Sacobloggen

Josefin Edström

Integration

Sverige sämst på integration – men stämmer det?

Sverige har den största sysselsättningsskillnaden mellan in- och utrikesfödda av alla OECD-länder för vilka data finns. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan in- och utrikesfödda i Sverige var 18 procentenheter år 2012. Motsvarande skillnad för samtliga EU-länder var i genomsnitt 6 procentenheter, uppgift om genomsnittlig sysselsättningsgrad för OECD-länder saknas.

Betyder det att Sverige är betydligt sämre än övriga EU-länder när det gäller utrikesföddas arbetsmarknadsintegration?

Både ja och nej.

Sysselsättningsskillnader mellan in- och utrikesfödda är utan tvekan intressant och viktigt. Jämförelser av skillnader i sysselsättningsgrad bör dock kompletteras av jämförelser av den faktiska sysselsättningsgraden för utrikesfödda.

Utrikesföddas genomsnittliga sysselsättningsgrad i EU:s 28 medlemsstater var 2012 65,4 procent. Utrikesfödda i Sverige hade samma år en sysselsättningsgrad på 67,9 procent. En större andel utrikesfödda var alltså sysselsatta i Sverige än EU-genomsnittet.

Vad beror de skilda verklighetsbilderna på?

När skillnaden mellan in- och utrikesföddas sysselsättning används som jämförelsemått får inrikesföddas sysselsättningsgrad stor betydelse. Inrikesfödda i Sverige har en hög sysselsättningsgrad – 85,9 procent – jämfört med EU-snittet på 71,4 procent.

Utrikesföddas arbetsmarknadsintegration i Sverige kan därför antingen framställas som bättre än övriga EU-länders (+2,5 procentenheter) eller 3 gånger sämre (-12 procentenheter). Valet av måttstock påverkar i hög utsträckning resultatet. Båda jämförelser är relevanta, men i den svenska debatten har framför allt det sistnämnda måttet fått utrymme.

Till ovanstående kan tilläggas att ingen hänsyn har tagits till en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för utrikes föddas arbetsmarknadsintegration, nämligen vilken typ av invandring de olika länderna har. Sverige har en lägre andel arbetskraftsinvandring och en större andel humanitär invandring än övriga EU- och OECD-länder.

Permanent invandring per kategori vid ankomst eller statusändring, utvalda OECD-länder 2012  Procent av den totala befolkningen.

Arbetskraftsinvandrare flyttar till landet av arbetsmarknadsskäl och en hög andel arbetskraftsinvandrare innebär en hög sysselsättningsgrad för den utrikes födda befolkningen. Trots en lägre andel arbetskraftsinvandring och en högre andel humanitär invandring har utrikesfödda i Sverige alltså en något högre sysselsättningsgrad än EU-snittet i befolkningen 25-64 år.

Josefin Edström | 12 december, 2014 | 4 kommentarer
  • Jan R Gustafsson

    Bra att du visar och förklarar denna statistik – mer sådant!!

  • peuco

    Josefin, varför tar du inte också upp SCB:s rapport (här)?http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=19289+ SCB anger en betydligt större skillnad i sysselsättning, 82% för inrikes födda mot 57% för utrikes. En skillnad är att SCB börjar räkna vid 20 års ålder. Arbetskraftsinvandrare, som drar upp siffrorna är ju vanligen över 25. OECD, som räknar från 25 år, missar ju den höga ungdomsarbetslösheten bland utrikes födda, och att många av dem kommer senare ut i arbetslivet för att de först läser SFI, komvux osv.

    Men du får gärna kommentera skillnaden.

    • sacobloggen

      Anledningen till att jag har använt data från OECD:s rapport och inte från exempelvis den SCB-rapport du hänvisar till beror på att syftet var att göra en internationell jämförelse. Internationella jämförelser av arbetsmarknadsstatistik är emellertid inte helt enkla att göra. OECD-rapporten har dock försökt att hitta jämförbara data och för EU:s medlemsländer används exempelvis uppgifter från EU:s arbetskraftsundersökning, till vilken EU-länderna samordnat sina undersökningar för att få jämförbara resultat.

