Bakblick

Sacos ordförande Anna Ekström stretade mot krönet på Tranebergsbron. Cykeln kändes tyngre än vanligt, kanske lika mycket för att den nytillträdda regeringen gjort livet surt med diverse beslut och förslag som inte var helt smarta, som p g a höstblåsten. Bland annat hade regeringen i en lagrådsremiss föreslagit att a-kasseavgiften skulle höjas dramatiskt, oavsett hur stor kostnad varje a-kassa hade för utbetalningar till arbetslösa. 

För akademikernas a-kassa skulle beslutet innebära att medlemmarna betalade in 700 miljoner kronor mer om året än vad kassan behövde. Dessa pengar tänkte regeringen lägga rabarber på och låta finansiera sina jobbskatteavdrag.
 
Kanske var det den fria utsikten från brons högsta punkt som gjorde det. Plötsligt framstod en fråga som den centrala – FÅR verkligen regeringen kräva att ideella föreningar tar ut mer i avgift än vad som behövs för deras drift?

När det lutade neråt igen ringde hon sin gamla skatterättsprofessor Sven-Olof Lodin. Han hörde knappt vad hon sa,  med höstvinden vinande om telefonen. Men Anna fick bekräftat att hennes aning var rätt – en juridisk väg var svår men tänkbar.
 
Sedan gick det undan. Ett rättsutlåtande från professor Joakim Nergelius visade att regeringens lagrådsremiss hade juridiska luckor. Men regeringen var inte särskilt intresserad av juridiska invändningar. Det började bli bråttom. Hur skulle regeringen förmås att ändra sitt förslag innan det var för sent?
 
Måndag morgon i den veckan då regeringens förslag skulle passera Lagrådet cyklade Anna över Tranebergsbron igen. Och högst upp på krönet kom nästa snilleblixt. Om regeringen inte lyssnar, så måste väl Lagrådet, med landets högsta jurister, ändå förstå! Uppe på kontoret, fortfarande i svettiga cykelkläder, skrev Anna ett brev till Lagrådet. Samma förmiddag sprang Sacos Åsa Widert Schough ned till Lagrådet med brevet från Anna.
 
På fredagen sms:ade Anders Edward, som då var kassaföreståndare i AEA att regeringen gjorde heltom efter ett utlåtande från Lagrådet som klart och tydligt hade slagit fast att regeringen inte hade rätt att göra som den föreslagit. I så fall skulle den ha berett ärendet på ett helt annat sätt.
 
I ett slag slapp medlemmarna i Akademikernas erkända a-kassa (AEA) betala de 700 miljoner kronor av skattade pengar som de utan lagrådsingripande hade varit tvungna att punga ut med. Så mycket pengar kan man spara på att cykla till jobbet!

Saco valde att under valåret 2006 fokusera sina insatser inom tre områden:

1) utbildning och utbildningskvalitet, 2) skatt på arbete samt 3) arbetsmarknad och egenföretagarfrågor.

Exempel på aktiviteter inom ramen för arbetet var bland annat en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med LO om vikten av att kvalitet går före kvantitet när det gäller den framtida utvecklingen av högskolan och dess dimensionering.

I augusti arrangerades ett seminarium  med rubriken ”Vad gör vi av den högre utbildningen?”  Vid seminariet lanserade vår ordförande, Anna Ekström, tanken på att inrätta en kvalitetskommission för högskolan.

Vidare skrev vi debattartiklar inom skatteområdet, bland annat en tillsammans med TCO och Svenskt näringsliv och en med Göran Hägglund (KD). Beträffande arbetsmarknaden för akademiker rönte Sacos månatliga redovisningar av arbetsmarknadsläget för akademiker stor medialt intresse.

Att chefen är viktig för att lönesamtalet ska fungera har vi redan listat ut, men att medarbetare som har lönesamtal även påstår sig vara mer tillfreds med sin relation till chefen än medarbetare som inte har lönesamtal, visste vi inte. De som har lönesamtal upplever också att de har större eget inflytande över arbetet. Uppenbarligen finns det en viktig länk mellan mig och min chef, nämligen lönesamtalet!

