Utlandserfarenhet gynnar män i karriären

Examinerade akademiker med utlandserfarenhet har i genomsnitt högre inkomster än examinerade akademiker som saknar utlandserfarenhet. Men utlandserfarenheten tycks bara gynna männens karriärer, inte kvinnornas, skriver Anna Ekström och Håkan Regnér, Saco.

Publicerad: Tisdag 13 apr 2010

Nyckelord:
Arbetsmarknad,
Utbildning & forskning

Globaliseringen har medfört att olika länders arbetsmarknader är mera integrerade nu än tidigare. Många studenter väljer att studera i ett annat land för att öka sina chanser på arbetsmarknaden, och många akademiker är intresserade av internationella karriärer. Det är inte ovanligt att pendlare bor i ett land men arbetar i annat, och personer i multinationella företag gör karriärer på världsomspännande interna arbetsmarknader.

Personer med internationell erfarenhet är en viktig kraft, de kan påverka produktiviteten och bidra till utvecklingen av företagen i Sverige. Resultat i en ny studie från Saco visar att det kan finnas sådana samband på den svenska arbetsmarknaden.

Trots det är det inte självklart att akademiker som återvänder hem efter några år utomlands erbjuds bättre karriärmöjligheter. Ett skäl kan vara att det är svårt för arbetsgivarna att värdera den internationella utbildningen och arbetslivserfarenheten. Ett annat skäl kan vara att arbetsgivare hellre rekryterar inhemskt utbildade akademiker (för att de väl känner till det svenska utbildningssystemet) och skolar in dem i företagets internationella verksamhet. Tyvärr förekommer det också att arbetsgivare av slentrian, okunskap eller bristande rutiner bortser från de bidrag till verksamheten som internationell erfarenhet kan ge.

För att bedöma betydelsen av utlandserfarenhet krävs det ett datamaterial som innehåller information om utlandsvistelse med en koppling till lön eller inkomster. Vi har utnyttjat möjligheter som ges av registerdata som hanteras av Statistiska Centralbyrån. Vi jämför examinerade akademiker som har bott utomlands vid något tillfälle, och har inkomster från Sverige, med examinerade akademiker som aldrig har bott utomlands.

Resultaten visar att examinerade akademiker med utlandserfarenhet i genomsnitt har högre inkomster än examinerade akademiker som saknar utlandserfarenhet. Inkomstgapet uppgår till cirka 2 procent, vilket motsvarar ungefär 7 000 kronor om året. Men inkomstgapet är statistiskt säkerställt endast för män i privat sektor. Utlandserfarenheten tycks således gynna männens karriärer men inte kvinnornas.

Att utlandserfarenhet inte premieras i offentlig sektor, skulle kunna tolkas som att internationell erfarenhet har mindre betydelse för offentliga arbetsgivare, till exempel för att offentlig sektor inte är lika konkurrensutsatt. Många företag i den privata sektorn konkurrerar på den internationella marknaden. Det kan vara en anledning till att de efterfrågar mer utlandserfarenhet. De offentliga arbetsgivarnas ointresse för utlandserfarenhet är en varningsklocka som förtjänar att tas på allvar.

Men om utlandserfarenhet endast har betydelse för män i privat sektor, kanske det ska tas som en signal om att svenska företag överlag inte tar tillvara de erfarenheter som kvinnliga akademiker tar med sig hem. Kanske finns det föreställningar om att kvinnor som har utlandserfarenhet ofta är medföljande till män som gör karriär och att kvinnornas erfarenheter därför inte tas till på allvar? Här finns det stora möjligheter för kloka arbetsgivare som vill rekrytera duktiga medarbetare att utnyttja också kvinnornas kompetens i mycket större utsträckning.

Forskningsresultat från andra länder tyder på att sannolikheten att bosätta sig utomlands senare i livet är högre för personer som har studerat utomlands än för personer som har studerat på hemmaplan. Ur ett makroekonomiskt perspektiv är det ett problem om det medför att landet förlorar kunskap och kompetens som istället skulle kunna bidra till det egna landets tillväxt och välfärdsutveckling.

Våra resultat pekar på en annan potentiellt viktig mekanism, nämligen att akademiker som har varit bosatta utomlands återvänder hem med kunskap som bidrar till utvecklingen. Även om resultaten inte är glasklara så är de tillräckligt tydliga för att uppmuntra till fördjupade analyser av effekterna av utlandserfarenhet. I synnerhet är det viktigt att regeringen kontinuerligt granskar och analyserar rörligheten till och från Sverige.

Sacos forskning tyder på att en stor del av dem som flyttar utomlands för arbete, stannar utomlands en längre tid. För att locka dem tillbaka till Sverige är det möjligt att lönepremien för utlandserfarenhet måste öka. Det måste helt enkelt löna sig att flytta hem.

EU:s nya tillväxtstrategi betonar att utbildning och innovation är avgörande för att EU ska kunna växa och utvecklas. Den internationella konkurrensen om kunskap och kompetens är redan hård, men den kommer troligen att hårdna i samband med de stora pensionsavgångar som många länder står inför.

Sverige kan förlora på den internationella rörligheten om de utbildningar och erfarenheter som akademiker för med sig till landet inte tas tillvara. Därför är det viktigt att ta tillvara den kompetens som finns hos invandrade akademiker, och att locka utflyttare att flytta hem.

Sverige ska vara ett attraktivt land för akademiker från alla länder – akademiker som invandrar och akademiker som flyttar hem.

Anna Ekström, ordförande Saco
Håkan Regnér, ekonom Saco 

 

Debattartikel på svd.se 13 april 2010.

Kontaktpersoner

Håkan Regnér, Ekonom, lönebildning
hakan.regner@saco.se

08-613 48 35