10 förslag - så får invandrade akademiker rätt jobb snabbare

Det stora antalet asylsökande som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start i sitt nya land. Genom exempelvis bättre vägledning och smartare användning av teknik skulle integrationen och etableringen på arbetsmarknaden snabbas på. Saco presenterar här tio förslag och även en längre analys med syfte att bättre tillvarata Sveriges utrikesfödda akademikers kompetens.

Publicerad: Onsdag 24 feb 2016

Senast uppdaterad: Fredag 1 jul 2016

1. Satsa på långsiktiga insatser för snabbare etablering och en bättre integration

Alltför många insatser inom etablering och integration bedrivs i tillfälliga projektformer som sedan avslutas utan utvärdering och utan fortsättning. Viktiga erfarenheter från olika projekt måste tas tillvara och de positiva inslagen byggas in i en permanent verksamhet. Kortsiktigheten och bristen på utvärdering som nu ofta råder leder även till att den så viktiga vägledningen och informationsspridningen försvåras.

2. Tidig och individanpassad svenskundervisning

Tiden är en viktig faktor för en lyckad etablering på arbetsmarknaden, framför allt för akademiker som kommer med stort humankapital som riskerar att försämras om det inte kommer till användning. En väl fungerande svenskutbildning är en nyckelfaktor för att korta etableringstiden. Svenskundervisning bör kunna påbörjas direkt vid ankomst till Sverige, innan folkbokföring. En utbyggd fjärrundervisning kan skapa ekonomiska förutsättningar för en individanpassad utbildning utifrån bland annat yrke och utbildningsnivå, då deltagarna inte måste befinna sig på samma plats. Fjärrundervisning kan även vara ett sätt att hantera den tilltagande bristen på sfi-lärare.

3. Skapa en sammanhållen vägledning till svensk arbetsmarknad

Regeringen bör ta fram en sammanhållen vägledning till svensk arbetsmarknad. Idag finns många vägledningsinsatser, bland annat i form av olika digitala verktyg och webbplatser. Vart och ett av dessa har ett relevant men begränsat innehåll samt riktar sig ofta till en avgränsad målgrupp. De befintliga digitala verktygen och webbplatserna bör därför samordnas för att skapa en sammanhållen vägledning som täcker hela informationsbehovet hos alla som har flyttat eller funderar på att flytta till Sverige. Representanter från relevanta myndigheter och organisationer bör medverka i att sammanställa såväl allmän som yrkes/utbildningsspecifik information om vad den som är ny i Sverige själv kan göra samt vilken hjälp som finns att få. Vägledningen måste göras känd och tillgänglig. En sådan vägledning kan både bidra till att den nyanlände på egen hand kan göra informerade val, men även stödja de som i sitt arbete ska vägleda målgruppen.

4. Ge snabb hjälp till nyanlända akademiker och minska undanträngningen

Arbetsförmedlingen måste förbättra sin service gentemot olika grupper på arbetsmarknaden. Inte minst gäller detta akademiker generellt och utrikesfödda akademiker i synnerhet. Arbetsförmedlingen har prioriterat de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det är lovvärt men kan få negativa konsekvenser för andra grupper. Om nyanlända akademiker istället snabbt får kvalificerad hjälp krävs mindre insatser än om hjälpen kommer långt senare. Samtidigt kan det bidra till att tiden i okvalificerade jobb minskar och likaså undanträngningen av arbete för andra grupper. På så vis ökar chansen till en bättre matchning på hela arbetsmarknaden.

5. Individfokus i etableringsplanerna

Akademikerna inom etableringsreformen behöver, precis som alla andra arbetssökande, få träffa en handläggare som har kunskap om deras utbildning och arbetsmarknad. Det krävs också kännedom om individens eventuella behov av kompletteringar samt tillgängliga insatser inom och utom Arbetsförmedlingen för att en väl genomtänkt och individuellt anpassad etableringsplan ska kunna tas fram. Etableringsplanens tidsgräns bör i vissa fall kunna förlängas till tre år.

6. Utveckla valideringen

Arbetet med en förbättrad och mer effektiv validering av såväl utbildning som yrkeserfarenhet måste fortsätta. Valideringen måste utgå från individuella behov. En validering bör kunna påbörjas med engelska som språk. Om den nyanlände måste vara färdig med sin språkutbildning inför valideringen försenas inträdet på arbetsmarknaden rejält.

7. Ett jobb snabbt - samt fortsatt stöd till välmatchat jobb

Insatser för att främja ökad yrkesrörlighet är viktiga. Idag är det ofta svårt för nyanlända som fått ett jobb, som inte är i nivå med sin kompetens, att få fortsatt hjälp från Arbetsförmedlingen. Individer fastnar i dåligt matchade jobb, samtidigt som de tränger undan den bättre matchade arbetskraften. Därför bör fler av Arbetsförmedlingens insatser göras tillgängliga för nyanlända akademiker som visserligen arbetar men inte har ett jobb i nivå med sin kompetens.

8. Kompletterande utbildningar - ett uppdrag för högskolan

Behovet av en kompletterande utbildning är stort för många nyanlända som har en utländsk akademisk examen som inte är direkt överförbar till svensk arbetsmarknad. Regeringen bör fortsätta se över dimensioneringen av kompletterande utbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Möjlighet till komplettering bör finnas för fler utbildnings- och yrkesområden än idag och bör individanpassas. En kortare mer individanpassad komplettering är resurseffektivt för alla parter. Även här skulle fjärrundervisning kunna användas i delar av undervisningen med effektiviseringar och specialisering som följd.

9. Enklare tillträde till högskolan

Det måste bli enklare för utrikes födda att kunna läsa vid universitet och högskolor. Idag krävs generell behörighet, samt i många fall särskild behörighet. Många utrikesfödda akademiker som vill läsa vidare på högskolan saknar gymnasiebetyg att visa upp och blir därmed ej behöriga till högskolestudier. För den som har fått sin högskoleutbildning erkänd i Sverige bör högskolorna vara mer flexibla vad gäller tillträde till högskolan. Högskolorna bör även aktivt erbjuda de invandrade akademikerna möjlighet att få sin reella kompetens prövad.

10. Det måste bli enklare att slutföra en utländsk utbildning

Många yngre nyanlända har en oavslutad högskoleutbildning från hemlandet. Ansträngningar måste göras för att underlätta för dessa att fullfölja sina utbildningar. Det är slöseri för alla parter om nyanlända som kommer med en påbörjad utbildning inte avslutar sina studier på grund av att det är för krångligt.

Vill du veta mer kan du ladda ner och läsa hela rapporten här.