Receptarie

De allra flesta receptarierna arbetar på apotek. En del arbetar inom läkemedelsindustri och på myndigheter.

Apotek är en viktig del av hälso- och sjukvården. Receptarier på apotek ger råd och information till kunderna vid disken om deras läkemedel. Idag har flera små och medelstora apotek chefer som är receptarier.

På sjukhusapotek ansvarar receptarier, tillsammans med andra farmacevter, för läkemedelsdistributionen från apoteket. De samarbetar även med sjukhuspersonalen om hur man hanterar läkemedel på sjukhusens avdelningar. Receptarier arbetar även med tillverkning av vissa cancerläkemedel och sterila läkemedel för sjukhusets behov.

De receptarier som arbetar inom läkemedelsindustrin arbetar framför allt med registrering av läkemedel. Ett fåtal arbetar med andra saker, t.ex. klinisk prövning och marknadsföring. Dock krävs ibland kompletterande utbildning för det senare. 

Som receptarie kan du också arbeta på de myndigheter (framförallt Läkemedelsverket) som bl.a. har till uppgift att granska och kontrollera arbetet inom läkemedelsindustrin och apotek.

Receptarier kan i undantagsfall även arbeta inom områden som ligger utanför de farmacevtiska. Detta gäller främst inom livsmedels-, kosmetika- och kemiskteknisk industri samt media men även inom miljö- och naturvård.

Det finns idag ca 7 600 legitimerade receptarier varav ca 5 500 är yrkesverksamma inom de farmacevtiska områdena.

Receptarieutbildningen finns förutom i Sverige endast i Norge och Finland.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Som receptarie kan man endast arbeta inom Norden. 

Arbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraft
Prognos 2014: Brist på arbetskraft

Idag är det brist på receptarier. En orsak är att antalet sökande till receptarieutbildningarna under några år har sjunkit. En relativt stor andel av de yrkesverksamma farmacevterna på apotek kommer dessutom att gå i pension inom en femårsperiod, vilket medför en fortsatt brist på receptarier på apotek. Apoteksmarknaden har omreglerats - nya regler gäller fr.o.m. den 1 juli 2009 - och det har blivit möjligt för flera än staten att äga apotek. Erfarenheter från andra länder som genomfört liknande förändringar visar att tillgängligheten till apotek ökar, både genom flera apotek och genom utökat öppethållande. Det har också medfört ett ökat behov av farmacevter. En sådan utveckling är att vänta även i Sverige. Med en ökad andel äldre i befolkningen, som använder många olika läkemedel, ökar dessutom behovet av rådgivning och information till patienter och anhöriga. Både politiker och verksamheterna har uppmärksammat behovet av farmacevtisk kompetens för att klara den uppgiften, via apotek och andra kanaler. Den förväntade utvecklingen av apoteksmarknaden och behovet av rådgivningstjänster, i kombination med vikande antal sökande till receptarieutbildningarna, gör att det högst sannolikt kommer att vara en fortsatt brist på receptarier den kommande femårsperioden.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Allt fler läkemedelsföretag anställer i större utsträckning farmacevter, framför allt apotekare, inom marknadsföring och försäljning. Å andra sidan går många läkemedelspatent ut de närmaste åren vilket kan leda till neddragningar inom läkemedelsföretagen. Omregleringen av apoteksmarknaden kan möjligtvis även öka behovet av farmacevtisk kompetens på många läkemedelsföretag, på grund av att fler apotek öppnas och att aktörerna på marknaden mångdubblas. Då apoteksmarknaden nyligen genomgått en omreglering, så är det relativt svårt att förutsäga den framtida arbetsmarknaden för receptarier. Prognosens osäkerhet uppskattas därför till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.