      Det är precis som du nämner viktigt att ta hänsyn till vilken åldersgrupp som inkluderas i det statistiska underlaget. I SCB:s rapporter kan det exempelvis
      vara 15-74 år eller 20-64 år, OECD har i sin rapport valt åldersgruppen 25-64 år. Därutöver skiljer sig även datainsamlingsmetoden åt mellan OECD-rapporten och den SCB-rapport du hänvisar till. OECD använder sig av intervjubaserad datainsamling (i Sverige kallad AKU) medan SCB-rapporten använder registerbaserad data (RAMS), båda har sina för- och nackdelar. RAMS skattningar av utrikesföddas sysselsättning är genomgående lägre än AKUs. Delvis förklaras detta av att all utvandring inte registreras och att sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas.

      /Josefin Edström

      • Tinfoolhat

        ”Sysselsättning” är ett intressant begrepp, vi skulle bokstavligen kunna ha 100% sysselsättning i ett scenario där alla tar var sitt papper och skickar vidare till Fas3-personen bredvid oss. Hur mycket av ”sysselsättningen” betalas av statliga pengar och hur mycket betalas av produktion? (Och nej inte produktionen av dekadenshöjande verksamhet).
        Bara för att Sverige upprätthåller ett bidragssamhälle som överglänser andra OECD-länders så behöver ju inte det på något vis betyda att Sverige är bra, reell tillväxt är bra, meningslös sysselsättning ser bra ut i statistiken (för de som ej kan tolka statistik) men underminerar ett värlfärdssamhälle från grunden (eller se på Japans briljanta ”sysselsättning” där de byggde en väg genom ett berg som mynnade ut i havet, det viktigaste är ju att vi konsumerar eller hur?).

        Hela debatten är skev från början.
        Är det tillväxt om vi lägger in en tre-fyra mellanled överallt som får skicka vidare samma faktura (med lite pålägg för administration)?

        Men visst fortsätt spinna detta som en vinst för Sverige. Eftersom det inte bara är denna debatt som är skev så handlar det snarare om ett race mot botten, vi har peak oil/soil/fosfor/H2O/helium/osv. samtidigt som bostadsbubblan/skuldsamhället fortsätter lura Svenssons att de är miljonärer som bara inte tagit ut vinsten än. Samtidigt som bankerna nöjt trycker fram nya krediter.
        50% av världens vilda djur har dött de senaste 40 åren, spinn det också.
        Vet ni vad som hände på Påskön när de skövlat 50% av sina träd? Spoiler, det gick inte bra.

        Men vad dum jag är, ingen vill ju höra sånt tråkigt. Nä visst fortsätt glutta på lets dance ni och var nöjda att er villa dubblat sitt värde på bara några år, det blir nog bra.
        Själv skaffar jag fysisk ädemetall, matförråd, vapen och odlingsmark långt borta från alla zombies 😉

Josefin_E_2012_149x100_blogg

Josefin Edström

| josefin.edstrom@saco.se

Josefin arbetar som utredare på Sacos samhällspolitiska avdelning med ansvar för frågor som rör migration och integration. Hon bloggar bland annat om frågor som rör utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden.

Prenumerera – Integration

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Integration? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Orientering utan karta och kompass

Saco lanserar en ny unik fokusgruppstudie som ger en fördjupad bild av invandrade akademikers information om vägen till svensk arbetsmarknad.

Omstart

Sacos webbsida Omstart är till för dig som är ny i Sverige och har en utbildning från universitet eller högskola. Omstart hjälper dig att hitta ett spännande och kvalificerat arbete i ditt nya land.

Invandrade akademiker är bra för Sverige

Saco står för en öppen migrationspolitik, såväl arbetskraftsinvandring som en generös flyktingpolitik.