Så stoppas slöseriet med välutbildade

Med en samordnad satsning kan vi stoppa slöseriet med invandrade akademiker och stärka Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Exemplen från ”Korta vägen” i Västsverige visar vägen, skriver Louise Adelborg, vd Jusek, Göran Arrius, ordförande Saco och Lars Bäckström, landshövding Västra Götaland län i GP.

Publicerad: Måndag 17 okt 2011

Nyckelord:
Integration

I dagens globala industri och tjänstesamhälle blir kunskap allt viktigare. Den internationella konkurrensen avgörs inte av vilka länder som har de lägsta lönerna utan av vilka nationer som har den bäst utbildade arbetskraften.

Samtidigt slösar det svenska samhället och arbetsmarknaden med den stora gratis resurs som utgörs av de invandrade akademikerna. Riksrevisionen har visat på detta slöseri i sin rapport om statens insatser för utländska akademiker.

Verkligheten är att cirka en tredjedel av Sveriges utlandsfödda har en akademisk examen och ofta lång yrkeserfarenhet. Men bland invandrarakademiker arbetar endast hälften med något som motsvarar deras utbildning.

Det är bra att alla nyanlända snabbt kommer ut på arbetsmarknaden. Där är den nya politiken för nyanlända med Arbetsförmedlingen som motor ett steg i rätt riktning.

Svårt att göra karriär

En undersökning som SCB har gjort på uppdrag av Jusek visar dock att de som tar ett jobb som inte kräver akademisk utbildning har svårt att senare göra karriär. Och efter sex år på ett okvalificerat jobb är det i princip ingen som får ett jobb i nivå med den utbildning man hade med sig till Sverige.

Men undersökningen från Jusek visar också att tidiga och rätta åtgärder ger effekt. I Västra Götaland och Halland drivs sedan 2004 utbildningar enligt konceptet "Korta vägen". Och från 2009 samlas sex utbildningsanordnare inom Projekt "Utländska akademiker" som drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Konceptet "korta vägen" finns också på åtta andra orter runt om i Sverige.

Tre framgångsfaktor

Från våra erfarenheter har vi identifierat tre framgångsfaktorer

  • Bra svenskundervisning: Det krävs att varje person erbjuds en anpassad svensk-undervisning utifrån sin yrkesidentitet. Jusek bidrar exempelvis till satsningar på yrkesinriktad svenskundervisning för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.
  • Parallella insatser, språkundervisning och arbetspraktik måste kombineras.
  • Tidiga insatser så att individen inte förlorar sin yrkesidentitet.

Korta vägen arbetar efter dessa punkter och hittills har cirka 70 procent av deltagarna fått relevant sysselsättning efter genomgången utbildningsinsats.

Men vi måste gå vidare. Sverige behöver ett långsiktigt och sammanhållet nationellt system. Då kan vi också lättare ta till vara alla positiva erfarenheter. I dag kan tyvärr olika aktörer bli tveksamma eftersom det fram tills nu rört sig om projekt och tillfälliga lösningar.

Nationell strategi behövs

Sverige behöver en nationell strategi. Och det finns en grund att bygga på "Korta vägen" visar en väg. Jusek har tagit initiativ, länsstyrelserna har erfarenheter och ett samordnande ansvar på länsnivå för asyl och integrationspolitiken, arbetsförmedlingen har ett nytt ansvar för de nyanlända.

Vi har kunskapen, akademikerna finns här. Sverige har i längden inte råd att slösa bort den resurs som de nyanlända akademikerna borde vara för vår gemensamma välfärd.

Louise Adelborg, vd Jusek
Göran Arrius, ordförande Saco
Lars Bäckström, landshövding, Västra Götaland län

Införd i GP 17 oktober 2011

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

070-649 16 62