Lönsamma studier? Livslönerapport 2011

Sacorapport med livslöneberäkningar av hur 36 utbildningsval lönar sig över livet.

Publicerad: Onsdag 8 jun 2011

Nyckelord:
Lön & livslön,
Utbildning & forskning

En akademisk examen är lönsam för de allra flesta. I genomsnitt ligger avkastningen för en minst treårig högskoleutbildning på 7 procent jämfört med att börja jobba direkt efter gymna­siet. Det är dock stora skillnader i avkastning mellan olika utbildnings­inriktningar. Av de 36 utbildnings­inriktningar som granskas i rapporten har:

  • 12 negativ avkastning
  • 2 en avkastning på 0 procent
  • 9 en avkastning på 1-5 procent
  • 8 en avkastning på 6-10 procent
  • 5 en avkastning som överstiger 10 procent

Bland de utbildningar som ger negativ avkastning, det vill säga sådana där det ur ett ekonomiskt perspektiv varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet istället för att skaffa sig en examen från högskolan, finns exempelvis samtliga undersökta lärarutbildningar, konstnärlig utbildning och biologutbildning. Merparten av utbildningarna med negativ avkast­ning leder till yrken som är starkt kvinnodominerade och som framför allt finns inom kommuner och landsting.

För att de grupper som gör en ekonomisk förlust på sin utbildning ska gå jämnt upp med de gymnasieutbildade under livet kan man antingen sänka kostnaderna för utbildningsinvesteringen eller höja dess intäkter. Det bästa sättet att sänka kostnaderna för en utbildning är att göra den kortare. Det är dock ingen framkomlig väg då det i hälften av fallen inte går att få lönsamhet ens om utbildningarna kortas till en termin. Man kan också sänka inkomstbortfallet under studietiden genom att höja studie­bidraget. Inte heller det är en realistisk metod för att uppnå lönsamhet då det skulle kräva orimligt höga studiebidrag för merparten av grupperna, exempelvis upp till 207 000 kronor per termin för tand­hygienister.

För att öka investeringens intäkter kan man exempelvis fortsätta arbeta efter ordinarie pensionsålder. Om de gymnasieutbildade lämnar arbets­marknaden för att gå i pension vid 64 års ålder behöver akademikerna i de berörda utbildningsgrupperna arbeta till 66-70 års ålder för att gå jämnt upp med de gymnasieutbildade under livet. Det bästa sättet för att nå "break-even" gentemot jämförelsegruppen med gymnasieutbildade torde ändå vara att höja lönerna. För att detta ska ske krävs att månads­lönerna höjs med cirka 2-15 procent för de olika grupperna.

Den högsta avkastningen finns i några relativt stora akademikergrupper som civilingenjörer, civilekonomer, jurister och läkare. I dessa grupper ligger den uppmätta avkastningen i intervallet 12–14 procent jämfört med att börja jobba direkt efter avslutat gymnasium.

En doktorsexamen är lönsam inom nästan alla utbildningsinriktningar. I sju av de åtta utbildningsområden som granskats lönar det sig att dispu­tera, endast läkare uppvisar ett minusresultat i det här fallet. Avkast­ningen för en doktorsexamen beror i stor utsträckning på löneläget bland dem som inte disputerat. Grupper som läkare och civil­ingenjörer kan få relativt höga löner utan doktorsexamen varför lönsam­heten av en högre examen är begränsad. Däremot får disputerade inom pedagogik och lärar­utbildning samt humaniora och konst en väldigt hög avkastning av att doktorera beroende på att deras respektive jämförelse­grupper har för­hållandevis låga löner. I genomsnitt ligger avkastningen av en doktors­examen på 10 procent jämfört med att börja jobba efter en magister- eller masterexamen.

Utgångspunkten i rapporten är att en utbildning är lönsam om dess avkastning (internränta) är större än 0 procent. Förekomsten av så kallad ability bias gör dock att kravet för lönsamhet bör sättas något högre. Utöver det måste var och en som gör en investeringsbedömning relatera den beräk­nade intern­räntan till sitt eget avkastningskrav. Har individen högre krav på avkast­ning för en utbildning än den, om än positiva, intern­ränta som redovisas i den här rapporten är utbildningen ändå inte lönsam i dennes ögon. Det kan till exempel bero på att det tar lång tid innan intäk­terna når upp till de inve­ste­ringskostnader i form av inkomstbortfall och studie­skulder man drar på sig under studietiden och att den beräknade vinsten därmed upplevs som osäker.

I rapporten ses studievalet ur ett strikt investeringsperspektiv, men ett sådant val bör dock i första hand göras utifrån ens eget intresse för det man vill studera och arbeta med framöver och inte utifrån en för­väntad framtida löneutveckling. Studievalet har dock stor betydelse för livslönen och bör ändå göras med öppna ögon för vad som förväntas hända med privatekonomin framöver.

Kommentarer till artikeln (0 st) -