Sacobloggen

Thomas Ljunglöf

Löner

Den kommunaliserade lärarlönen

En bra lärare kan göra skillnad. Det vet alla som gått i skolan. En som gjorde skillnad för mig hette Erik och var min mattelärare på gymnasiet. Han ägnade mycket tid åt varje elev och hade individuella genomgångar av saker man inte förstod. Fattade man inte när han förklarade på ett sätt provade han med ett annat och förstod man inte då heller försökte han med ett tredje sätt osv. Vi skulle helt enkelt lära oss matten, och jag tror att de flesta av oss klarade den riktigt bra till slut. Jag förstod det inte då, men Eriks mattelektioner lade med all säkerhet grunden för mitt framtida yrkesval.

En tid senare började jag på universitetet. Efter en inledande termin med mycket allmänbildande studier i statskunskap möttes jag av min första kurs i statistik. Medan många i min omgivning hade uppenbara problem upplevde jag kursen som både intressant och relativt lätt. Efterhand blev det fler statistikkurser och även kurser i nationalekonomi, som också blev alltmer matematiskt inriktade ju mer man läste. Till slut stod jag där med en examen med statistik som huvudämne. Frågan är om jag gjort det om jag haft en annan mattelärare på gymnasiet.

När jag gick på gymnasiet var Erik och andra lärare statligt avlönade och det skulle dröja ytterligare några år innan de fördes över till kommunerna. Det skedde 1991 och frågan är om det förändrade huvudmannaskapet haft någon effekt på lärarnas löneutveckling.

Lärarna har under en väldigt lång tid haft en skral löneutveckling jämfört med flertalet andra grupper på arbetsmarknaden. Ofta hänvisas då till den svaga löneutvecklingen under 1970- och 80-talen, det vill säga de två sista decennierna med statliga löner. Se DN debatt 21/12 2012.  Jag betvivlar inte att lärarna tappade lönemässigt gentemot andra grupper under den perioden, men fokus ligger i det här inlägget på vad som hänt med lärarlönerna efter kommunaliseringen. Det går naturligtvis inte att säga hur höga lärarnas löner skulle vara idag om de fortfarande varit statligt avlönade, men en jämförelse mellan lärarnas löneutveckling sedan kommunaliseringen och den för statligt anställda akademiker från samma tidpunkt torde ändå ge en god indikation.

Det är alltså 1991 som lärarna dyker upp i den kommunala lönestatistiken för första gången. En grupp som då var unga lärare med en färsk eller relativt färsk examen gäller dem som föddes 1961 – 1965. Medellönen för Sacoanslutna lärare födda under den perioden i början av 1960-talet uppgick 1991 till knappt 13 700 kronor per månad. Drygt 20 år senare, 2012, hade medellönen för dessa personer ökat till 32 100, vilket motsvarar en ökning på ungefär 135 %.

Motsvarande åldersgrupp bland de statligt anställda som omfattades av förhandlingskartellen Saco-s förbundsmedlemmar uppgick 1991 till lite drygt 14 200 kronor per månad. År 2012 var medellönen för dessa statligt anställda personer drygt 43 600 kronor per månad. Medellönen bland de statligt anställda medlemmarna har alltså ökat med mer än 200 % under den här 21-årsperioden. Nu har lärare inte samma karriärmöjligheter som många av våra statligt anställda medlemmar. Därför plockades personer som hade en chefsbefattning 2012 bort ur referensgruppen med statligt anställda innan jämförelsen gjordes. Det eliminerar visserligen inte effekten av att statligt anställda akademiker vanligtvis har bättre karriärmöjligheter än lärarna, men dess inverkan på löneskillnaderna mellan grupperna har ändå reducerats påtagligt. Trots det har skillnaden i medellön mellan grupperna ökat från 500 kr per månad 1991 till 11 500 kronor per månad 2012.

Nu ska det i ärlighetens namn sägas att löneskillnaderna mellan lärare och statligt anställda akademiker ökat med stigande ålder även under den tid som lärarna gick på ett statligt löneavtal. Statistiken ovan handlar om personer som föddes mellan 1961 och 1965. År 2012 var de således 47 – 51 år gamla. År 1991 utgjorde lärarnas medellön 82 % av medellönen för akademiker inom Saco-s i den åldersgruppen, vilket kan jämföras med 74 % 2012. Även den jämförelsen visar på en ökad löneskillnad efter kommunaliseringen.

Lärarna har alltså haft en svag löneutveckling under lång tid. Den bilden bekräftas även av Dagens Nyheters granskning av olika gruppers löneutveckling under perioden 2000 – 2012 (DN 20/12 2013). Inrättandet av karriärtjänster där ett statsbidrag finansierar en påtaglig löneökning för förstelärare och lektorer är givetvis ett välkommet tillskott för de lärare som får en sådan tjänst. Även om antalet förstelärare ökar 2014 är det fortfarande en ganska liten andel av lärarkåren som berörs. Hur som helst är ändå inrättandet av karriärtjänsterna för lärare definitivt ett steg i rätt riktning. Förhoppningsvis innebär det även att lektorerna hittar tillbaka till skolan framöver.

Thomas Ljunglöf | 20 december, 2013 | 2 kommentarer
  • Johan Ohman

    Tack Thomas Ljunglöf för ett intressant inlägg. Jag är själv lärare med legitimation och har även bakgrund inom bl.a. skolledning. Till din artikel vill jag ställa frågan om det är kommunaliseringen av skolan som kan sägas vara orsaken eller bör man inte också mer fundera på systemet med skolpengens nivåbestämning. Rixsnivåerna är ju kostnadsbaserade och lärarlönerna står ju för en stor del av dessa?
    Mvh
    Johan Öhman

    • Thomas Ljunglöf, Saco

      Allt som påverkar resurstilldelningen till skolan har
      givetvis även en inverkan på lärarlönerna. När det gäller skolpengen är det, såvitt jag vet, varje kommun som beslutar hur stor den ska vara. Därmed bör den inte utgöra något hinder för kommuner att satsa på skolan.

Thomas_L_149x100_blogg

Thomas Ljunglöf

| thomas.ljunglof@saco.se

Thomas Ljunglöf arbetar som statistiker på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han ansvarar bland annat för statistiken om arbetslösheten bland akademiker. Thomas bloggar om arbetsmarknadsstatistik.

Prenumerera – Löner

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Löner? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Så mycket kostar jämställda löner

Kolla din livslön

Se interaktiv grafik över livslönen för 36 olika utbildningar.

Saco Lönesök

Saco har tillsammans med 19 Sacoförbund utvecklat Saco Lönesök, Sveriges bästa lönestatistik. Den bygger på löneuppgifter från över 300.000 akademiker.

Så mycket tjänar du på att vara chef

Chefslönepremien för akademiker är 30 procent, visar en ny rapport från Saco. Det motsvarar 10 500 kr/mån på genomsnittslönen 35.500 för icke-chefer.

Livslön

Den samlade lönen och inkomsten under ett helt liv påverkas av en mängd individuella val och politiska beslut. Men vad är det som påverkar och hur mycket? Svaret på dessa frågor hittar du i antologin Livslön, skriven av sex Sacoekonomer.