Regeringen planerar dold skattechock

Regeringen gör bedömningen att utgiftstaket kommer att höjas rejält till 2018. Om regeringen tänker höja skatterna med 60 miljarder kronor bör den indikera vilka skatter den kan tänka sig att höja, skriver Sacos samhällspolitiska chef Robert Boije.

Publicerad: Måndag 24 nov 2014

Senast uppdaterad: Fredag 9 jun 2017

Nyckelord:
Samhällsekonomi,
Skatter

Regeringens skattehöjningar i budgeten för nästa år har fått omfattande kritik, bland annat från Saco. Vad få hittills har upptäckt är att en veritabel skattechock på arbete kan vänta de närmaste åren om finansminister Magdalena Anderssons "krona för krona"-princip ska upprätthållas när hon samtidigt vill höja utgiftstaket kraftigt fram till 2018.

Saco har under hösten varit kritiskt till regeringens skattepolitik. Det gäller framför allt avtrappningen av jobbskatteavdraget som höjer den högsta marginalskatten på arbete från 57 till 60 procent, att 72.000 skattebetalare får höjd marginalskatt med 20 procentenheter och att 1,1 miljoner löntagare får höjd statlig inkomstskatt.

Regeringen har motiverat skattehöjningarna med att de ska finansiera satsningarna på vård, skola och omsorg och att de ska bidra till en jämnare inkomstfördelning. Men genom att inte beakta skattehöjningarnas negativa effekter på ekonomin överskattar regeringen både de offentligfinansiella och fördelningspolitiska effekterna.

Vid sidan av de skattehöjningar som regeringen redan har föreslagit aviserar regeringen indirekt nya skattehöjningar genom sin bedömning av utgiftstakets nivå de kommande åren.

I förhållande till den förra regeringens bedömning höjs utgiftstaket 2018 med 68 miljarder kronor. Med den riktlinje som gäller för den så kallade budgeteringsmarginalen ger det en möjlig höjning av statens utgifter med 60 miljarder kronor fram till 2018 utöver den som redan prognostiseras i budgetpropositionen. Regeringen ger i budgetpropositionen dock ingen information om hur detta ska finansieras.

Om regeringen tänker höja skatterna med 60 miljarder kronor fram till 2018 bör den rimligtvis indikera vilka skatter den ser framför sig bör höjas. Frågetecknen hopar sig eftersom man däremot har gett relativt tydliga signaler om vilka skatter man inte tänker höja. Fastighetsskatten säger man sig inte vilja höja. Inte heller vill man sänka ränteavdragen.

Jobbskatteavdragen har man sagt ligger fast med, undantag för den olyckliga nedtrappningen av avdraget för höginkomsttagare. Bolagsskatten och kapitalinkomstskattesatsen kommer knappast att höjas eftersom det skulle försämra Sveriges konkurrenskraft och minska incitamenten till entreprenörskap, kapitalackumulering och tillväxt.

Miljöskatterna kan och bör sannolikt höjas något om miljö- och klimatmålen ska kunna nås. Men det är knappast möjligt att höja dem särskilt mycket. Återstår i princip bara höjningar av skatterna på antingen arbete eller konsumtion. Här har dock regeringen sagt att den inte tänker ta bort nedsättningen av restaurangmomsen. Och att man skulle gå fram med en höjning av momsen på livsmedel, som har den enskilt största momsnedsättningen i kronor räknat, är knappast sannolikt.

Saco avråder starkt från ytterligare höjningar av skatten på arbete. Sverige är enligt Eurostats senaste siffror redan det land i Europa som tar ut mest skatt på arbete sett både som andel av BNP och som andel av de totala skatteintäkterna. Sverige har dessutom världens högsta marginalskatt på arbete.

Ytterligare höjningar av skatten på arbete minskar drivkrafterna till fler arbetade timmar. Ytterligare höjningar av marginalskatterna minskar också drivkrafterna till högre utbildning. Sverige tillhör redan de länder där en akademisk utbildning ger lägst avkastning i förhållande till den som har en gymnasieexamen. De höga marginalskatterna gör det dessutom svårt att konkurrera om de bästa förmågorna i den stenhårda globala konkurrensen.

Så min fråga till finansminister Magdalena Andersson är: Vilka skatter tänker du egentligen höja fram till 2018? Det är en fråga som kräver svar före omröstningen om budgeten i riksdagen i början av december.

Klarar regeringen inte att svara på detta är det ytterligare ett argument för att tillsätta den blocköverskridande parlamentariska skatteutredning som Saco så länge efterlyst.

Sverige kanske behöver höja det totala skatteuttaget något om vi ska klara välfärden, men vi måste då ha bättre principer för hur skatterna ska tas ut. Att höja skatten på arbete är fel väg att gå.

Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco

Debattartikel införd i Dagens Industri 24 november 2014.