Öka kvinnors närvaro på arbetsmarknaden

Kvinnor tar alltjämt ett större ansvar för barn, arbetar deltid i högre utsträckning, tjänar mindre, har sämre karriärmöjligheter och lägre pension än män. Det är dags att ändra på det!

Nyckelord:
Lön & livslön

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor var drygt 13 procent 2014. Medellönen för män är högre inom såväl privat sektor som kommuner, landsting och stat.   

Om man tar hänsyn till skillnader i yrke, ålder, utbildningsnivå, arbetstid och sektor kvarstår en oförklarad löneskillnad, dvs en löneskillnad som inte kan förklaras med tillgänglig statistik, på 5 procent. Dessa löneskillnader kan till exempel bero på kön.

Sacos beräkningar visar att det finns oförklarade löneskillnader i 60 av 76 studerade akademikeryrken. Kvinnliga akademiker har i genomsnitt en livslön som efter skatt är 2,6 miljoner kronor lägre än manliga akademiker. Livslönen skiljer sig åt mellan olika yrken, men inom i stort sett samtliga yrken har män en högre livslön än kvinnor.

Glastaket sätter stopp

En annan orsak till löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att män i större utsträckning är chefer. Andelen kvinnor minskar högre upp i chefshierarkin liksom skillnaden mellan kvinnors och mäns löner ökar ju högre upp i lönefördelningen man befinner sig. Detta tyder på att kvinnor drabbas av en så kallad glastakseffekt, det vill säga att kvinnor inte har samma möjligheter som män att ta sig upp i hierarkin eftersom det finns osynliga barriärer, glastak, som hindrar dem från avancemang. Det kan till exempel röra sig om normer och värderingar, organisationskultur och olika förväntningar på kvinnor och män. 

Kvinnor mer frånvarande från arbetslivet

En annan orsak till kvinnors och mäns olika villkor är bland annat kvinnors större ansvar för hem, barn och familj. Kvinnor är frånvarande från arbetslivet i högre utsträckning än män i samband med föräldraledighet, vab och deltidsarbete under småbarnsåren. Många kvinnor arbetar deltid under många år då barnen är små.

Inom alla sektorer är löneskillnaderna mellan kvinnor och män minst eller obefintliga i början av karriären. Vid ungefär 30-års ålder drar männen ifrån. Det uppstår alltså ett lönegap mellan kvinnor och män ungefär i den ålder då kvinnor föder eller förväntas föda barn. Samma förhållande gäller chefsmöjligheter. Bland yngre personer som inte fått barn är fördelningen mellan män och kvinnor på chefsposition tämligen lika. Därefter minskar andelen kvinnliga chefer. Skillnaderna består sedan under resten av yrkeslivet.

Dela lika på föräldraledighet, vab och deltid

Att öka kvinnors närvaro i arbetslivet är också viktigt för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Den faktiska eller förväntade frånvaron leder till sämre villkor för både löneutveckling och karriär. Saco menar att det bästa för både akademikerkvinnor och män är att dela lika på föräldraledighet, vab och deltidsarbete när barnen är små. Det ger minst negativa effekter för både mannen och kvinnan vad gäller lön och karriär men också pension.

Lönesamtal gynnar kvinnor

Kön ska inte vara en del i lönesättningen. Lön ska sättas utifrån kompetens, ansvar och prestation. För att åstadkomma det tror vi på individuell lönesättning och lönesamtal. Sacos studier visar att särskilt kvinnor tjänar på lönesamtal. Kvinnor som haft lönesamtal har ca 2 procent högre lön än kvinnor som inte haft lönesamtal. Lönesamtalet blir ett tillfälle att synliggöra kompetens och prestation och att komma åt tidigare osynliga löneskillnader. Det kan också i kombination med fungerande utvecklingssamtal bidra till att kvinnors karriärambitioner blir synliga. Lönesamtalet kan därmed motverka statistisk diskriminering, glastakseffekter och bidra till att minska lönegapet mellan kvinnor och män. 

Kontaktpersoner

Lena Granqvist, Ekonom, lönebildning och t.f. chef för den samhällspolitiska avdelningen
lena.granqvist@saco.se

08-613 48 64

Thomas Ljunglöf, Statistiker/utredare, livslön
thomas.ljunglof@saco.se

08-613 48 85