Sacobloggen

Lena Granqvist

Löner

Lönesamtal bryter mönster

Lönesamtalet kan bidra till att bryta mönstren på arbetsmarknaden. Det är lika vanligt bland kvinnor och män att ha lönesamtal. Men samtalet har relativt sett större betydelse för kvinnors löner än för mäns löner. I lönesamtalet kan skevheter i kvinnors lönesättning och bristande karriärmöjligheterna uppdagas. Lönesamtalet minskar könslönegapet och är ett medel för att motverka statistisk diskriminering.

Akademikernas lokala och individuella lönebildning började ta form under 1990-talet. Bland annat kom de första avtalen som betonade att den lokala lönesättningen skulle ske med lönesamtalsmodellen. Under 2000-talet har modellen utvecklats och etablerats till norm för den lokala lönesättningen för akademiker. Det märks bland annat i löneenkäten som tas fram av Sacos medlemsförbund. År 2002 uppgav 60 procent av de tillfrågade akademikerna att det hade lönesamtal. 2013 är den siffran 82 procent. Vi har följt och analyserat denna utveckling sedan 2002. Nu har vi resultat för 2012 och 2013.

Lönesamtalet är centralt i akademikernas lokala lönesättning. Det står inskrivet i många kollektivavtal. Vi har bland annat försökt ta reda om lönsamtalet har betydelse för medlemmarnas lön och om det har samma betydelse för kvinnor och män. Utgångspunkten bör förstås vara att resultaten inte skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Skälet till det är att i genomsnitt är kvinnor och män lika produktiva, samtidigt som de har samma möjligheter att ta upp samma saker i lönesamtalet. Å andra sidan finns det studier som bland annat visar att kvinnor och män begär och får olika lön i individuella förhandlingar. Sådana skillnader kan förstås slå igenom även i lönesamtalet.

En sak vi kan konstatera när vi ser på resultaten för 2013 är att de är väldigt lika som resultaten för 2002. Bland annat visar det sig att det fortfarande finns ett positivt och statistiskt säkerställt samband mellan lönesamtal och lön. Det betyder att personer som har haft lönesamtal har högre lön än personer som inte har haft lönesamtal. Men precis som tidigare visar det sig vara en ”kvinnoeffekt”: lönesamtalet är viktigare för kvinnors löner än för mäns löner och lönesamtalet bidrar till att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Denna effekt har bestått i drygt 10 år. Med ett sådant stabilt resultat vågar vi med emfas påstå att mycket tyder på att lönesamtalet fungerar som ett redskap för att lyfta fram kvinnor som individer, synliggöra kvinnors kompetens, minska könslönegapet och motverka statistisk diskriminering.

Lönesamtalet kan alltså vara ett medel för att motverka statistisk diskriminering: I stället för att arbetsgivaren bedömer den enskilda kvinnan med utgångspunkt från kvinnors genomsnittliga beteende (t.ex. längre föräldraledighet, mer deltid) kan bedömningen göras ur ett enskilt individperspektiv. Chefen är därmed tvungen att ta ställning till den enskilda kvinnans prestationer och motivera hennes lön. Lönesamtalet kan synliggöra eventuella snedsitsar mellan kvinnor och män, eftersom kvinnor får en chans att visa upp vad de presterat.

Chefen blir tvungen att ta ställning till den enskilda kvinnans prestationer, karriärplaner och motivera hennes lön. En bra chef ser det redan i första lönesamtalet. På så vis kan lönesamtalet bidra till att bryta invanda mönster på arbetsmarknaden och slå sönder glastaken!

Hakan_R_149x100_blogg

Håkan Regnér

| hakan.regner@saco.se

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han arbetar med frågor som rör lönebildning,  inkomsteffekter av högre utbildning, högskolevalets betydelse för karriärmöjligheterna samt familjebildningens påverkan på inkomster och rörlighet för kvinnor och män. Samma frågor är i fokus i Håkan blogginlägg.

Lena_G_2012_149x100_blogg

Lena Granqvist

| lena.granqvist@saco.se

Lena Granqvist är doktor i nationalekonomi och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning med frågor som rör lönebildning. Lena är också biträdande samhällspolitisk chef. Hon bloggar om löneförmåner, löneskillnader mellan kvinnor och män, karriärrörlighet och socialförsäkringar.

Prenumerera – Löner

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Löner? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Så mycket kostar jämställda löner

Kolla din livslön

Se interaktiv grafik över livslönen för 36 olika utbildningar.

Saco Lönesök

Saco har tillsammans med 19 Sacoförbund utvecklat Saco Lönesök, Sveriges bästa lönestatistik. Den bygger på löneuppgifter från över 300.000 akademiker.

Så mycket tjänar du på att vara chef

Chefslönepremien för akademiker är 30 procent, visar en ny rapport från Saco. Det motsvarar 10 500 kr/mån på genomsnittslönen 35.500 för icke-chefer.

Livslön

Den samlade lönen och inkomsten under ett helt liv påverkas av en mängd individuella val och politiska beslut. Men vad är det som påverkar och hur mycket? Svaret på dessa frågor hittar du i antologin Livslön, skriven av sex Sacoekonomer.