Kontraproduktivt hålla fast vid överskottsmålet

Varför behålla överskottsmålet när staten i praktiken redan lever med ett balansmål? ”De räcker med att de offentliga finanserna går ihop nu och det är i praktiken den politik som redan förs.” Idag kommenterar Sacos samhällspolitiske chef Robert Boije Finanspolitiska rådets rapport ”Svensk finanspolitik 2015” under en konferens anordnad av rådet.

Publicerad: Onsdag 13 maj 2015

Senast uppdaterad: Fredag 9 jun 2017

Finanspolitiska rådet, som har till uppgift att granska regeringens finanspolitik, publicerade igår rapporten Svensk finanspolitik 2015. Rådet menar att staten måste öka sitt sparande kraftigt för att överskottsmålet – 1 procent av BNP över en konjunkturcykel - ska kunna nås inom en rimlig tid. Men Saco:s samhällspolitiske chef Robert Boije håller inte med.

- Vi har idag en arbetslöshet på 8 procent och enligt prognosen kommer den om tre år att ha legat på en historiskt hög nivå under en tioårsperiod. Med tanke på Sveriges gynnsamma offentlig-finansiella situation, jämfört med andra länder, bör finanspolitikens viktigaste uppgift just nu vara att få ner den höga arbetslösheten.

Allt fler äldre

Robert Boije pekar även på demografiska förändringar med allt fler äldre som kommer höja de offentliga utgifterna kraftigt de kommande åren.  

- Tidigare har vi dessutom uppnått överskottsmålet tack vara överskotten i pensionssystemet. Men de närmaste åren kommer de istället att bli till underskott. Det betyder att om vi nu ska nå målet måste vi istället bygga upp ett överskott i statens sparande, vilket är en helt ny situation.

Robert Boije själv ledde för fem år sedan arbetet i finansdepartementet med att utvärdera just överskottsmålet. Där och då blev slutsatsen att målet var relevant, men med ihållande arbetslöshet och ett internationellt relativt sett bättre offentlig-finansiellt läge, konstaterar Boije idag att det nu är fel att hålla fast vid det målet.

Bättre gå plus minus noll

- Det krävs stora aktiva besparingsåtgärder om nuvarande överskottsmål ska nås till 2018 då vi enligt regeringens prognos är tillbaka i ett normalt konjunkturläge. Därför bör överskottsmålet istället ersättas med ett balansmål där vi går plus minus noll.

Boije betonar att ett balansmål inte skulle betyda större utrymme för nya reformer. Men en något mindre stram finanspolitik i ett läge med fortsatt hög arbetslöshet vore behövligt.

- Det är helt enkelt kontraproduktivt att till varje pris behålla överskottsmålet, ett mål som vi i praktiken ändå inte lever efter.