Läs mer i "Chefen, lönesamtalet och jag", av Sacoekonomerna Lena Granqvist och Håkan Regnér.

Senhösten 2007 publicerades en bok som handlar om Sacos mentorprojekt Professionskollegor. Projektet genomfördes tillsammans med Sacoförbunden Agrifack, Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, DIK, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges läkarförbund och avslutades i maj 2007.

Projektet fick mycket uppmärksamhet. DN, SvD och andra tidningar, tv och radio gjorde stora reportage både under och efter projektet.

Under 2008 arbetade Saco med att berätta om projektet, om de positiva erfarenheterna och möjligheterna med mentorskap.  Våren 2008 publicerade tidningen Arbetsmarknaden en debattartikel av Sacos Ossian Wennström. I den efterfrågade Saco att regeringen bör avsätta särskilda medel till stöd för kvalificerade mentorskapssatsningar.

Samma vår uppvaktade Saco, tillsammans med två av deltagarna i projektet, de båda integrations- och arbetsmarknadsministrarna. Både före och efter detta har dessutom tjänstemän inom regeringskansliet fått information om projektet. Hösten 2008 fick Nyamko Sabuni en påminnelse, i samband med en lunch på Saco. Ja, projektet och önskemål om ett initiativ från regeringen nämndes vid snart sagt varje möte med någon från departementet.

När Saco i våras fick mycket detaljerade frågor kring projektet från integrations- och jämställdhetsdepartementet började vi ana att vi hade nått fram med budskapet. Och se, i budgetpropen hösten 2009 står det: " Regeringen avser ta initiativ till ett mentorsprojekt där ideella organisationer medverkar."

Tanken med projektet och boken var just att inspirera och levandegöra, dela med oss av våra erfarenheter.  Goda idéer vill vi gärna sprida!

"Den möjligheten borde alla få. Ingen ska behöva stå ensam"
Sagt av Heba, mentor i projektet.

Som en resultat av kongressen 2005 lanseras en ny visuell identitet för Saco under sommaren 2007. Logotypen har inspirerats av det akademiska sigillet. Sigillets användes redan under antiken som förseglingsbevis i vax eller lack, men antog även formen av ägarmärke. Under århundraden utvecklades det till ett kvalitativt bevis på avsändarens myndighet och auktoritet.  Sacos samtida sigill utgår från idén om sigillet men med moderna pixelbaserade typsnitt i sigillomskriften.

En Sacorapport som fick särskilt mycket uppmärksamhet under året var ”singel- och parrapporten” (Inkomstskillnader mellan par och singlar, 2008). Resultaten kommenterades flitigt på allt från ledarsidor, relationsrådgivningssidor till privata bloggar.

Bakom de braskande rubrikerna dolde sig dessa ”sanningar”: Kvinnor med en högskoleutbildning som gifter sig eller blir sambor har under många år en lägre inkomstutveckling än kvinnor som är ensamstående under samma period. För män med högskoleutbildning är resultaten de omvända. Det betyder att även om både kvinnan och mannen har högskoleutbildning väljer de ändå att satsa på mannens karriär.

Om det beror på att det inte går att kombinera familj med två karriärer eller beror på låsta strukturer och invanda mönster i hemmet och på arbetsmarknaden är omöjligt att säga. Men det är helt klart att beslutet att växla ned får negativa konsekvenser för inkomstutveckling och karriärmöjligheter – och i de flesta fall gäller detta kvinnan!

Under de senaste åren har forskningspolitiken hamnat i debattens fokus. De flesta är överens om att forskningen är viktig, inte bara men inte minst av ekonomiska skäl.

Men forskningen handlar inte bara om budgetposter. För att det ska bli någon forskning i framtiden krävs det nya forskare. Det är forskningspolitikens bortglömda aspekt, trots att den egentligen är den mest väsentliga: hur ser det ut med forskarförsörjningen?

