Sacobloggen

Utbildning & forskning

Utbildning & forskningForskningspolitik

Därför är ökad rörlighet bland forskarna viktig

Vid tio av landets lärosäten har mer än 60 procent av lektorerna en doktorsexamen från det lärosäte de arbetar vid. Vid sex av dessa tio kommer mer än 70 procent från samma lärosäte, enligt Högskoleverkets rapport. Det är särskilt tydligt vid de äldre lärosätena, i topp ligger Lunds och Göteborgs universitet med drygt 80 procent. Varför är det så?

Kan det bero på att forskarna från samma lärosäte är så enormt mycket bättre än alla andra eller beror det på att det inte finns några andra sökanden att välja mellan? Eller är det så att man utformar kriterierna för tjänsterna på ett sådant sätt att det gynnar sökande från det egna lärosätet? Det är allvarligt om lärosätena systematiskt väljer bort sökande från andra lärosäten, så man måste väl utgå ifrån att det inte förhåller sig på det sättet, eller?

Även regeringen verkar ha reagerat på det här mönstret. I vårproppen signalerade de att forsknings- och innovationspropositionen som ska komma till hösten 2012, bland annat ska innehålla en översyn av rörligheten mellan lärosäten och mellan lärosäten och näringsliv/samhälle. Det är tydligt att rörligheten bedöms som viktig och i det perspektivet måste man naturligtvis utgå ifrån siffrorna ovan.

Utan att värdera varken siffrorna eller regeringens tankar att kartlägga rörligheten, så kan man fundera på varför man skulle vilja se en ökad rörlighet mellan lärosäten. Ett skäl kan vara att man tror att om lärosätena får in forskare från andra lärosäten förändras arbetssätt och metoder. Det kan i sin tur ha positiva effekter på såväl forskningsresultat som på de kunskaper som studenter får med sig från lärosätet. Detta tjänar hela samhället på.

Ett annat skäl är att forskare som besöker andra lärosäten sprider sin kunskap till andra forskare och studenter samtidigt som de hämtar nya tankar och rön till sitt hemmalärosäte. Studenter och forskare på två ställen tjänar på det.

Men även rörlighet mellan lärosäten och näringsliv kan vara viktig. Skälen till det är att forskare kan sprida sin kunskap till näringslivet som omvandlar resultaten till kommersialiserbara produkter. Det kan sedan generera sysselsättning för andra personer. Samtidigt kan näringslivet på olika sätt bli mer närvarande i högskolan genom att ge input till forskning och kurser.

Ett annat skäl till näringslivsrörligheten är att forskare kan effektivisera och förbättra verksamheten. Ett ytterligare skäl är att när forskarna väl återvänder till lärosätet kan deras erfarenheter från näringslivet påverka utformningen av undervisningen och underlätta för studenterna att få kontakt med arbetsmarknaden. Men eftersom meritering till tjänster i högskolan främst bygger på antal publiceringar är det ofta svårt att återvända när man en gång lämnat akademin. Detta är olyckligt både för forskningskvaliteten och för studenterna.

Vad vi känner till finns det inte särskilt många studier av effekterna av rörlighet mellan lärosäten och mellan lärosäten och näringsliv. Här behövs fler studier, så vi kan lära oss mer om rörlighetens betydelse. Men vad vi först och främst behöver veta mer om är vad som ligger bakom internrekryteringen till de fasta tjänsterna i högskolan. Där tycker vi att regeringen ska börja sin kartläggning!

Håkan Regnér och Linda Simonsen är utredare på Saco och arbetar bland annat med frågor som rör lönebildning, forskning och utbildning.

Håkan Regnér | 3 maj, 2012 | 2 kommentarer
  • Jessika Wide

    ”Men vad vi först och främst behöver veta mer om är vad som ligger bakom internrekryteringen till de fasta tjänsterna i högskolan.” Förklaringen är väl att forskarkåren inte längre bara består av manliga forskare med medföljande hemmafruar. Det är väl bara i Stockholm som den medföljande partnern har möjlighet att hitta en rimligt jobb? P.g.a. den snäva arbetsmarknaden på de flesta universitetsorter – inkl. Göteborg – sitter forskare med familj därmed mer eller mindre ”fast” på ett och samma universitet under hela karriären. Forskare som vill röra på sig kan inte flytta av familjeskäl, och universitet som vill rekrytera externt får inga sökanden. Ett stort problem som tyvärr sällan diskuteras.

  • Pingback: Rörlighet som arbetslivsanknytning - Sacobloggen

Hakan_R_149x100_blogg

Håkan Regnér

| hakan.regner@saco.se

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han arbetar med frågor som rör lönebildning,  inkomsteffekter av högre utbildning, högskolevalets betydelse för karriärmöjligheterna samt familjebildningens påverkan på inkomster och rörlighet för kvinnor och män. Samma frågor är i fokus i Håkan blogginlägg.

Prenumerera – Utbildning & Forskning

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Utbildning & Forskning? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Utbildningskvalitet – vad är det?

Utbildning ska hålla hög kvalitet. Men vad är utbildningskvalitet och hur ska den säkras och höjas på sikt? Denna rapport handlar om just detta och om hur utbildningssystemet bör kompletteras för att studenter ska kunna välja utbildning utifrån kvalitet.

Framtidsutsikter

I Sacos rapport Framtidsutsikter presenteras prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut 2018.

Saco Studentmässor

Sveriges största yrkes- & utbildningsmässa för dig som ska välja utbildning efter gymnasiet.

Aktuellt från Saco om utbildning och forskning

Saco Studentråd

Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Klicka på länken för att läsa mer om vilka vi är, vår organisation och våra samarbeten.

Forskningspolitik

Den hållbara forskningspolitiken är en rapport där Saco redogör för vad som bör ingå i ett bra forsknings- och innovationspolitiskt program.

Bloggen Välja yrke

Välja yrke-bloggen handlar om utbildningsval, både för dig som ska söka till gymnasiet och för dig som funderar på vad du ska göra efter gymnasiet.

Utbildningspolitik på Twitter