Skillnader i inkomster och löner

I Sverige vill nästan ingen att inkomstklyftorna ska bli för stora mellan fattiga och rika. Samtidigt är det viktigt för den ekonomiska utvecklingen och därmed för allas vår välfärd att den som anstränger sig lite mer, utbildar sig och tar på sig ett större ansvar får ersättning i lönekuvertet för det.

Publicerad: Tisdag 20 dec 2011

Nyckelord:
Lön & livslön

Lönespridning som grundar sig på kompetens, prestationer och ansvar är något naturligt och en förutsättning för fördelningspolitiken. Utan en växande kaka finns inget att fördela..

För att få rätsida på debatten är det viktigt att komma ihåg några saker:

Inkomster och löner är inte samma sak

När skillnader i disponibel inkomst redovisas ingår inkomster av kapital och olika transfereringar som sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsersättning, pensioner och barnbidrag. Inkomster av kapital är förklaringen till att skillnaderna mellan de som har störst inkomster och de som har lägst har ökat. Jobbskatteavdraget har inneburit att de som inte har arbete har fått det relativt sett sämre.

Den stora skiljelinjen går mellan de som arbetar och de som inte gör det. Här är den stora utmaningen, att öka sysselsättningen.

Ökad lönespridning behövs inom många yrken

Lönespridningen speglar karriärmöjligheter som erbjuds inom ett yrke, den påverkar människors yrkes och utbildningsval. I en del yrken är lönespridningen väldigt liten, skillnaderna mellan en nyutexaminerad och en person med lång arbetslivserfarenhet är försumbar. Det är inte utvecklande för vare sig de anställda eller verksamheten, möjligheter till löneutveckling kan få människor att anstränga sig mer. De extra arbetsinsatserna kan innebära att det skapas nya jobb.

Utbildning ska löna sig

För att högskoleutbildning ska löna sig ekonomiskt måste det finnas möjligheter till en löneutveckling inom yrket. Så är alltså inte fallet för alla akademiska utbildningar. En bättre löneutveckling inom dessa yrkesgrupper förbättrar lönsamheten för de utbildningar som idag innebär en ekonomisk förlust. En större skillnad mellan ingångs­ och slutlön innebär också att lönespridning inom dessa grupper ökar.

Livslönen avgör

Sacos analyser visar att lönespridningen avtagit på senare år och till och med minskat. Våra livslönerapporter visar också att en del akademikergrupper har lägre livsinkomst än de som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Inom dessa grupper är lönespridningen mycket låg. Löneskillnaderna mellan personer med högskoleutbildning och gymnasieutbildning har minskat sedan början av 2000-talet.

Arbetsmarknaden är rörlig

När man jämför utvecklingen mellan olika år är det viktigt att komma ihåg att det inte är samma personer som ligger kvar i respektive inkomstskikt år efter år. Studenter är ett exempel på det. För de flesta som börjar studera på högskolan innebär det ett medvetet val att ha låga inkomster under några år i hopp om en bättre tillvaro på sikt. Under studietiden ligger deras disponibla inkomst långt ner i fördelningen, men när de börjar arbeta efter examen klättrar de högre upp i inkomst­skalan.

Göran Arrius, Sacoordförande

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

070-649 16 62