Allt svårare för utrikesfödda akademiker

I genomsnitt var 4,7 % av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2015. Andelen har därmed ökat med 0,1 procentenheter jämfört med 2014. Arbetsmarknaden för akademiker är dock starkt tudelad. Medan arbetslösheten för svenskfödda akademiker fallit till en mycket låg nivå är läget det omvända för utrikes födda. Värst är situationen för akademiker födda i Afrika eller Asien. I dessa grupper var, i genomsnitt, mer än var femte akademiker arbetslös eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2015, vilket kan jämföras med 2,5 % för inrikes födda akademiker. Ungefär 18 % av akademikerna i arbetskraften är födda utomlands, men de utgör 56 % av de arbetslösa.

Publicerad: Tisdag 10 feb 2015

Senast uppdaterad: Tisdag 26 jan 2016

Nyckelord:
Arbetsmarknad

I sviterna av finanskrisen ökade den öppna arbetslösheten bland landets akademiker till lite drygt 3 % år 2009. Sex år senare ligger den alltjämt kvar på ungefär samma nivå. Även då man lägger till personer i program med aktivitetsstöd är nivån i stort sett oförändrad sedan slutet av 00-talet. Den lilla variation som förekommit sedan dess har legat i intervallet 4,5 – 5 %. I fjol var i genomsnitt 4,7 % av akademikerna arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd, vilket motsvarar ca 72 300 personer. Antalet har därmed ökat med ca 1600 personer jämfört med 2014.

I genomsnitt var 7,8 % av arbetskraften arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknads-program under 2015, vilket alltså kan jämföras med 4,7 % bland akademiker. Den stora skillnaden mellan akademiker och personer med lägre utbildning avser deltagande i arbetsmarknadsprogram. Bland akademikerna medverkade, i genomsnitt, 1,7 % i program med aktivitetsstöd under året, vilket kan jämföras med 3,7 % totalt. Till viss del beror skillnaden i programdeltagande mellan akademiker och personer med lägre utbildning på att en många arbetsmarknadsprogram är riktade till ungdomar under 25 år, dvs en åldersgrupp där det finns relativt få akademiker.

Bryter man ner statistiken märker dock man snabbt att utvecklingen skiljer sig markant mellan olika grupper. Bland svenskfödda akademiker minskade andelen arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram med 0,2 procentenheter till 2,5 % under 2015. Även bland akademiker födda i ett annat nordiskt land minskade den andelen en aning under året och landade på 3,9 %. Bland akademiker födda utanför Norden är situationen helt annorlunda. I den gruppen var knappt 16 % arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2015. Andelen har därmed ökat med 1,5 procentenheter jämfört med 2014.

Under våren 2014 blev det för första gången fler utrikes- än inrikes födda bland de arbetslösa akademikerna. Den utvecklingen har fortsatt och under 2015 utgjorde utrikesfödda 56 % av de akademiker som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Detta trots att de endast utgör för ca 18 % av akademikerna i arbetskraften. Medan situationen på arbetsmarknaden utvecklas positivt för svenskfödda akademiker blir den allt mörkare för den snabbt växande gruppen med invandrade akademiker.

En ytterligare nedbrytning av statistiken visar att det är akademiker från Afrika och Asien som är hårdast drabbade. I dessa grupper var i genomsnitt ca 23 % arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknads¬program med aktivitetsstöd under 2015. Det kan jämföras med 2,5 % bland svenskfödda. Även bland akademiker födda i Amerika eller Europa utanför Norden är arbetslösheten mycket hög, 8 – 10 %, men har ändå minskat något under 2015.

Källor: Arbetsförmedlingen och SCB/RAMS

Det är även stora skillnader i arbetslöshet mellan akademiker med olika utbildnings-bakgrund. De som har en utbildning inriktad mot vård, skola och omsorg har en låg arbets¬löshet. I dessa grupper var endast 2 – 3 % arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadsprogram under 2015. I andra änden finns olika naturvetenskapliga inriktningar samt utbildningar inom konst och media. I den sistnämnda gruppen var drygt 12 % arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Den höga andelen till trots är det ändå en minskning jämfört med 2014. Annars är journalistik och information, samhälls- och beteendevetenskap samt socialt arbete och omsorg de utbildningsinriktningar där arbetslösheten minskade mest jämfört med föregående år. I dessa grupper minskade andelen arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram med 0,3 – 0,4 procentenheter jämfört med 2014. De största ökningarna gäller juridik och rättsvetenskap samt djursjukvård som ökade med 0,8 respektive 1 procentenhet jämfört med 2014. Det är en kraftig dominans av utrikesfödda bland de arbetslösa i dessa grupper då ca 75 % av dem är födda utanför Sverige. Man bör dock vara medveten om att djursjukvård är den minsta utbildningsgruppen. Ökningen av den relativa arbetslösheten med 1 procentenhet motsvarar en ökning med 40 personer.

Källor: Arbetsförmedlingen och SCB/RAMS

Arbetslösheten är lägre för kvinnor än för män, vilket till stor del beror på att kvinnorna dominerar de grupper med lägst arbetslöshet. Det handlar framför allt om utbildade inom yrken mot vård, skola och omsorg. I genomsnitt var ungefär 4 % av akademikerkvinnorna arbetslösa eller medverkade i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2015. Det är ungefär 1,6 procentenheter lägre än motsvarande andel bland män. Jämfört med 2014 har andelen arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd ökat med 0,2 procentenheter bland samtidigt som den är oförändrad bland kvinnor.

Arbetslösheten bland kvinnor är lägre än för män i samtliga åldersgrupper. Skillnaden är störst i de yngsta och äldsta åldersgrupperna. Kvinnornas arbetslöshet minskar med stigande ålder. Motsvarande mönster finns dock inte bland männen. Där minskar arbetslösheten upp till 40 års ålder för att sedan öka högre upp i åldrarna. Den högsta arbetslösheten gäller män upp till och med 24 års ålder där, i genomsnitt, drygt 9 % var arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2015. Att arbetslösheten är högst i den yngsta åldersgruppen är en följd av det många gånger kan vara svårt för nyutexaminerade akademiker att komma in på arbets¬marknaden. De flesta akademiker har dock hunnit fylla 25 år när de tar examen varför gruppen som är yngre än 25 år är mindre än övriga åldersgrupper. Visserligen är andelen arbetslösa i den gruppen hög, men sett till antalet är det betydligt färre arbetslösa än i äldre åldersgrupper.

Jämfört med 2014 noteras en relativt stor minskning av arbetslösheten, för såväl kvinnor som män, i den yngsta åldersgruppen. Bland kvinnor minskade andelen arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd i den åldersgruppen med ungefär 0,8 procentenheter jämfört med 2014. I övriga åldersgrupper är förändringen av arbetslösheten bland kvinnor ganska liten. Arbetslösheten bland män minskade med ca 0,7 procentenheter i den yngsta åldersgruppen, men ökade i övriga åldersgrupper. Ökningarna låg vanligtvis i intervallet 0,2 – 0,4 procentenheter jämfört med 2014.

Källor: Arbetsförmedlingen och SCB/RAMS

Du kan se mer statistik om arbetslösa akademiker på Saco Arbetsmarknadsdata.

Kontaktpersoner

Thomas Ljunglöf, Statistiker/utredare, livslön
thomas.ljunglof@saco.se

08-613 48 85