Sacobloggen

Håkan Regnér

Utbildning & forskningUtbildningspolitik
gustav-nora_880x587
Den sociala snedrekryteringen till högskolan går inte att lösa genom satsningar på högskolan. Det är för sent. Resurserna ska riktas till grund och gymnasieskolan.

Ojämnställda studieval förändras i skolan

Kvinnor har varit i majoritet i högskolan sedan 1977. Gapet till män har ökat och idag är nästan 65 procent av högskolestudenterna kvinnor. Dessa könsskillnader framställs ofta som ett problem. Men bland kvinnor och män som har gått högskoleförberedande gymnasieprogram och har höga gymnasiebetyg är det lika vanligt att gå vidare till högskolan. Det är således i skolan som det ska satsas för att bryta de könstypiska utbildningsvalen. I högskolan är det för sent.

Diskussionen om könsbundna utbildningsval i högskolan utgår ofta från andelen kvinnor och män som började i högskolan inom ett visst antal år efter gymnasiet. I början av 2000-talet uppgick den andelen till 48 procent bland kvinnor som gick vidare till högskolan inom tre år Bland män var andelen 37 procent. Andelarna för båda könen är högre i senare årskullar men gapet mellan kvinnor och män består. Jämförelsen är intressant men inte helt relevant. Skälet är att samtliga gymnasieelever ingår i beräkningarna och bland dem finns det många elever som aldrig har målet att börja i högskolan. Till exempel är det relativt fler män som väljer yrkesförberedande program med utgångspunkten att börja arbeta direkt efter gymnasiet.

I rapporten ”Val av högskoleort. Regionala mönster bland kvinnor och män” granskar vi bland annat kvinnors och mäns val av gymnasieutbildning. Bland kvinnor valde 56 procent att gå ett högskoleförberedande program i början på 2000-talet. Bland män var det 44 procent. Dessa könsskillnader behöver inte bero på att män är mindre intresserade av högskolestudier. Det kan istället bero på att männens gymnasieutbildningar leder till arbete och ger bättre avkastning än kvinnors gymnasieutbildningar. Kvinnor kanske måste vidare till högskolan för att få jobb och en privatekonomisk avkastning, medan män kan klara sig bra på en gymnasieutbildning.

Däremot är skillnaderna små i övergången till högskolan mellan kvinnor och män som har gått högskoleförberedande program på gymnasiet. Bland kvinnor som gick ett sådant program i början på 2000-talet hade 64 procent börjat i högskolan inom tre år. Motsvarande siffra för män var 62 procent. Tvärtemot den allmänna bilden visar detta att intresset för högskolestudier nästa är lika stort bland studiemotiverade män och kvinnor.

Den bilden blir ännu tydligare när män och kvinnor delas upp i olika betygsgrupper. I den högsta betygsgruppen (17,5-20,0) gick 92 procent av pojkarna vidare till högskolan inom tre år. I den näst högsta betygsgruppen (15,0-17,9) gick 84 procent vidare. Bland flickor var andelarna 88 respektive 77 procent. Även i betygsgruppen 12,5-14.99 gick många vidare, 67 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna. Uppenbarligen går en stor andel av de studiemotiverade eleverna vidare till högskolan och från den gruppen går pojkarna vidare i minst samma utsträckning som flickor.

Skillnaderna mellan kvinnor och män i högskolan beror således på att kvinnor väljer studieförberedande gymnasieprogram i större utsträckning och har högre betyg än män. Det är viktig kunskap för det betyder att det inte går att utgå från den allmänna tanken, att män måste uppmuntras till högskolestudier för att kvinnor är överrepresenterade i högskolan. Den tanken baseras på att politiken ska syfta till att få fler män som har gått yrkesutbildningar på gymnasiet eller har låga gymnasiebetyg att börja i högskolan. Men många av de som har gått en yrkesutbildning har gjort det för att de vill gå direkt in i ett yrke efter gymnasiet. En del med låga gymnasiebetyg har det för att de inte är intresserade av ytterligare studier efter skolan. Satsningar placerade närmare gymnasieavslutning kommer därför inte leda till några större förändringar i relationen mellan kvinnor och män i högskolan.

Istället måste satsningarna göras tidigare. Det är ju elevens utveckling i grund- och gymnasieskola som ger motivation för högskolestudier och påverkar valmöjligheterna i högskolan. Men det handlar inte enbart om att uppmuntra pojkar till studier, att välja kvinnodominerade utbildningar och välja högskoleförberedande program. Det handlar också om att uppmuntra flickor att välja mansdominerade yrkesprogram på gymnasiet. I det avseendet har också arbetsgivare ett ansvar. Det gäller att skapa förutsättningar för flickor och pojkar att gå in i könsmässigt ojämnt fördelade yrken. Där kan signaler från arbetsmarknaden ha stor betydelse för hur flickor och pojkar väljer utbildningar.

Tidigare satsningar skapar också goda förutsättningar för högskolan. Ju bättre förkunskaper och ju mer motiverade studenterna är desto högre kvalitet blir det i högskoleutbildningen. Högskolan är den högsta utbildningsformen. Kraven ska vara höga och utbildningen ska vara av hög kvalitet och den kvaliteten bidrar studenterna till. Men det ska inte vara högskolans ansvar att kompensera för tappade kunskaper i grund- och gymnasieskola. Nödvändiga förkunskaper ska inhämtas före högskolestudierna.

Högskolan kan inte heller kompensera för felaktiga studieval. Den sociala snedrekryteringen till högskolan går inte att lösa genom satsningar på högskolan. Det är för sent. Resurserna ska riktas till grund och gymnasieskolan. Det är där som det finns möjligheter att påverka de framtida studenternas utbildningsval.

Galina_P_149x100

Galina Pokarzhevskaya

| galina.p@saco.se

Galina Pokarzhevskaya arbetar som statistiker på Sacos samhällspolitiska avdelning.

Hakan_R_149x100_blogg

Håkan Regnér

| hakan.regner@saco.se

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning. Han arbetar med frågor som rör lönebildning,  inkomsteffekter av högre utbildning, högskolevalets betydelse för karriärmöjligheterna samt familjebildningens påverkan på inkomster och rörlighet för kvinnor och män. Samma frågor är i fokus i Håkan blogginlägg.

Prenumerera – Utbildning & Forskning

Vill du prenumerera på alla inlägg i kategorin Utbildning & Forskning? Ange din e-postadress i fältet nedan och få alla inlägg direkt i din inbox.

Utbildningskvalitet – vad är det?

Utbildning ska hålla hög kvalitet. Men vad är utbildningskvalitet och hur ska den säkras och höjas på sikt? Denna rapport handlar om just detta och om hur utbildningssystemet bör kompletteras för att studenter ska kunna välja utbildning utifrån kvalitet.

Framtidsutsikter

I Sacos rapport Framtidsutsikter presenteras prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut 2019.

Saco Studentmässor

Sveriges största yrkes- & utbildningsmässa för dig som ska välja utbildning efter gymnasiet.

Saco Studentråd

Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Klicka på länken för att läsa mer om vilka vi är, vår organisation och våra samarbeten.

Forskningspolitik

Den hållbara forskningspolitiken är en rapport där Saco redogör för vad som bör ingå i ett bra forsknings- och innovationspolitiskt program.

Bloggen Välja yrke

Välja yrke-bloggen handlar om utbildningsval, både för dig som ska söka till gymnasiet och för dig som funderar på vad du ska göra efter gymnasiet.