Sacobloggen

Anna Odhner

Socialförsäkringar
premiepension
Framtidens tjänstepensionslösningar ser ut att bli helt premiebestämda. Hur kommer det att påverka framtidens pensioner?

Helt premiebestämda pensioner ändrar spelreglerna

Trenden är tydlig! Framtidens tjänstepensionslösningar ser ut att bli helt premiebestämda. Det får konsekvenser för arbetslivets spelregler som är viktiga att uppmärksamma. Förändringen mot premiebestämt, betyder inte nödvändigtvis att framtidens pensioner blir bättre eller sämre, men kommer helt säkert att leda till en väsentligt större variation i pensionsutfallet. Frågan är hur vi som akademikerorganisationer bäst ska anpassa oss till detta.

Premiebestämt innebär att arbetsgivaren löpande under arbetslivet sätter av pensionspremier som beräknas i procent av arbetstagarens lön. Premierna fonderas och bildar det pensionskapital som ligger till grund för individens pension.

Utvecklingen mot ett ökat inslag av premiebestämd pension tog ett rejält kliv med pensionsreformen 1994. Det allmänna pensionssystemet, som enbart gäller lön upp till och med brytpunkten på 7,5 inkomstbasbelopp (idag ca 35 000 kr i månaden), är sedan pensionsreformen i huvudsak premiebestämt. Också i de kollektivavtalade pensionssystemen har premiebestämd pension blivit huvudregeln för lön upp till brytpunkten på 7,5 inkomstbasbelopp. Arbetsgivarens avsättningar på dessa lönedelar motsvarar normalt 4,5 %.

Över brytpunkten är ännu variationen vad gäller pensionslösningar stor. Många av dagens yrkesverksamma akademiker har alltjämt s.k. förmånsbestämda pensionslösningar för lönedelar över brytpunkten. Förmånsbestämda lösningar bygger på en försäkringsprincip. Arbetstagare får pension motsvarande en viss andel av den lön som han eller hon har mot slutet av arbetslivet. Beroende på avtal motsvarar pensionsförmånen mellan 55 och 65 % av lönen över brytpunkten livet ut.

På privat sektor har utfasningen av de förmånsbestämda lösningarna över brytpunkten pågått längst. Det nya är att den offentliga sidan nu tycks vara på väg i samma riktning. Den 4 oktober undertecknade vi det helt premiebestämda avtalet AKAP-KL som från 2014 kommer att gälla för anställda födda 1986 eller senare inom kommuner och landsting. Äldre medarbetare ligger visserligen kvar på nuvarande avtal, men AKAP-KL kommer med tiden gälla för allt fler. Även inom statlig sektor pågår samtal om ett skifte mot helt premiebestämd pension, men inget är ännu klart.

Såväl premie- som förmånsbaserade lösningar har såväl för- som nackdelar. Det är viktigt att vara medveten om skillnaderna. Med premiebestämd pension finns inget löfte om en viss pensionsnivå. Pensionens storlek beror istället på hur mycket premier en individ tjänat in under sitt arbetsliv och även när han eller hon har tjänat in dem. En effekt kan vara att den som relativt sent i karriären får ett stort lönelyft riskerar att få en pension som är avsevärt mindre än slutlönen. Med helt premiebestämda pensionsplaner kommer därmed olika typer av lönekarriärer i framtiden att associeras med andra livslöner än idag. Livslönen är den samlade lönen och inkomsten under ett helt liv, varav pensionen utgör en betydande del.

Det är mycket att ha koll på och det är viktigt att förstå spelreglerna. Alla arbetsgivare har inte ens kollektivavtal och det förekommer sådana arbetsgivare inte alls gör pensionsavsättningar. Till det kommer att det mellan olika avtal också finns stora skillnader som bör uppmärksammas. Exempelvis kan det handla om i vilka åldrar man tjänar in premier. I det privata tjänstemannaavtalet ITP1 tjänar man in premier från 25 års ålder. På staten är den nedre åldern 23 år och i det nya avtalet för kommunal sektor AKAP-KL kommer det inte att finnas någon nedre gräns alls. Kollektivavtalen skiljer sig även när det gäller de övre åldersgränserna. I såväl ITP1 som det statliga avtalet PA03 upphör det premiebestämda intjänandet vid 65. I AKAP-KL finns i princip ingen övre gräns för intjänandet, även om den som kvarstår i tjänst efter uppnådd ”LAS-ålder” (idag 67) har ett intjänande på lägre nivå (4,5 procent under såväl som över brytpunkten).