I skriften "Ingen forskning utan forskare" resonerar Sacos samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg och Sacoekonomen Helena Persson om vilka utmaningar forskarrekryteringen står inför idag. I skriften lanseras också tio punkter för en bättre forskarpolitik. En forskarpolitik som kan förbättra villkoren för forskare och öka möjligheten för fler att välja forskarbanan.

Under ledning av Dan Brändström har den forskningspolitiska gruppen fortsatt det arbete som inleddes 2007. Under året har gruppen framför allt följt utvecklingen av de utredningar som rört forskningspolitiken. Tre seminarier anordnades under året; ”Forskningens infrastruktur” i samarbete med Swedbank, ”Klinisk forskning” under Almedalsveckan tillsammans med vårdförbunden i Saco samt vid lanseringen den här ovan nämnda skriften ”Ingen forskning utan forskare”.

För ett par årtionden sedan lanserade Saco begreppet "livsinkomst". Ju längre vi lever, desto större roll spelar pensionen för livsinkomsten. Harald Mårtensson, Sacos pensionsexpert och Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco, samlade därför några viktiga resonemang i skriften ”Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln".

Pensioner är ett svårt och abstrakt område tycker många. Man skjuter viktiga beslut framför sig. Men i takt med att medellivslängden ökat spelar pensionen en allt större roll. Allt fler kommer dessutom få pensioner från andra håll än det allmänna pensionssystemet vilket gör att valen och därmed också frågorna blir fler. Det blir viktigare och viktigare att man skaffar sig kunskaper om sin kommande pension.

Saco var den första fackliga organisationen i Sverige som riktade uppmärksamheten mot livsinkomsten. Under de senaste tio åren har livslönebegreppet fått en ny dimension. I takt med att medellivslängden ökat spelar pensionen en allt större roll. Allt fler människor lever allt längre tid efter det organiserade arbetslivet - och då blir den "uppskjutna" lönen avgörande för vårt välstånd.

Skriften fick ett mycket bra mottagande och föranledde ett antal seminarier om pensioner. Och som så ofta med våra goda idéer, skriften tog slut ganska snabbt och vi fick trycka ytterligare en omgång.

Januari

Bränn inte allt krut på krisen nu, skriver Sacos ordförande Anna Ekström på debattplats i Dagens Industri (10/1). Vi vet inte hur många som kommer att förlora jobbet, men vi vet säkert att de blir ganska många.

Krisen på 1990-talet fördjupades av kommunernas panikåtgärder och personalnedskärningar. Läget är farligare nu än då. Följden av finanskrisen kan bli att generationsväxlingen i välfärdssystemen spårar ur och samma problem kan uppstå i den privata sektorn, skriver Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco i Sydsvenskan (11/1).

Februari

Sacoförbundens kontakter med Arbetsförmedlingen är bristfälliga. Sju fackförbund tycker inte att de har några kontakter alls, och ytterligare nio klagar över att kontakten är sisådär.

– Vi har en tuff period framför oss, och då gäller det att se till att samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerar, säger Ossian Wennström, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Saco i en intervju i Dagens Nyheter (2/2) med anledning av en ny Sacorapport.

- I går fick jag möjlighet att samtala med Sacos ordförande Anna Ekström när hon gästade våra bygder för att tala på Sacorådet i Kristianstads årsmöte, skriver chefredaktören Johan Hammarqvist i Norra Skåne i en krönika (11/2). Det stod snabbt klart att Ekström är en röst i samhällsdebatten som är väl värd att lyssna på.

Mars

Kommunalrådet i Älmhult i Småland föreslår frysta löner för kommunens anställda.

- Det är inte rimligt, det finns ett avtal att hålla sig till, säger Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco som inte tycker att det finns något som motiverar kommunpolitikerna att låta sig inspireras av Metalls avtal om sänkt arbetstid och lön med arbetsgivarna i industrin.

