Analytiker

Det finns flera sorters analytiker.  Några av dessa är finansanalytiker, omvärldsanalytiker, makro- och ränteanalytiker

Finansanalytiker

En finansanalytiker är oftast civilekonom, och arbetsplatsen är vanligtvis bank, fondbolag, värdepappersbolag eller kapitalförvaltningsföretag. Försäkringsbolag, investmentbolag eller riskkapitalbolag är också typiska arbetsgivare, tillsammans med den finansiella fackpressen. Många finansanalytiker jobbar också med företagsfinansiering ("corporate finance"), det vill säga med börsintroduktioner, emissioner, företagsöverlåtelser och riskkapital, alltså vanligtvis med företag som inte är börsnoterade.

De flesta finansanalytiker är idag specialister på en specifik bransch, till exempel fastigheter eller läkemedel, samtidigt som direktkontakter med firmans kunder är ett väsentligt inslag i arbetsdagen. Dessutom måste finansanalytikern också känna till de internationella motspelarna. En analytiker som bevakar fyra till åtta bolag plus ett par internationella konkurrenter har ett stort antal delårsrapporter, kapitalmarknadsdagar och företagsbesök varje år att hålla reda på. Utöver dessa åtaganden har finansanalytikern cirka hundra kundmöten per år och förväntas också publicera ett antal genomarbetade analyser och rekommendationer.

Makroanalytiker och ränteanalytiker

Dessa analytiker är ofta nationalekonomer. De fokuserar på centralbankernas agerande och räntesättning och analyserar ländernas förhållanden och stora världshändelser.

Med hjälp av olika ekonomiska analysmetoder kan nationalekonomen dra slutsatser kring vilka konsekvenser politiska beslut får för samhällsekonomin och för människorna i samhället. Man studerar arbetsmarknadens sätt att fungera. Man kan också undersöka hur enskilda företag och människor beter sig i olika ekonomiska situationer.

Den insamlade informationen bearbetas med hjälp av statistiska metoder. Olika ekonomiska modeller används för att analysera resultaten. Nationalekonomen drar slutsatser och ger förslag till åtgärder.

I arbetet ingår att skaffa information och hålla sig informerad om nya teorier och modeller. Det är viktigt att kunna hantera stora informationsmängder och att ur ett omfattande material kunna ta fram det väsentliga. Att utveckla modeller och lösa problem ställer krav på kreativ förmåga. En nationalekonom behöver också kunna tänka logiskt och vara analytisk.

Omvärldsanalytiker

Omvärldsanalytiker analyserar vad som händer i den omvärld som vi påverkas av. Politiska beslut, miljön, skatter, regler och hur branscher förändras. De håller koll på konkurrenter och kundundersökningar, bevakar branschorganisationer, vissa lobbyorganisationer och marknadsutvecklingen.

Omvärldsanalytikerna bidrar till att stärka företags affärer på kort och lång sikt genom att identifiera och analysera hot och möjligheter som finns i omvärlden. Förutom löpande bevakning av informationsflödet gör de fokusanalyser.

Generellt sett inleds analysarbetet med informations- och datainsamling. Källorna är många och varierande, till exempel kan de vara statistik, pressklipp, myndigheter och kundundersökningar. Informationen hittas ibland internt på bolaget. Materialet prioriteras, bearbetas, sammanställs och analyseras för att exempelvis se mönster, trender eller för att få en bild av en viss marknad. Målsättningen är också att dra fram slutsatser och komma med åtgärdsförslag.

Vanliga utbildningar för analytiker är: Civilekonom/Ekonom, Samhällsvetare. Läs mer under de rubrikerna.

Sacos experter på det här yrket

Sacos förbund arbetar med att hjälpa sina medlemmar i många olika karriärfrågor och med förbättra deras arbetsvillkor. Därför är de experter på de yrken och utbildningar de företräder. De har också skrivit informationen om yrket på den här sidan. Om du har ytterligare frågor kan du ställa dem här nedanför..