett resursslöseri när alltför många studenter aldrig avslutar sina studier. Att bygga ut en redan underfinansierad högre utbildning kommer leda till en försämrad kvalitet, något som riskerar att ytterligare öka avhoppen. Istället måste regeringen investera resurser för att fler studenter ska kunna ta sin examen.

Vi, som företräder dagens och framtidens akademiker, ser tre områden som behöver förbättras för att fler ska kunna ta sig hela vägen från studiestart till examensbevis.

1. Stärk möjligheten att välja rätt.
De flesta avhopp sker redan tidigt under utbildningen. Studenter som inte trivs med sin utbildning, eller som inte har kommit in på sitt förstahandsval är mer benägna att avbryta sina studier. Enligt en rapport från tidigare Högskoleverket beror närmare en tredjedel av alla avhopp på att studenterna upplever att utbildningen har fel inriktning. Genom att hjälpa studenterna att välja rätt utbildning från början ökar chanserna för att studenterna tar sin examen.

Blivande studenter famlar i mörkret. Det går i genomsnitt 487 elever på en studie- och yrkesvägledare i gymnasiet. Informationen om de olika utbildningarnas kvalitet och innehåll är otillräcklig och svår att jämföra. För den som aldrig studerat på en högskola tidigare framstår högskolevalet lätt som rena informationsdjungeln.

För att blivande studenter ska kunna göra informerade studieval behövs mer information och vägledning. Antalet studie- och yrkesvägledare måste öka, i gymnasiet liksom grundskolan. Dessutom behöver det bli lättare att jämföra kvaliteten och utbildningsinnehållet för de olika utbildningar som finns. Här har lärosätena själva ett stort ansvar att rapportera in jämförbar statistik.

2. Stärk studenternas förkunskaper.
Alla väljer inte att avbryta sina studier, vissa är helt enkelt tvungna. En väsentlig andel av studenterna hoppar av studierna på grund av dåliga studieresultat. På de tekniska utbildningarna syns det extra tydligt. Där angav närmare en fjärdedel av studenterna som avbrutit studierna att de hade för dåliga studieresultat, och nästan var femte menar att studierna var för svåra.

Bristande förkunskaper pekas ofta ut som en av orsakerna till varför studenterna halkar efter i sina studier. En likvärdig grund- och gymnasieskola är avgörande för studenternas möjligheter att klara sina studier. Lärarna är en nyckel för elevernas inlärning. Vi välkomnar därför regeringens satsning på höjda lärarlöner för att stärka yrkets attraktivitet och ser fram emot ytterligare åtgärder från regeringens sida på det här området.

3. Ett krafttag för kvaliteten.
Den högre utbildningen är i ett stort behov av kvalitetssatsningar. Den bristande kvaliteten ökar risken för avhopp på två sätt. För det första är missnöje med utbildningens kvalitet en av orsakerna till att studenterna väljer att avbryta sina studier. För det andra försämrar det möjligheterna för studenter att klara sina studier. När resurserna inte räcker till skär högskolorna ned på den lärarledda tiden. Det drabbar framförallt de studenter som behöver extra stöd för att klara sina studier.

Att som regeringen fortsätta bygga ut antalet platser utan att stärka upp kvaliteten är oansvarigt. Svaret från Helene Hellmark Knutson har varit att regeringen både klarar att bygga ut högskolan och att stärka kvaliteten. Hon har ännu inte levt upp till de orden. Saco har tidigare räknat ut att regeringens kvalitetssatsningar på 250 miljoner kronor årligen är en tummetott i förhållande till behoven. Som ett exempel menar Sveriges Universitetslärarförbund att det, på grund av urholkningen i anslagen, saknas 7 miljarder i högskolan för att komma upp i 90-talets finansieringsnivå.

Att studenter avbryter sina studier är ett resursslöseri som är svårt att rättfärdiga. Det är framförallt en stor kostnad för individen. Saco studentråd har räknat ut att en termin i högskolan innebär ett inkomstbortfall på över 100 000 kronor. Det är en stor investering, som i bästa fall lönar sig genom förbättrade chanser på arbetsmarknaden. För de studenter som väljer eller tvingas avbryta sina studier är det istället en ren förlustaffär.

För att behålla Sverige som en stark kunskapsnation måste regeringen investera resurser för att fler studenter ska kunna ta sin examen. Att bygga ut högskolan är fel väg att gå. Sverige behöver fler som avslutar sina studier, inte fler studieavbrott.

Göran Arrius, ordförande Saco
Kristin Öster, ordförande Saco studentråd

Införd i SvD 12 november 2015

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

070-649 16 62