Hälsa och arbete

Syftet med denna studie är att belysa förekomsten av och orsakerna till sjuknärvaro och långtidssjukskrivningar bland landets akademiker. I rapporten finns också ett avsnitt som handlar om ledarskap kopplat till hälsa.

Publicerad: Måndag 16 feb 2009

Nyckelord:
Arbetsliv & arbetsmiljö,
Arbetsmarknad

Sjuknärvaro

Resultaten visar att 37 procent av respondenterna i undersökningen vid minst två tillfällen under den senaste tolvmånadersperioden gått till jobbet, trots att de med tanke på sitt hälsotillstånd egentligen anser att de borde ha stannat hemma. Officerare, läkare, lärare och medlemmar i Akademikerförbundet SSR är några av grupperna inom Saco med högst sjuknärvaro.

Akademiker som har ett sådant inflytande att de vanligtvis kan skjuta upp planerade saker har en lägre sjuknärvaro än övriga. Däremot är sjuknärvaro vanligare bland akademiker som till exempel måste ta igen i stort sett alla arbetsuppgifter efter en kortare tids frånvaro, arbetar under stor tidspress eller ofta har svårt att släppa tankarna på arbetet efter arbetsdagens slut. Det finns även ekonomiska orsaker till sjuknärvaro. De lägst avlönade akademikerna går i högre utsträckning än andra till jobbet när de anser att de är så pass sjuka att de egentligen borde ha stannat hemma.

Långtidssjukskrivna

Ungefär 14 procent av dem som svarat på Sacos enkät har uppgivit att de varit långtidssjukskrivna någon gång under den senaste femårsperioden. Av dessa har ungefär hälften varit det på grund av utmattningssyndrom, depression eller stress. Andelen som svarat att de varit långtidssjukskrivna ökar med stigande ålder. Det är också relativt stora skillnader mellan könen.

Akademiker i Svenska kyrkan har varit långtidssjukskrivna i mer än dubbelt så stor utsträckning som jämförelsegruppen ingenjörer. Långtidssjukskrivningar har också varit förhållandevis vanliga inom andra akademikergrupper som till exempel arbetsterapeuter, lärare, farmacevter och naturvetare.

Studerar man enbart dem som varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, depression eller stress så är åldersfördelningen jämnare än för samtliga långtidssjuka.

Tre yrkesgrupper har varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, depression eller stress i högre utsträckning än referensgruppen ingenjörer. Det gäller framför allt akademiker inom Svenska kyrkan, men också arkitekter och farmacevter.

Kontaktpersoner

Thomas Ljunglöf, Statistiker/utredare, livslön
thomas.ljunglof@saco.se

08-613 48 85