Om svensk arbetsmarknad

Artikeln publicerades:

6 februari 2012

I Sverige är arbetsmarknaden uppbyggd av avtal som arbetsgivarnas och de anställdas organisationer förhandlat fram.

I många andra länder är det lagar som reglerar arbetsmarknaden. Det finns exempelvis inga lagar som reglerar de anställdas lön i Sverige. Regleringen görs i stället av frivilliga avtal och förhandlingar mellan fackföreningar som är de anställdas organisationer och arbetsgivarnas organisationer.

Skriv ut

Grundläggande lagstiftning

Det finns viss lagstiftning inom området arbetsmarknad där det är möjligt att förhandla fram bättre villkor för dig som är anställd. Det är däremot inte tillåtet att avtala fram sämre villkor för de anställda på en srbtesplats.

Lön och villkor regleras i kollektivavtal

De avtal som arbetsmarknadens parter kommer överens om kallas kollektivavtal. Kollektivavtalen reglerar lön och arbetsförhållanden såsom rätten till semester, arbetstid, rätt till ledighet, försäkringar etcetera. Lönen vid anställningstillfället måste du som individ själv förhandla om. Läs mer om löneförhandling under "Söka jobb". Kollektivavtal är juridiskt bindande och gäller därmed för alla medlemmar i respektive organisation. Även den som inte är medlem i en facklig organisation omfattas av kollektivavtal om arbetsgivaren har ett sådant. Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av ett kollektivavtal.

Vad händer när arbetstagare och arbetsgivare inte är överens?

Parterna som skrivit under kollektivavtalet är också ansvariga för att följa det. Om arbetstagare och arbetsgivare blir oeniga om tolkningen av ett avtal eller lagstiftning som reglerar arbetsvillkoren så blir det en tvisteförhandling mellan arbetsmarknadens parter. Ytterst är det Arbetsdomstolen som avgör, det är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister.

Om arbetsmarknadens parter genom förhandlingar inte kan bli överens om att ingå ett kollektivavtal kan staten utse medlare. Stridsåtgärder som blockad, bojkott, strejk och lockout (arbetsgivarnas motsvarighet till strejk) får bara användas när det inte finns något kollektivavtal och används för att sätta press på motparten. Sådana stridsåtgärder är i en internationell jämförelse relativt ovanliga i Sverige. Under en strejk eller annan arbetsmarknadskonflikt ska staten vara neutral. Arbetstagare i strejk har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning. När det är strejk stödjer de fackliga organisationerna istället sina medlemmar ekonomiskt.

Kollektivavtalen gör arbetsmarknaden mer flexibel

Fördelen med att använda kollektivavtal är att det blir mer flexibelt än med en detaljerad lagstiftning. Kollektivavtalen går att anpassa för olika branscher och de är lättare att förändra än lagstiftning. Företag kan genom att skriva under ett kollektivavtal oftast undvika att drabbas av stridsåtgärder som exempelvis strejk och arbetsmarknaden blir mer stabil.

Modellen kräver att arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar för att förhandla fram och att de följer avtalen. Arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationer är därför inte endast intresseorganisationer. De tar också ett stort ansvar för samhället. Det är också viktigt att organisationerna har många medlemmar så att de faktiskt företräder de grupper de säger sig företräda. I Sverige är cirka 70 procent av arbetstagarna medlemmar i fackliga organisationer.

Läs mer om kollektivavtal på www.saco.se/kollektivavtal.

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

I Sverige kan du få ut en del av din lön även om du blir arbetslös. Ersättningen kallas arbetslöshetsförsäkring men ofta kallar vi ersättningen för a-kassa. För att få ersättningen måste du gå med i a-kassan när du har ett arbete och du måste uppfylla vissa villkor. Ett grundkrav för att du ska kunna få ersättning från a-kassan är att du saknar ett arbete och är registrerad som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Mer information om a-kassan och de regler som gäller får du av Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa förkortat AEA, Ring gärna på 08- 412 33 00 eller läs mer här.

Utöver grundersättningen som du kan genom medlemskap i AEA innebär medlemskap i många av Sacos medlemsförbund att du som också är medlem i a-kassan får en större andel av din lön vid arbetslöshet. Vänd dig till ditt Sacoförbund för mer information om förbundets olika försäkringar. Läs mer om Sacoförbunden här.

Använd Arbetsförmedlingen

Även om du inte har rätt att få ersättning från en a-kassa har du ändå rätt att vända dig till Arbetsförmedlingen . De kan ge dig råd och vägledning om hur du söker arbete. Boka tid med en arbetsförmedlare och diskutera vad Arbetsförmedlingen kan hjälpa dig med.

Kollektivavtalet enligt Saco

Vad vet du om kollektivavtal? Här får du reda på mer om hur de fungerar och varför vi tycker att de är bra.

Läs mer på www.saco.se