Maj

Hela riksdagens utformning måste sättas under luppen. Grundlagsberedningen bör få
Högljudd facklig protest i Bryssel kunde TT meddela (17/5) och intervjuade Paul Lidehäll, Sveriges ingenjörer som ingick i den grupp från Saco som befann sig på plats för studiebesök. Även SVT rapport intervjuade.

Juni

Unga akademiker har svårt att få jobb, konstaterar DN (11/6) och intervjuar Ossian Wennström om en ny Sacorapport. ”Saco vill ha mer AF på universiteten” är TT:s vinkling på rapporten.

Sacos löneskillnadsutredning, som presenterades 25/6 fick stor uppmärksamhet och resulterade i ett mycket stort antal klipp. Anna Ekström medverkade också i SVT:s morgonsoffa. TT:s telegram publicerades i ett 60-tal tidningar och ett 20-tal skrev ledare om rapporten.

I anslutning till Saco i Almedalen presenterades (29/6) Sacorapporten om effekterna av lönesamtal.

- Kvinnor kommer ofta in på sämre ingångslöner. När de upptäcker att de har lägre löner än sina manliga kollegor blir lönesamtalet kanske ett tillfälle att försöka rätta till det. Och cheferna kanske upptäcker dolda löneskillnader och utnyttjar lönesamtalen till att åtgärda dem, säger Lena Granqvist, ekonom på hos Saco till TT. Sacostudien bygger på en undersökning bland 136 000 akademiker.

Juli

Är Sverige väl rustat för ordförandeskapet i EU? Sacos Anna Ekström och EU-journalisten Annika Ström-Melin diskuterar om Sveriges ordförandeskap i TV4:s ”morgonsoffa” – utlokaliserad till Klinten i Visby i anslutning till Almedalsveckan (2/7).

Studerande som byter universitet eller högskola halkar efter i löneutvecklingen senare i livet. Det visar en rapport från akademikerfacket Saco. Enligt rapporten kan löneskillnaderna handla om så mycket som en tusenlapp i månaden (TT-telegram 21/7). Intervju med rapportförfattaren Håkan Regnér i såväl ekot som i SVT rapport liksom ett välpublicerat TT-telegram – i ett 60-tal media.

Augusti

Gunnar Wetterberg skriver på Svenska Dagbladets Brännpunkt (9/8) på temat Skärp kraven på landshövdingar. Statens grepp om landet är allvarligt försvagat. Turerna kring landshövdingen på Gotland är ett bevis för detta, hanteringen av stormen Gudrun ett annat. Med färre regioner skulle landshövdingarnas ansvar bli tydligare.
Artikeln citeras på flera olika ledarsidor.

De fackliga organisationernas medlemstal diskuteras. - Läget är allvarligt för hela fackföreningsrörelsen, säger Anders Kjellberg som är docent i sociologi vid Lunds universitet i en intervju i ekot (19/8).

- Bra fack reder sig själv, är rubriken på SvD-ledare där Per Gudmundsson (21/8) konstaterar att förbund som anpassar sig till nya tider, som erbjuder medlemmar adekvat stöd istället för att verka som marxistiska kamporganisationer, klarar sig. Så har akademikerförbundet Saco stått sig väl, när LO-förbunden rasat.

Orostiderna får Saco att öka, skriver SvD (31/8). Den fackliga organisationsgraden faller, men akademikerfacken i Saco ökar.

September

Namndiskriminering slår hårdast mot män, konstaterar SR International i ett inslag där man bl a intervjuar Sacos Ossian Wennström . - Arbetssökande med utländska namn ska inte behöva byta namn för att lyckas på arbetsmarknaden, även om det är vars och ens beslut, säger Ossian Wennström.

Hot dödar förhandling var rubriken på ett debattinlägg i Dagens Industri (21/9).
Politiker som vill lagstifta om rätt till heltid eller ändringar i LAS dödar parternas förhandlingsvilja, skrev Anna Ekström på DI Debatt.

