Det offentliga välfärdsåtagandet bör ses över

Under rubriken Hur ska framtidens välfärd finansieras? diskuterades om nuvarande skattesystem klarar dagens välfärdsåtagande och de krav som kommer att ställas framöver. Full sysselsättning, ökat inslag av egenfinansiering och ökad produktivitet var några av svaren på frågan. Men även behovet av att se över välfärdsåtagandet lyftes av flera i panelen.

Publicerad: Torsdag 11 jun 2015

Senast uppdaterad: Fredag 9 jun 2017

Nyckelord:
Samhällsekonomi,
Skatter

Saco bjöd in till diskussion om välfärdens finansiering och även om frågan diskuterats förr så var det ingen tvekan om att ämnet är högaktuellt. Deltagarna var ganska överens om utmaningarna vi står inför men några ville ändå tona ner problemen med finansieringen. 

Ola Pettersson ville som han sa "inta en antialarmistisk hållning" och pekade på att det är tecken på ett välmående samhälle när medellivslängden ökar, vi stadigt blir rikare och får större utrymme för privat konsumtion samtidigt som vi har en hög kvalitet i välfärden. En gemensam finansiering är ett effektivt sätt att finansiera välfärden menade Ola. 

- Full sysselsättning är en av huvuduppgifterna för att klara finansieringen. Det handlar om att få människor i arbete och att öka kvinnors tid i arbete, sade Ola Pettersson. 

Robert Boije pekade på att det behövs ett antal olika åtgärder för att klara alla de kostnadsutmaningar Sverige har framför sig. Utmaningarna handlar dels om den demografiska utvecklingen och att vi lever allt längre. Pensionsåldern måste därför höjas. Dels om det säkerhetspolitiska läget och behovet av ökade anslag till försvaret, behov att bygga näramre 430 000 nya bostäder, ökad psykisk ohälsa samt utmaningen med de låga lönerna inom kvinnodominerade yrken i kommuner och landsting. 

Men den största utmaningen är den låga produktivitetsökningen i produktionen av offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ökad efterfrågan på dessa tjänster. Det som ekonomer brukar kalla Baumols sjuka. Tage Erlander benämnde delar av problemet som " stigande förväntningars missnöje."

- Det offentliga välfärdsåtagandet bör ses över och jag tror att vi kommer att behöva alternativa  finansieringssätt vid sidan av skatter för att klara dessa kostnadsökningar som motsvarar flera procent av BNP. Större inslag av egenavgifter, försäkringslösningar och avgiftshöjningar är några av de frågor vi måste våga diskutera, sade Robert Boije. 

Bettina Kashefi och Jonas Frycklund pratade båda om behovet av ökad produktivitet i näringslivet och i kommuner och landsting. 

- Det finns fortfarande mycket att göra inom kommuner och landsting där en stor utmaning är okontrollerade utgiftsökningar. Kostnaderna för vård och omsorg skiljer sig mycket mellan olika kommuner och landsting utan att det har samband med kvaliteten i verksamheten, sade Bettina Kashefi.