Fullsatt seminarium satte fokus på lönefrågan

Det är inte bara utbildningen som styr din lön. Även antalet barn och relationsstatus spelar roll. Det framgick vid ett seminarium som arrangerades med anledning av den nya Sacoantologin ”Livslön – välja studier, arbete, familj”.

Publicerad: Måndag 17 okt 2011

Nyckelord:
Arbetsmarknad,
Lön & livslön

Ett nittiotal åhörare hade samlats vid lunchtid på måndagen i den ljusa lokalen hos Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, i centrala Stockholm. Anledningen var antologin om akademikernas livslön skriven av sex Sacoekonomer som nu presenterades för allmänheten.

Åhörarna kom från stora delar av det offentliga Sverige och det märktes att frågan intresserade många.

Saco har länge pratat om löner ur ett större perspektiv än vad som syns i lönekuvertet i slutet av månaden. Hela livets inkomster bör räknas, inte minst för akademiker som har långa studieperioder utan lön bakom sig samtidigt som de har stora studieskulder som måste betalas tillbaka, menar Saco.

Det är därför som Saco har lanserat begreppet livslön, något som antologins redaktör, Sacoekonomen Lena Granqvist, inledde seminariet med att reda ut.

- Livslönebegreppet berör allt fler i dagens Sverige. I dag påbörjar nästan 50 procent av en årskull akademisk utbildning, förklarade hon.

Det är inte bara utbildningen som avgör hur mycket en person får i lön. Även sociala faktorer spelar roll. Till exempel tjänar gifta män mer än singlar och pappor tjänar mer än sina barnlösa gelikar.

För kvinnor är resultatet det motsatta och det är svårt att säga vad det beror på, enligt Lena Granquist.

Hennes kollega Håkan Regnér presenterade sedan siffror som visar att lönespridningen i samhället har stannat av. Löneskillnaderna mellan dem med akademisk utbildning och dem med endast gymnasieutbildning har till och med minskat något sedan 2001.

En hypotes är att pressen på lönerna har ökat i takt med att allt fler skaffat sig en akademisk examen, enligt Håkan Regnér.

Hans kollega Thomas Ljunglöf konstaterade sedan att en akademisk examen är lönsam för det stora flertalet, dock inte för alla. Manliga lärare och socionomer är exempel på yrkesgrupper som förlorar ekonomiskt på att utbilda sig i jämförelse med att börja jobba direkt efter gymnasiet.

De som tjänar mest på att utbilda sig är ekonomer och läkare, enligt Thomas Ljunglöf. Och det är kvinnorna som har mest att vinna.

- Nästan i samtliga fall tjänar kvinnor på att utbilda sig. Män kan få ett jobb med en bra lön även utan akademisk utbildning, men för kvinnor är det en förutsättning, sade han.

Därefter gick ordet till professor Anders Björklund som fått i uppdrag att kommentera antologin. Hans omdöme var ”prydlig, men lite präktig” och efterlyste ett tydligare ställningstagande från Sacos sida.

- Ni är lite väl försiktiga och jag undrar vem ni egentligen polemiserar emot? sade han och fick medhåll av Svenskt näringslivs vice vd, Christer Ågren:

 - Ni borde tydligare ta ställning för ökad lönespridning och förklara att det är bra för samhället och ger bättre karriärmöjligheter, sade han.

Bokens redaktör Lena Granqvist svarade att Saco gjort ett medvetet val att uttrycka sig försiktigt. Antologin är ingen debattbok, förklarade hon.

- Förhoppningen är dock att den ska starta en debatt och få folk att tänka på lönen ur ett livslöneperspektiv, sade hon och fortsatte:

 - När man frågar folk om de vill att utbildning ska löna sig svarar det nästan alltid ja. Frågar man dem däremot om de vill att löneskillnaderna ska öka svarar de nej. De ser inte sambandet och det är ett pedagogiskt problem.

Kontaktpersoner

Thomas Jartsell, Pressansvarig
thomas.jartsell@saco.se

08-613 48 97

0709-18 64 31