Svenska skattepolitiken på väg att haverera

Den svenska skattepolitiken är på väg att kapsejsa. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har bidragit till detta. Vi måste ha ett fortsatt högt skatteuttag om vi ska klara välfärden. Men vi måste nu få bättre principer för hur skatterna tas ut, skriver Sacos samhällspolitiska chef Robert Boije.

Publicerad: Onsdag 29 okt 2014

Nyckelord:
Samhällsekonomi,
Skatter

Den borgerliga regeringen borde under sitt åtta år långa regeringsinnehav mäktat med att ta bort värnskatten. Skatten skulle vara en temporär åtgärd i konsolideringen av de offentliga finanserna under 1990-talskrisen. Ekonomiska bedömningar visar dock att den i praktiken inte ger ökade intäkter till statskassan på grund av de negativa effekter höga marginalskatter har på samhällsekonomin. Samma studier visar också att den är obetydlig för inkomstomfördelningen.

Den förra regeringen införde också, mot bättre vetande, sänkta socialavgifter för ungdomar och sänkt restaurangmoms. Åtgärderna har bedömts vara mycket ineffektiva för att minska ungdomsarbetslösheten. Den statsfinansiella kostnaden är hela 27 miljarder kronor och kostnaden per skapat jobb bedöms till 1-2 miljoner kronor. De pengarna hade kunnat användas bättre.

"Skatten ökar för 1,1 miljoner svenskar"

Vad gör sedan den nytillträdda röd-gröna regeringen? Jo, man fasar förvisso ut de nedsatta socialavgifterna för ungdomar, men väljer samtidigt att höja världens redan högsta marginalskatt på arbete genom att trappa ner jobbskatteavdraget på högre inkomster. Man begränsar dessutom den årliga uppräkningen av den nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det innebär att skatten ökar för 1,1 miljoner svenskar och dessutom att 72 000 personer får höjd marginalskatt med 20 procentenheter, från drygt 30 procent i genomsnitt till drygt 50 procent.

Utfasningen av de sänkta socialavgifterna motiveras, med hänvisning till den ekonomiska forskningen, med att åtgärden var ineffektiv. Lustigt nog (eller inte) avstår regeringen samtidigt från att hänvisa till den forskning som också visar att höga marginalskatter är mycket skadliga för ekonomin. Höjningen av marginalskatterna motiveras med att de ska finansiera satsningar på vård, skola och omsorg och att det ska förbättra inkomstfördelningen. Men genom att inte beakta de negativa effekter höga marginalskatter har på ekonomin överskattar regeringen kraftigt både de offentlig-finansiella och fördelningspolitiska effekterna. Detta är inget annat än en symbolpolitik som allvarligt skadar samhällsekonomin.

"Det är nu hög tid att börja tänka rätt i svensk skattepolitik"

 

Skatteförändringarna följer dessvärre en lång trend med avsteg från de principer som låg till grund för århundradets skattereform 1991. Av den bärande principen om en likformig beskattning finns inte mycket kvar. Skattesystemet har blivit en schweizerost med kryphål som gynnar diverse särintressen och den som har råd att betala dyra skattekonsulter. Kapitalinkomstskatten är inte längre likformig, vilket snedvrider kapitalplaceringarna. Sedan skattereformen har också flera olika momssatser införts vilket gör att viss konsumtion gynnas framför annan. Principen från skattereformen att den högsta marginalskatten ska vara 50 procent och att endast 10 procent av skattebetalarna ska betala statlig inkomstskatt har övergetts.

Det är nu hög tid att börja tänka rätt i svensk skattepolitik. Nyligen publicerade Saco en skatterapport där vi skissar på ett nytt skattesystem. De principer som låg till grund för skattereformen 1991 är lika välgrundade nu som de var då. Skatten bör sänkas på arbete och betalas med samma moms på all konsumtion och en likformig kapitalinkomstbeskattning. Gör om, gör rätt. Det är också namnet på vår rapport som vi hoppas kan ligga till grund för ett direktiv till en ny statlig skatteutredning.

Artikeln var även publicerad i Dagens Samhälle 29 oktober, 2014.