Utbildning för att bli geovetare

Geovetare arbetar framför allt på myndigheter såsom SGU, på teknikkonsultföretag samt inom gruvnäringen. De arbetar bland annat med marksanering, vattenförsörjning, markanvändning och prospektering av mineral. Vid planerandet av stora infrastrukturprojekt, som byggen av tunnlar, broar, hamnar och flygplatser samt inom natur och miljövårdsprojekt behövs geovetenskaplig kompetens.

Många geovetare arbetar inom miljö-, bygg- och materialbranschen, ofta som konsulter. Andra arbetar med miljövård samt samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, länsstyrelser eller statliga myndigheter som SGU, SMHI, Vägverket och Naturvårdsverket.

Inom forskning, utbildning och internationell miljövård inom bistånds- och utvecklingsprogram finns också en hel del geovetare. Möjligheterna att koppla ihop data med en geografisk position har skapat nya möjligheter att analysera och visualisera information.

En del geovetare arbetar också med att utveckla och administrera geografiska informationssystem (GIS). Vanliga titlar för geovetare är geolog, projektledare, konsult, handläggare och GIS-ingenjör. Naturvetarna bedömer att det finns ca 5 000 yrkesverksamma geovetare.

GEOLOG

Geologer är specialiserade på kunskap om berggrund, mark och grundvatten. Ofta ägnar de sig åt att kartlägga förekomsten av jordarter och grundvattenmagasin, bergarter, mineral, ekonomiskt intressanta mineraliseringar, olja och gas. En del geologer är också forskare på universitet och högskolor. Forskning som bland annat handlar om att förutsäga och förebygga naturkatastrofer, såsom vulkanutbrott, jordbävningar, jordskred och översvämningar men även om att kartlägga den geologiska utvecklingen.

HYDROLOG

Hydrologer är experter på vattnets förekomst, fysik och kemi samt vattnets kretslopp i naturen. Som hydrolog kan du exempelvis förutse hur mycket vatten vårfloden kommer med och om den medför risker för översvämningar.
Många hydrologer forskar på bland annat klimatförändringar och försurning. De kan också arbeta med att göra modeller och riskbedömningar för hur exempelvis olika kemiska ämnen kommer att spridas i naturen. Stora arbetsgivare är myndigheter, såsom SMHI samt universitet och högskolor. Hydrologer kan också arbeta på vattenkraftföretag och teknikkonsultföretag.

NATURGEOGRAF

Naturgeografer läser landskapet och förstår vilka processer som har format det. Naturgeografer arbetar framför allt med att förvalta våra naturresurser och övervaka förändringar i landskapet exempelvis genom att tolka satellit- och flygbilder.

GIS-INGENJÖR

GIS-ingenjörer är experter på att hantera platsbunden information. De tränade på den teknik som krävs för att samla in och bearbeta geografisk data. En del GIS-ingenjörer utvecklar också geografiska it-applikationer.

METEOROLOG

Meteorologer är en liten grupp naturvetare som har en bredare arbetsmarknad än att bara presentera väder i radio och TV. Många forskar om klimatet, hur föroreningar sprider sig i atmosfären och utveckling av de modeller som väderprognoser bygger på. Med hjälp av allt kraftfullare datorer kan meteorologerna analysera större datamaterial och därmed förfina sina metoder. SMHI är en stor arbetsgivare men meteorologer finns även inom försvaret samt inom andra myndigheter.

OCEANOGRAF

Oceanografer är experter på havets fysik. Många oceanografer forskar, men de kan också arbeta med utredning och som teknikkonsulter. Fysik och matematik är viktiga delar i utbildningen men även biologi, kemi, geovetenskap etcetera.

Utbildningens längd

De flesta geovetare har läst längre än 3 år dvs. en kandidatexamen (180 hp). En masterexamen omfattar 5 års studier (300 hp). Se www.studera.nu

Inriktningar & vidareutbildning

Atmosfärsvetenskap, geografisk informationsvetenskap (GIS), hydrologi, kvartärgeologi, meteorologi, mineralogi, marin geologi, naturgeografi, oceanografi och paleontologi är några exempel på inriktningar inom det geovetenskapliga området.

Här kan du studera

Se www.studera.nu