Sacobloggen

Utbildning & forskning

Utbildning & forskningUtbildningskvalitet

Viktigt skilja på kvaliteten i utbildningen och kvaliteten på studenterna

Det är vanligt att sätta likhetstecken mellan högskolekvalitet och studenternas sysselsättning eller inkomster efter utbildningen. Kvaliteten antas avgöra studenternas möjligheter på arbetsmarknaden inte studenterna själva. Utbildningen har självklart betydelse men om studenter visar litet intresse under en anställningsintervju är det svårt att få intressanta jobb även med utbildningar av högsta kvalitet.

Samtidigt kan duktiga studenter med höga betyg från gymnasiet som har gått en högskoleutbildning av lägsta kvalitet bli väldigt framgångsrika bara för att de är motiverade och målinriktade. Utan särskilda analyser går det helt enkelt inte att koppla ihop högskolekvalitet med studenternas karriärer efter utbildningen.

Trots att utbildningens kvalitet har en framträdande roll i debatten och ofta kopplas ihop med studenternas karriärmöjligheter finns det få undersökningar av sambandet. Jag känner till en studie och den ingår i Linda Holmlunds (numera Simonsen) doktorsavhandling som lades fram vid Umeå Universitet år 2009 .

Studien är den första i sitt slag och bygger på metoder som är vanliga i den nationalekonomiska forskningstraditionen. Den granskar tre kvalitetsindikatorer som är vanliga i den internationella litteraturen fördelat över lärosäten; andel disputerade lärare, antal lärare per student och genomsnittsbetygen för de studenter som går vid samma lärosäte som de individer som analyseras.

Resultaten visar att kvalitetsindikatorerna har liten direkt inverkan på studenternas framtida inkomster. Det visar sig också att studenter med höga betyg söker sig till högskolor med stor andel disputerade lärare och många lärare per student. När hänsyn tas till det och var i landet studenterna arbetar, ja då finns det inte någon direkt effekt av kvalitetsmåtten.

Det är klart att studien inte belyser allt man vill veta, samtidigt som den reser en mängd frågor. En fråga är om måtten inte borde länkas till institutionen eller utbildningen istället för lärosätet. En annan fråga är om studenternas genomsnittsbetyg verkligen fångar upp vad studenter lär sig av varandra? Man kan också undra vad resultaten skulle bli med andra mått på kvalitet och andra metoder för att mäta sambanden? Det är inget konstigt, så är det med forskningsstudier och också ett av studiens viktiga bidrag. Den ger helt enkelt uppslag till nya studier.

Men ett centralt bidrag med studien är att den visar vikten av att skilja på kvaliteten i utbildning och kvaliteten på studenterna. Gör man det upptäcker man att högskolekvalitet kan ha mycket lite att göra med studenternas karriärmöjligheter efter utbildningen.

Håkan Regnér | 7 mars, 2012 | 3 kommentarer
  • Patrick

    Fast det står ingenstans i inlägget du länkar till att det skulle vara ”likhetstecken” mellan utbildningars kvalitet och studenternas sysselsättning eller inkomster efter utbildningen. Det står tvärtom i det inlägget tydligt att kopplingen till arbetslivet bör ”vara en kvalitetsfaktor i utbildningen”. En faktor, inte den enda faktorn. (Jfr http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka)

    Med det sagt så tackar jag för länken till avhandlingen som jag ämnar titta närmare på.

    • Thomas Jartsell

      När jag la upp Håkans inlägg smög sig tyvärr fel länk in i texten. Är nu fixat och länken pekar på rätt inlägg. Beklagar och tack för att du uppmärksammade mig på det.
      /Thomas Jartsell, redaktör nya medier

      • Patrick Krassén

        Tack för förtydligande!

Hakan_R_149x100_blogg

Håkan Regnér

| hakan.regner@saco.se

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han arbetar med frågor som rör lönebildning,  inkomsteffekter av högre utbildning, högskolevalets betydelse för karriärmöjligheterna samt familjebildningens påverkan på inkomster och rörlighet för kvinnor och män. Samma frågor är i fokus i Håkan blogginlägg.

Prenumerera – Utbildning & Forskning

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Utbildning & Forskning? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Utbildningskvalitet – vad är det?

Utbildning ska hålla hög kvalitet. Men vad är utbildningskvalitet och hur ska den säkras och höjas på sikt? Denna rapport handlar om just detta och om hur utbildningssystemet bör kompletteras för att studenter ska kunna välja utbildning utifrån kvalitet.

Framtidsutsikter

I Sacos rapport Framtidsutsikter presenteras prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut 2018.

Saco Studentmässor

Sveriges största yrkes- & utbildningsmässa för dig som ska välja utbildning efter gymnasiet.

Saco Studentråd

Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Klicka på länken för att läsa mer om vilka vi är, vår organisation och våra samarbeten.

Forskningspolitik

Den hållbara forskningspolitiken är en rapport där Saco redogör för vad som bör ingå i ett bra forsknings- och innovationspolitiskt program.

Bloggen Välja yrke

Välja yrke-bloggen handlar om utbildningsval, både för dig som ska söka till gymnasiet och för dig som funderar på vad du ska göra efter gymnasiet.

Utbildningspolitik på Twitter