Sacobloggen

Håkan Regnér

Löner
pengar
Den totala lönespridningen har inte ökat sedan millennieskiftet, universitetslönepremien har minskat och informella kvalifikationer har fått större betydelse, skriver Sacos utredare.

Lönespridningen har slutat öka under 2000-talet

Tvärtemot vad många tror har den totala lönespridningen inte ökat utan utvecklingen stannade av vid millennieskiftet. Det konstaterar vi i boken Lönespridning (utgiven på SNS Förlag). Även Konjunkturinstitutet konstaterar detta i sin senaste lönebildningsrapport. Alltmer pekar på att millennieskiftet var en brytpunkt på den svenska arbetsmarknaden.

Lönespridningen ökade från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet. Därefter har den varit oförändrad men med vissa skillnader mellan branscher och sektorer. Ett annat intressant mönster är att den så kallade universitetslönepremien, löneskillnaden mellan personer med högskoleutbildning och gymnasieutbildning har minskat under 2000-talet.

Även löneskillnaden mellan högskoleutbildade i privat och offentlig sektor har minskat. Samtidigt tyder resultaten på att formella kvalifikationer som utbildning och arbetslivserfarenhet har fått mindre betydelse för de individuella lönerna. Istället tyder det på att informella kvalifikationer har blivit allt viktigare för att förklara löneskillnader. Det kan till exempel handla om förmåga att jobba självständigt, samarbetsförmåga, verbal förmåga och social kompetens.

Det finns också tecken på att sambandet mellan lönespridning och könslönegap har försvagats (se Thomas Andréns kapitel i boken, från s. 66). Sedan 1960-talet har lönespridning och könslönegap följt varandra i hög grad, det vill säga lönegapet minskade när lönespridningen minskade och vice versa. Det sambandet är inte lika tydligt på 2000-talet. Förklaringen är att kvinnor och män har blivit mer ”lika varandra” på arbetsmarknaden. Fler kvinnor är chefer och andelen kvinnor som ligger högst upp i lönefördelningen har ökat stadigt. Den ökande betydelsen av informella kvalifikationer har också generellt sett gynnat kvinnor mer än män.

Förändringar i sammansättningen av arbetsutbudet och företagens efterfrågan på olika typer av arbetskraft kan förstås ha haft betydelse för utvecklingen på 2000-talet. En annan faktor kan vara förändringar i lönebildningssystemet. Många yrkesgrupper har fått en mer lokal och individuell lönesättning under 2000-talet. Det har medfört att det finns större möjligheter att på lokal nivå lönesätta enskilda arbetsinsatser. Det gör det också möjligt att i större utsträckning lönesätta sådana faktorer som bara kan observeras på den enskilda arbetsplatsen såsom informella kvalifikationer.

Än så länge finns det inga studier som har försökt fastställa vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen på 2000-talet eller analyserat vilken roll den lokala och individuella lönesättningen har spelat. Sådana studier behövs. Tills dess får vi fortsätta fundera på varför lönespridningen slutade öka vid millennieskiftet.

***

Läs mer om löner, lönespridning och livslön här.

Lena_G_2012_149x100_blogg

Lena Granqvist

| lena.granqvist@saco.se

Lena Granqvist är doktor i nationalekonomi och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning med frågor som rör lönebildning. Lena är också biträdande samhällspolitisk chef. Hon bloggar om löneförmåner, löneskillnader mellan kvinnor och män, karriärrörlighet och socialförsäkringar.

Hakan_R_149x100_blogg

Håkan Regnér

| hakan.regner@saco.se

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han arbetar med frågor som rör lönebildning,  inkomsteffekter av högre utbildning, högskolevalets betydelse för karriärmöjligheterna samt familjebildningens påverkan på inkomster och rörlighet för kvinnor och män. Samma frågor är i fokus i Håkan blogginlägg.

Prenumerera – Löner

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Löner? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Så mycket kostar jämställda löner

Kolla din livslön

Se interaktiv grafik över livslönen för 36 olika utbildningar.

Saco Lönesök

Saco har tillsammans med 19 Sacoförbund utvecklat Saco Lönesök, Sveriges bästa lönestatistik. Den bygger på löneuppgifter från över 300.000 akademiker.

Så mycket tjänar du på att vara chef

Chefslönepremien för akademiker är 30 procent, visar en ny rapport från Saco. Det motsvarar 10 500 kr/mån på genomsnittslönen 35.500 för icke-chefer.

Livslön

Den samlade lönen och inkomsten under ett helt liv påverkas av en mängd individuella val och politiska beslut. Men vad är det som påverkar och hur mycket? Svaret på dessa frågor hittar du i antologin Livslön, skriven av sex Sacoekonomer.