Diskussionen om minimilöner lever än

Europafacket har backat från kravet på att införa minimilöner i EU, något som skulle ha hotat den svenska modellen. Men diskussionen är inte avslutad, enligt Åke Zettermark, internationell sekreterare på Saco.

Publicerad: Onsdag 21 mar 2012

Nyckelord:
Internationellt

Det var inför kongressen i maj förra året som Europafacket, EFS, föreslog en reglering av minimilönerna på Europanivå. De tyska facken orkade inte stå emot lönedumpningen längre när arbetskraft från öst och länder utanför EU kom till landet, något som utnyttjades av bemanningsföretag i syfte att sänka lönerna.  

De nordiska medlemmarna, däribland Saco, opponerade sig mot förslaget och menade att det gick emot modellen med löner som regleras via kollektivavtal.

- I vissa länder kan det behövas den här typen av reglering och facken där har givetvis vårt stöd. Men det ska inte vara något som påtvingas organisationer som inte vill ha det, säger Åke Zettermark, internationell sekreterare på Saco.

Beslutet sköts fram till februari i år och under tiden mobiliserade de nordiska organisationerna med utredningar och argument.

Inför styrelsemötet i december förra året hade EFS backat. De medlemsorganisationer som inte ville ha minimilöner skulle inte beröras. Där det redan finns sådan lagstiftning skulle minimilönen dock som minst ligga på 50 procent av snittlönen eller 60 procent av medianlönen i landet, enligt EFS.

Under hösten lade även EFS fram en nygammal idé om att centralisera kollektivavtalsförhandlingarna i Europa. Det skulle hindra decentraliseringen av de avtal som underlättar lönesänkningar i de mest utsatta euroländerna. Även det förslaget opponerade sig flera medlemsförbund emot, inklusive Saco, och förslaget skrotades.

EFS ser också ut att få svårt att få igenom nivån på minimilönerna. Vid styrelsemötet i mars motsatte sig tyska facket DGB förslaget med argumentet att nivån i Grekland just nu ligger över 50 procent av genomsnittslönen som har sänkts mer än minimilönen, relativt sett. En reglering på 50 procent skulle alltså kunna leda till att de grekiska minimilönerna sänktes och det kunde inte en facklig organisation ställa sig bakom, enligt DGB.

Men diskussionen är inte slut än. I juni ska EFS ta ställning till ett förslag till ”socialt kontrakt” som utarbetats av generalsekreteraren Bernadette Segol.  Kontraktet är tänkt att motverka den ekonomiska krisen och i utkastet finns återigen nivåerna 50 och 60 procent med.

- I utkastet står det tydligt att det endast gäller de länder som redan har minimilöner så Sverige påverkas alltså inte. Men det ska bli intressant att se var det landar, säger Åke Zettermark.

Kontaktpersoner

Thomas Jartsell, Pressansvarig
thomas.jartsell@saco.se

08-613 48 97

0709-18 64 31