Ett annat viktigt område där kollektivavtalen skiljer sig åt handlar om hur premierna skyddas i samband med ledighet enligt föräldraledighetslagen. I ITP1 är skyddet 13 månader och inom staten 18. I det nya kommunala avtalet är all frånvaro enligt föräldraledighetslagen skyddad. Det senare innebär att den som exempelvis jobbar deltid fram till dess barnet fyller åtta år inte får sämre pension för att han eller hon gått ned i tid.

Avtalsskillnader finns även när det gäller vilka inkomstdelar som ingår i den pensionsgrundande lönen. I ITP1 finns exempelvis ingen övre gräns, men i såväl det statliga som i AKAP-KL är den övre gränsen 30 inkomstbasbelopp.

Det finns naturligtvis fler skillnader, men tanken är inte att redovisa alla här. Poängen är att visa att avtalens utformning bitvis skiljer sig stort samtidigt som dessa skillnader många gånger är okända. Detta betyder att arbetstagare och blivande arbetstagare, på grund av informationsbrist, riskerar att fatta felaktiga beslut om val av utbildningsinriktning, yrkesval, karriär, föräldraskap, föräldraledighet, byte av arbete, inträde och utträde ur arbetslivet mm.

Utan tvekan innebär övergången från förmåns- till premiebestämd pension att vi står inför stora utmaningar. Sacoförbunden är visserligen sedan länge duktiga på att stödja och peppa medlemmar inför lönesamtalet, inte minst genom adekvat lönestatistik. Men hur ska vi framgångsrikt sätta fingret på det som spelar roll för livslönen och göra det perspektivet lika självklart att beakta som andra löne- och villkorsaspekter? En befogad fråga är även hur vi säkerställer att övergången till premiebestämt långsiktigt inte leder till ökade livslöneskillnader mellan kvinnor och män. Med dagens typiska mans- och kvinnokarriärer riskerar effekten nämligen att bli just den. Med det sagt behöver vi alltså även fundera över vad som bör känneteckna framtidens arbetsliv, då inte minst inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Frågan är hur vi möjliggör tidigare lönekarriärer för fler. Genom fler karriärsteg? Ökad lönespridning? Och/eller genom ett bättre genomförande av den individuella lönebildningen? Viktigt blir även att se till att våra kollektivavtal sammantaget stärker individens möjligheter att erhålla en bra livslön och en pension som upplevs som rimlig.

Ossian_W_149x100_blogg

Ossian Wennström

| ossian.wennstrom@saco.se

Ossian Wennström arbetar som utredare med pensioner och försäkringar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han har också förhandlingsuppdrag för bl.a. AkademikerAlliansen. AkademikerAlliansen består av 16 Saco-förbund och är en organisation för förhandlingssamverkan på den kommunala/landstingskommunala sektorn.

anna_odhner_bloggen

Anna Odhner

| anna.odhner@saco.se

Anna arbetar som utredare på Sacos samhällspolitiska avdelning med frågor som rör pensioner och försäkringar. Hon har också förhandlingsuppdrag för bl.a. AkademikerAlliansen. AkademikerAlliansen består av 16 Saco-förbund och är en organisation för förhandlingssamverkan på den kommunala/landstingskommunala sektorn.

Prenumerera – Socialförsäkringar

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Socialförsäkringar? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Pensionsguide – 9 tips inför föräldraledigheten

Akta dig för deltidsfällan. Den kan stå dig dyrt senare i livet. Saco granskar i en ny rapport villkoren för föräldralediga i de största kollektivavtalen på arbetsmarknaden.

Pensionsdjungeln

Pensioner är ett svårt och abstrakt område. Men i takt med att medellivslängden ökat spelar pensionen en allt större roll. Det blir viktigare och viktigare att man skaffar sig kunskaper om sin kommande pension. I skriften" Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln" har Gunnar Wetterberg sammanställt resonemang kring några viktiga frågor inom pensionsområdet.