Saco har presenterat skatterapporten "Skatter för arbete, förkovran och ansvar" som sammanfattar ett antal tidigare rapporter och ger en uppdaterad beskrivning av dagens skattesystem. Enligt Saco är rapporten tänkt att kunna användas som en "plattform för vidare utredning". Rapporten refererades av TT, Nyhetsbyrån Direkt, ekonomiekot samt kommenterades av bl a DN, SvD, Kristianstadsbladet och Norra Skåne.

Det kanske allra viktigaste i Saco:s skattepolitiska arbete är deras förslag om en ny stor parlamentarisk skatteutredning, skriver Hallands Nyheter (2/10). I sann 80-tals anda. Förutsättningarna för detta är kanske inte de bästa. . . Men politik sägs ju vara det möjligas konst. Så varför inte? Det skulle ju hur som helst lösa ett stort problem inom vänstern och göra att viktiga delar av den nuvarande regeringens skattepolitik, som borttagandet av förmögenhetsskatten, den sänkta skatten för fåmansföretagare, hus-avdraget samt stimulansen till arbete, blev kvar oavsett valutgång. Åtminstone för en tid.
För Sveriges skattebetalare, det vill säga i stort sett alla, vore det hur som helst riktigt bra.

Oktober

Att slå ihop och lägga ned statliga myndigheter kan bli ett spel för galleriet. Det menar Gunnar Wetterberg, en av landets främsta experter på statlig förvaltning. I stället tycker han att politikerna borde ha modet att våga bilda storregioner (DN debatt 3/10).

Vi trodde inte att intresset skulle bli särskilt stort men med val till Europaparlamentet och svenskt ordförandeskap på gång kände vi ändå att vi borde göra ett försök att lyfta EU-frågorna i federationen.

En EU-utbildning på tre halvdagar snickrades ihop i rask takt och välmeriterade föreläsare anlitades. Även Wanja Lundby Wedin besökte Saco, i egenskap av Europafackets ordförande.

På studieresan till Bryssel följde både, informatörer, ombudsmän och utredare. Alla kände att de på olika sätt berördes av de europafackliga frågorna i sitt arbete. Vi besökte både Europafacket, Kommissionen och Sveriges ständiga Representation i Bryssel.

Idag omfattas alla akademiker av avtal med någon form av lokala inslag i löneprocessen. Trots det finns det mycket lite forskning som beskriver hur den lokala lönebildningen fungerar i praktiken.

Håkan Regnér och Lena Granqvist har haft möjlighet att studera detta under många år och ingen, varken i Sverige eller i annat land, har före dem kunnat titta på denna fråga med tillgång till så stort datamaterial. Underlaget är förbundens gedigna arbete med löneenkäterna. 

Delar av rapporten presenterades i samband med ett seminarium i Almedalen i somras, där SVT24 också valde att filma seminariet i sin helhet. Kul! Resterande del presenterades senare på hösten och intresset bland förbunden var stort. Förberedelserna inför avtalsrörelsen pågår för fullt och studien förmedlar värdefull kunskap i sammanhanget.  

Fyra av tio akademiker har vid flera tillfällen gått till jobbet fast de varit sjuka. Det visar arbetsmiljörapporten "Arbete och hälsa" som kom i februari 2009.  Akademiker som har hög arbetsbelastning och arbetar mycket övertid är mer sjuknärvarande än andra. Det finns också ekonomiska orsaker till sjuknärvaron.

Rapporten konstaterar att även långtidssjukskrivning är alltför vanligt förekommande bland akademiker. Var sjunde akademiker har varit långtidssjukskriven någon gång under den studerade femårsperioden. Hälften av dem på grund av utmattningssyndrom, depression eller stress. Det här är inte bra.

Hot och våld mot akademiker har också undersökts

För att värna rättssäkerhet och opartiskhet är det viktigt att tjänstemännen kan sköta sina uppgifter i lugn och ro. Om samhället inte klarar av att skydda sina tjänstemän mot våld och hot om våld så betyder det att den demokratiskt beslutade ordningen fungerar sämre och i värsta fall sätts ur spel. Därför är det också en rapport i ett mycket angeläget ämne.