Sacobloggen

Håkan Regnér

Utbildning & forskningHögre utbildning

Därför är rankinglistor problematiska

På måndag den 16 april är det sista ansökningsdag för höstterminens högskolestudier. En gång i tiden när det fanns ett tiotal lärosäten som erbjöd utbildningar till ett överblickbart antal akademikeryrken var det valet enkelt. Idag när det finns minst en högskola i varje län, hundratals studieinriktningar, mängder av utbildningskombinationer och en uppsjö av karriärvägar är valet avsevärt svårare.

Högskolorna konkurrerar om studenterna och varje högskola försöker visa att just den har de bästa utbildningsalternativen. Därför behövs det överskådlig och lättillgänglig information om kvaliteten på utbildningar och konsekvenser av olika utbildningsval. Men denna information är mycket svår att hitta idag.

Rankningar av utbildningar vid olika högskolor är ett sätt att samla information. En sådan presenterades nyligen i tidskriften Fokus. Rankningar förkommer i hela världen och de allmänna problemen är välkända. Några problem med Fokus senaste ranking diskuteras här.

Utöver de statistiska problemen med rankningen finns det en mängd tolkningsproblem. Det kan exemplifieras på många sätt. Men låt oss ta Handelhögskolans toppranking som ett exempel. Handelsstudenter har i regel höga betyg från gymnasiet och kanske är de också mycket studiemotiverade.

Under studietiden kanske de hjälper varandra fram till bra examensuppsatser som arbetsgivarna gillar och belönar med höga löner. De välmeriterade forskarna behöver inte lägga någon extra tid på undervisning (för de vet att studenterna ändå pluggar hårt och gör bra grupparbeten) utan kan ägna mycket tid åt forskning. Om det är så är det studenterna som gör Handels inte tvärtom.

Ett annat exempel är Umeå Universitet som Fokus ger en topplats på mest lärararledd undervisning men inte när det gäller studenternas lön efter examen. Det ena hänger ihop med lärosätet medan det andra handlar om studentens karriär efter examen. Detta öppnar för en lärosätestolkning. Lärosätet ger mycket lärarledd undervisning för att studenterna har gjort andra gymnasieval och har andra förutsättningar än Handelsstudenterna.

Men den stora mängden undervisning gör att studenterna klarar studierna och den lön de får är visserligen lägre än Handelsstudenternas men kanske mycket högre än den de skulle ha fått utan Umeås topplacerade lärarledda undervisning. Om det är så är det lärosätet som ligger bakom resultaten, och inte studenterna.

För någon som inte har stor metodkunskap och mycket information om högskolan är det förstås väldigt svårt att själv upptäcka vad som döljer sig bakom ett lärosätes tabellplacering. Detta gäller även bristerna i den typ av information som presenteras på sajten hogskolekvalitet.se som vi har kommenterat tidigare och som även andra har kommenterat. Se till exempel HögskoleverketTCO, och SvD.

Informationen på hogskolekvalitet.se har en del statistiska brister. Men vid sidan av det är det problematiskt att den endast innehåller ett kvalitetsmått; samverkan med arbetslivet. I övrigt redovisas etableringsgrader och löner efter utbildningen, vilka inte behöver bero på utbildningens kvalitet. De kan lika gärna vara en produkt av studentens egen förmåga, utbildningsinriktningen eller löneläget på högskoleorten.

Det är missledande och förvirrande för studenterna att en domän med adressen hogskolekvalitet.se knappast innehåller någon information alls om högskoleutbildningars faktiska kvalitet. Det är också olyckligt att den här typen av information ofta presenteras på ett sådant sätt att det lätt uppfattas som att det finns ett enkelt samband mellan val av lärosäte, utbildning och framgång på arbetsmarknaden.

Både ranking och undersökningar som hogskolekvalitet.se har brister och det går inte att använda dem som beslutsunderlag för studieval eller som mått på högskolans kvalitet. Samtidigt behövs det samlad information om utbildningars kvalitet och vilka typer av jobb som utbildningarna leder till. Exakt hur den ska se ut och presenteras borde både högskolesektorn och regeringen fundera mer på. Men det finns några faktorer som är viktiga att tänka på.

Information om studenterna måste bygga på stora statistiska underlag och registerdata måste vara basen. Där det statistiska underlaget är svagt ska det tydligt framgå att det finns problem eller ännu hellre ska ingen information alls visas i dessa fall. Det gäller förstås även enkätundersökningar.

Rankningar utgår ifrån att alla studenter tycker likadant men så är det inte i verkligheten. Istället värderar vissa fritiden högre än karriärmöjligheterna, andra tycker lärarnas forskning är viktigare än hur mycket undervisning de får. Vissa vill ha bra bibliotek medan andra vill ha bra studentbostäder att plugga i och så vidare. Den informationen ska självklart inte vägas ihop till ett index utan presenteras separat för olika lärosäten och bokstavsordning är en naturlig sortering. Varför det inte finns något enkelt samband mellan olika faktorer som är kopplade till utbildningen och hur det sedan går för studenterna på arbetsmarknaden bör också framgå tydligt och förklaras.

Det är svårt att välja en högskoleutbildning och det är viktigt att de blivande studenterna är medvetna om det. Det går inte att okritiskt titta på rankinglistor eller hur det gått för tidigare studenter. Är man osäker på vad man vill är det bättre att ta ett enklare arbete och fundera en termin till. Vet man vad men inte var man ska läsa, kan man jämföra orter efter några egna kriterier.

Det är också viktigt att de blivande studenterna är kritiska till kvaliteten på den information de möter och ifrågasätter de enkla samband som så ofta målas upp. Men så länge det saknas en bra sajt som trovärdigt sammanställer utbildningsinformation kommer tyvärr många studenter att ta beslut på felaktiga grunder och ångra sin utbildning efter några år.

Håkan Regnér | 13 april, 2012 | 4 kommentarer
Hakan_R_149x100_blogg

Håkan Regnér

| hakan.regner@saco.se

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han arbetar med frågor som rör lönebildning,  inkomsteffekter av högre utbildning, högskolevalets betydelse för karriärmöjligheterna samt familjebildningens påverkan på inkomster och rörlighet för kvinnor och män. Samma frågor är i fokus i Håkan blogginlägg.

Prenumerera – Utbildning & Forskning

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Utbildning & Forskning? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Utbildningskvalitet – vad är det?

Utbildning ska hålla hög kvalitet. Men vad är utbildningskvalitet och hur ska den säkras och höjas på sikt? Denna rapport handlar om just detta och om hur utbildningssystemet bör kompletteras för att studenter ska kunna välja utbildning utifrån kvalitet.

Framtidsutsikter

I Sacos rapport Framtidsutsikter presenteras prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut 2019.

Saco Studentmässor

Sveriges största yrkes- & utbildningsmässa för dig som ska välja utbildning efter gymnasiet.

Saco Studentråd

Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Klicka på länken för att läsa mer om vilka vi är, vår organisation och våra samarbeten.

Forskningspolitik

Den hållbara forskningspolitiken är en rapport där Saco redogör för vad som bör ingå i ett bra forsknings- och innovationspolitiskt program.

Bloggen Välja yrke

Välja yrke-bloggen handlar om utbildningsval, både för dig som ska söka till gymnasiet och för dig som funderar på vad du ska göra efter gymnasiet.