Arbetsmarknaden alltmer tudelad

I genomsnitt var 4,7 % av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2016. Andelen är därmed oförändrad, inte bara jämfört med 2015, utan den har legat på i stort sett samma nivå sedan 2011. Under den till synes stabila ytan har det ändå skett en stor förändring. Arbetsmarknaden för akademiker blir alltmer tudelad. Samtidigt som arbetslösheten för svenskfödda akademiker fallit till en mycket låg nivå har den ökat kraftigt för utrikes födda. Värst är situationen för akademiker födda i Afrika eller Asien. I dessa grupper var, i genomsnitt, ungefär var fjärde akademiker arbetslös eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2016, vilket kan jämföras med 2,3 % för inrikes födda akademiker. Ungefär 19 % av akademikerna i arbetskraften är födda utomlands, men de utgör 60 % av de arbetslösa.

Senast uppdaterad: Torsdag 2 mar 2017

Nyckelord:
Arbetsmarknad

Den öppna arbetslösheten bland akademiker uppgick till 2,9 % under 2016. Alltsedan 2009 har andelen öppet arbetslösa akademiker legat stabilt kring 3 % och 2016 utgjorde således inget undantag. Lägger man till personer i program med aktivitetsstöd ökar andelen till 4,7 %, vilket motsvarar ca 73 800 personer. En ökning med ca 1500 personer jämfört med 2015.

I genomsnitt var 7,6 % av arbetskraften arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram under 2016, vilket är en marginell minskning (0,2 procentenheter) jämfört med 2015. Motsvarande andel bland akademiker var alltså nästan 3 procentenheter lägre. Till viss del beror skillnaden mellan akademiker och övriga på en relativt hög arbetslöshet och ett än mer omfattande deltagande i arbetsmarknadsprogram bland ungdomar under 25 år, dvs en åldersgrupp där det finns relativt få akademiker.

Arbetslösheten bland akademiker skiljer sig dock markant mellan olika grupper. Bland svenskfödda minskade andelen arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram med 0,2 procentenheter till 2,3 % under 2016. Även bland akademiker födda i ett annat nordiskt land minskade den andelen en aning under året och landade på 3,6 %. Bland akademiker födda utanför Norden är situationen helt annorlunda. I den gruppen var 16 % arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2016. Andelen har därmed ökat med ungefär 1 procentenhet eller 3800 personer jämfört med 2015. Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade bland de arbetslösa akademikerna då de utgör ungefär 19 % av akademikerna i arbetskraften, men hela 60 % av de arbetslösa. Medan situationen på arbetsmarknaden utvecklas positivt för svenskfödda akademiker blir den allt mörkare för den snabbt växande gruppen med invandrade akademiker.

En ytterligare nedbrytning av statistiken visar att det är akademiker från Afrika och Asien som är hårdast drabbade. I dessa grupper var nästan var fjärde person arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2016. Det är ungefär tio gånger högre än motsvarande andel bland svenskfödda. Även bland akademiker födda i Amerika eller Europa utanför Norden är arbetslösheten mycket hög, 8 – 9 %, men har ändå minskat något under 2016.

Källor: Arbetsförmedlingen och SCB/RAMS

Det är även stora skillnader i arbetslöshet mellan akademiker med olika utbildningsbakgrund. De som har en utbildning inriktad mot vård, skola och omsorg har en låg arbetslöshet. I dessa grupper var endast 2 – 3 % arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadsprogram under 2016. I andra änden finns olika naturvetenskapliga inriktningar samt utbildningar inom konst och media. I den sistnämnda gruppen var drygt 11 % arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Den höga andelen till trots är det ändå en minskning jämfört med 2015. Vid sidan av konst- och mediautbildade har arbetslösheten även sjunkit in exempelvis grupper som journalistik och information samt samhälls- och beteendevetenskap jämfört med 2015. De största ökningarna gäller juridik och rättsvetenskap samt djursjukvård som ökade med ungefär en halv procentenhet vardera jämfört med 2015. Det är en kraftig dominans av utrikesfödda bland de arbetslösa i dessa grupper. Mer än 80 % av de arbetslösa med utbildning inom juridik och rättsvetenskap är födda utanför Sverige.

Arbetslösheten är lägre för kvinnor än för män, vilket till stor del beror på att kvinnorna dominerar de grupper med lägst arbetslöshet. Det handlar framför allt om utbildade inom yrken mot vård, skola och omsorg. I genomsnitt var knappt 4 % av akademikerkvinnorna arbetslösa eller medverkade i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2016. Det är ungefär 1,6 procentenheter lägre än motsvarande andel bland män.

Kvinnor har lägre arbetslöshet än män i samtliga åldersgrupper. Skillnaden är störst i de yngsta och äldsta åldersgrupperna. Arbetslösheten bland kvinnor minskar med stigande ålder. Motsvarande mönster finns dock inte bland männen. Där minskar arbetslösheten upp till 45 års ålder för att sedan öka högre upp i åldrarna. Den högsta arbetslösheten gäller män upp till och med 24 års ålder där, i genomsnitt, drygt 8 % var arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2016. Att arbetslösheten är högst i den yngsta åldersgruppen är en följd av det många gånger kan vara svårt för nyutexaminerade akademiker att komma in på arbetsmarknaden. De flesta akademiker har dock hunnit fylla 25 år när de tar examen varför gruppen som är yngre än 25 år är mindre än övriga åldersgrupper. Visserligen är andelen arbetslösa i den gruppen hög, men sett till antalet är det betydligt färre arbetslösa än i äldre åldersgrupper.

Jämfört med 2015 noteras en relativt stor minskning av arbetslösheten, ungefär 0,7 procentenheter för såväl kvinnor som män, i den yngsta åldersgruppen. I övriga åldersgrupper är förändringen av arbetslösheten bland kvinnor ganska liten. Bland män ökade däremot arbetslösheten i samtliga åldersgrupper utom den yngsta. Ökningarna låg vanligtvis i intervallet 0,3 – 0,5 procentenheter jämfört med 2015.

Källor: Arbetsförmedlingen och SCB/RAMS

Efterfrågan på akademiker

Det är fortsatt stor och växande efterfrågan på akademiker. Under 2016 anmäldes, i genomsnitt, 27 600 lediga platser inom yrken med krav på fördjupad högskolekompetens till Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 7300 platser eller 36 % jämfört med 2016. Det är framför allt jobb som grundskollärare, fritidspedagog och förskollärare samt sjuksköterska som anmälts till Arbetsförmedlingen. Under 2016 gällde mer än 40 % av platserna med krav på fördjupad högskolekompetens dessa yrkesgrupper. Det är även dessa yrkesgrupper som svarar för den största ökningen jämfört med 2015.

Du kan se mer statistik om arbetslösa akademiker på Saco Arbetsmarknadsdata.

Kontaktpersoner

Thomas Ljunglöf, Statistiker/utredare, livslön
thomas.ljunglof@saco.se

08-613 48 85