Arbetsmarknad och integration
Saco och Svenskt Näringsliv har i samarbete med SCB tagit fram en rapport om invandrares situation på arbetsmarknaden i Sverige. Rapporten innehåller beskrivande statistik som är nedbruten på en rad faktorer, såsom ursprungsland, ålder, grund för bosättning, tid i Sverige, utbildningsnivå med mera. Avsikten är att erbjuda ett kunskapsunderlag som kan bidra till att nyansera debatten om invandrares delaktighet på svensk arbetsmarknad. Den är också ett faktaunderlag i diskussioner om åtgärder och insatser.
- 2010 01 26
- En rapport om invandrares situation på arbetsmarknaden i Sverige
- Läs hela dokumentet som PDF
- 2010_Arbetsmarknad_och_integration.pdf
- Beställ tryckt dokument
- Beställ (0 kr)
Både antalet och andelen utrikes födda förväntas öka i framtiden. Detta har stor betydelse då den inrikes födda befolkningen åldras och färre kommer att behöva försörja fler i framtiden. I åldrarna 20-64 skulle befolkningen inte öka alls utan invandring. Idag består Sveriges befolkning av cirka 14 procent utrikes födda. I åldrarna 20-64, de åldrar då flest förvärvsarbetar, utgör gruppen närmare 18 procent.
Det har länge varit känt att den utrikes födda befolkningen i Sverige är sysselsatta i lägre utsträckning än den inrikes födda. Tiden i Sverige har dock en avgörande betydelse för sysselsättningsnivåerna. Det finns ett tydligt positivt samband mellan tiden i Sverige och andelen sysselsatta i olika grupper. Även andelen personer som står längst från arbetsmarknaden, de utan någon anknytning, minskar med tiden i Sverige.
Skillnader i förhållande till inrikes födda avseende inom vilka branscher utrikes födda jobbar minskar också med tiden i Sverige, men de försvinner inte helt. Bland utrikes födda med mindre än två år i Sverige arbetar många inom lokalvård. Utrikes födda som bott i Sverige i mer än 20 år är främst överrepresenterade inom branscherna personliga tjänster samt vård och omsorg.
Närmare åtta av tio eftergymnasialt utbildade personer som är födda i Sverige arbetar i ett ledningsyrke eller i ett yrke som kräver eftergymnasial utbildning. Bland utrikes födda är motsvarande andel betydligt lägre. Andelen ökar dock med tiden i Sverige. Trots det arbetar enbart drygt hälften av de eftergymnasialt utbildade som bott i Sverige i 10-19 år i ett yrke som kräver sådan utbildning.