Arbetsmarknaden för högskoleutbildade

Inkomstutveckling och geografisk rörlighet under 1990-talet.

Publicerad: Onsdag 2 okt 2002

Nyckelord:
Arbetsmarknad

De genomsnittliga inkomsterna varierar kraftigt mellan studenter från olika lärosäten. Inkomstskillnaderna kan inte förklaras av skillnader i traditionella individuella faktorer, utbildningsinriktning, utbildningens längd eller studenternas familjebakgrund. Inte heller studenternas genomsnittliga gymnasiebetyg har någon betydelse för lärosäteseffekten.

Det visar rapporten Arbetsmarknaden för högskoleutbildade. Inkomstutveckling och geografisk rörlighet under 1990-talet, som tagits fram av Håkan Regnérpå Saco tillsammans med Marie Gartell på Institutet för framtidsstudier.

Val av arbetsmarknad har mycket stor betydelse för möjligheterna till en god inkomstutveckling. Siffror över röligheten visar att studenterna väljer att bo kvar vid högskoleorten. Vid 12 lärosäten är det mer än 60% av studenterna som arbetar i högskolelänet året efter examen. Merparten av studenterna bor kvar även 10 år efter utbildning. Det vill säga flyttar man inte direkt efter examen är sannolikheten mycket låg att man flyttar tio år senare.

Undersökningen visar också att personer studerar vid lärosäten som ligger nära deras bostadsort.

Dessutom visar resultaten att majoriteten av studenterna som stannar kvar och arbetar vid högskoleorten är födda i högskolelänet. Högskolan har alltså betydelse för det regionala utbudet av högutbildad arbetskraft. Det är positivt i synnerhet om den lokala efterfrågan på högutbildade är tillräckligt hög för att möta utbudet. Det kan vara ett problem om studenterna inte frivilligt kan välja bort ett arbete på en arbetsmarknad som erbjuder bättre löneutveckling.

I perspektiv av de senaste årens ensidiga satsningar på att höja volymen i högre utbildning samtidigt som den regionala srpidningen i utbildningens innehåll och inriktning ökar, är det angeläget att kartlägga skälen till den begränsade rörligheten. Högskolverkets ämnes- och programutvärderingar visar att det finns brister i utbildningen vid många lärosäten. Vi vet också att andelen disputerade lärare varierar kraftigt mellan lärosäten. Risken finns att dessa problem och brister slår igenom på studenternas möjligheter på arbetsmarknaden.

Kontaktpersoner

Håkan Regnér, Ekonom, lönebildning
hakan.regner@saco.se

08-613 48 35