Sacobloggen

Eva Oscarsson

Arbetsmarknad

Så ser arbetsmarknaden ut för akademiker

Förra veckan publicerade Saco en ny rapport om akademikers arbetsmarknad. Den innehåller en mängd information om vilka akademikerna är och vad de jobbar med. Trots att antalet akademiker i befolkningen har ökat från omkring en halv miljon till knappt en och en halv miljon under perioden 1990-2013, är det en grupp på arbetsmarknaden som inte beskrivs löpande i den offentliga arbetsmarknadsstatistiken. Saco har därför specialbeställt data för personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning från Statistiska centralbyrån (SCB). Vår analys visar bland annat följande.

En av fyra på svensk arbetsmarknad är akademiker

Akademiker är inte längre en liten grupp på den svenska arbetsmarknaden. Omkring en fjärdedel av arbetskraften är akademiker och gruppen fortsätter att växa. Före millennieskiftet hade fler män än kvinnor en akademisk utbildning, men nu är situationen den omvända. Skillnaden mellan könen ökar trendmässigt.
tabell1

Akademiker möter generellt en god arbetsmarknad

Trots den snabba ökningen av utbudet av högutbildad arbetskraft är sysselsättningsgraden hög och arbetslösheten låg. Andelen av akademikerna i åldern 25-64 år som är sysselsatta är 91 procent jämfört med 83 procent totalt sett. Arbetslösheten i samma åldersgrupp är också betydligt lägre, 3,6 procent jämfört med 5,9 procent totalt sett år 2013.

Vissa grupper har det svårare

Det finns dock grupper av akademiker som inte har lika bra arbetsmarknadsutfall. Akademiker födda utanför Sverige, och särskilt utanför Europa, är en sådan grupp. Bland dem är andelen sysselsatta betydligt lägre och andelen arbetslösa högre. Sysselsättningsgraden stiger och arbetslösheten minskar visserligen med antalet år i Sverige. Men trots det, är arbetslösheten bland utrikes födda akademiker dubbelt så hög som bland akademiker födda i Sverige efter 15 år i landet.

tabell2

Arbetsmarknadsläget skiljer sig också mycket åt mellan olika utbildningsinriktningar. Inom Humaniora och Konst och media är utfallet på arbetsmarknaden betydligt sämre än för andra inriktningar. Arbetslösheten bland akademiker inom Konst och media är omkring sex gånger högre än arbetslösheten bland akademiker med inriktningen hälso- och sjukvård.
Andelen av akademikerna som är sysselsatta skiljer sig relativt mycket åt mellan länen, vilket kan tyda på en bristande geografisk rörlighet. Det finns inget starkt samband mellan det allmänna arbetsmarknadsläget i länet och andelen av akademikerna som är sysselsatta.

12 procent av akademikerna har jobb på lägre kvalifikationsnivå

Matchningen mellan akademikernas utbildningsnivå och jobbens kvalifikationskrav visar att omkring hälften av akademikerna arbetar i yrken som kräver 3–4 års högskoleutbildning eller mer. Ytterligare omkring 25 procent arbetar i yrken som kräver gymnasieskola med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning. Men 12 procent av akademikerna arbetar i yrken som kräver högst gymnasieutbildning. Det innebär att dessa akademikers kompetens inte tillvaratas på ett bra sätt.
Kvinnliga och manliga akademiker arbetar i samma utsträckning i yrken på lägre kvalifikationsnivå. Unga akademiker är överrepresenterade. Det gäller även utrikes födda akademiker. De arbetar i större utsträckning än inrikes födda i yrken som kräver högst gymnasieutbildning. Andelen är 24 procent jämfört med 10 procent bland inrikes födda akademiker år 2012. Vissa utbildningsinriktningar har en större andel akademiker i yrken som kräver högst gymnasieutbildning, bland annat Konst och media (29 procent) och Humaniora (25 procent). Det är samma inriktningar som uppvisar en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än andra inriktningar.

För få kvinnliga chefer bland akademikerna

Akademiker är oftare chefer än personer med lägre utbildningsnivå. Två grupper av akademiker är dock underrepresenterade som chefer: kvinnor och utrikes födda akademiker. Underrepresentationen av kvinnliga chefer är något mindre bland akademikerna än på arbetsmarknaden totalt sett. Underrepresentationen av kvinnliga chefer är störst i privat sektor.

tabell3

I början av yrkeslivet, upp till 29 års ålder, motsvarar andelen kvinnor bland chefer med akademisk utbildning andelen kvinnor bland de sysselsatta akademikerna (58 procent). Därefter faller andelen kvinnor bland de akademiskt utbildade cheferna successivt. Två troliga förklaringar är att chefskap är svårare att kombinera med familjeliv för kvinnor än för män, och att kvinnor når ett glastak när de med ökande ålder och erfarenhet närmar sig de högre chefstjänsterna. Men det kan också spegla en generationseffekt, att andelen kvinnliga chefer ökar över tiden med början i yngre åldrar.
På den högsta nivån, Verkställande direktörer, verkschefer med flera, är andelen kvinnor bland de akademiskt utbildade cheferna endast 18 procent.
Vid en jämförelse med år 2005 har kvinnors representation på chefspositioner förbättrats jämfört med år 2012. Andelen kvinnor bland de akademiskt utbildade cheferna har ökat från 34 till 43 procent. På arbetsmarknaden totalt sett har andelen kvinnliga chefer ökat från 28 till 34 procent.

Anställningsformer

Tidsbegränsade anställningar och anställningar i bemanningsföretag är ungefär lika vanliga bland akademiker som på arbetsmarknaden totalt sett. År 2013 hade 11,3 procent av akademikerna i åldern 25-64 år en tidsbegränsad anställning jämfört med 10,9 procent totalt sett. Akademiker arbetar däremot mer sällan deltid, 22 procent jämfört med 26 procent totalt sett (25-64 år). Andelen av samtliga sysselsatta som hade en bemanningsanställning år 2012 var 1,3 procent (16-74 år). Bland akademikerna var andelen något lägre, 1,0 procent.

Eva Oscarsson | 5 oktober, 2015 | Inga kommentarer
Eva_O_2012_149x100_blogg

Eva Oscarsson

| eva.oscarsson@saco.se

Eva Oscarsson arbetar som utredare på Sacos samhällspolitiska avdelning där hon är ansvarig för arbetsmarknadsfrågor. Eva bloggar om allt ifrån ungdomsarbetslöshet till framtidens arbetsmarknad.

Prenumerera – Arbetsmarknad

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Arbetsmarknad? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Kollektivavtal

Vi gillar kollektivavtal. De ger dig bra villkor och skapar trygghet och stabilitet på arbetsmarknaden. Lär dig mer om vad ett kollektivavtal är och hur det fungerar.

Framtidsutsikter

I Sacos rapport Framtidsutsikter presenteras prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut 2019.

LAS i förändring

Debatten om LAS har varit intensiv och ofta polariserad. Turordningsreglerna och principen "sist in – först ut" har blivit en symbolfråga. Ofta saknas en bredare syn som tar hänsyn till den helhet där turordningsreglerna endast är en del.
Skyddsombud - med rätt att göra skillnad är Sacofederationens första gemensamma skyddsombudsundersökning.

Hur mycket kan du om LAS?

Vad vet du om anställningstrygghet? Testa dina kunskaper om LAS här.

Välja yrke

Sacos årliga guide inför valet av eftergymnasial utbildning.
Läs Sacos rapporter om arbetsmarknad, entreprenörskap och arbetsmiljö.

Klicka här

för en snabb överblick av ungdomsarbetslösheten i Sverige och Europa