Val av högskoleort - regionala mönster mellan män och kvinnor

Studenter med höga gymnasiebetyg väljer att studera vid etablerade universitet framför små och medelstora högskolor. Av de  som flyttar för att studera i län med en liten eller medelstor högskola är det få som bor kvar tio år senare.

Publicerad: Tisdag 10 nov 2015

Senast uppdaterad: Onsdag 11 nov 2015

Nyckelord:
Utbildning & forskning

Studien visar att de ojämna studievalen består trots lång tid av satsningar på högskolan för att motverka just detta. Yngre studenter med höga betyg från gymnasiet som kommer från regioner med små och medelstora högskolor har en mycket större benägenhet att flytta till en annan region för att påbörja sin högskoleutbildning. Kvar i regionerna blir studenter med relativt låga betyg.

Kvinnor har högre betyg

- Det var ungefär lika många kvinnor och män som gick ut gymnasiet året 1999/00. Kvinnorna hade bättre betyg än män.

- Övergångsfrekvensen till högskolan ökar med gymnasiebetygen. 

- Studiemotiverade män går vidare till högskolan i minst samma utsträckning som studiemotiverade kvinnor.

Fler kvinnor som väljer högskoleförberedande program

- I hälften av länen uppgick andelen män som valde högskoleförberedande program till 50 procent eller mer. I övriga län var andelen lägre. 

- Bland kvinnor var andelen som läste högskoleförberedande program över 50 procent i samtliga län. Endast i fyra län var andelarna bland kvinnor lägre än 60 procent. 

Studenter med höga betyg mer benägna att flytta

- Analyserna av yngre högskolenybörjare visar att utanför storstadslänen var benägenheten att flytta 100 kilometer eller längre från gymnasiekommunen mycket högre bland personer med höga gymnasiebetyg. 

- Flyttbenägenheten var störst bland yngre studenter med två högskoleutbildade föräldrar. 

- Rörligheten är stor bland yngre studenter mätt tio år efter studiestaren. I de flesta länen var andelen av länets nybörjare som började på högskolan i gymnasielänet och var bosatta i samma län 10 år senare mindre än 30 procent. 

- I tre storstadslän hade mer än hälften av länens nybörjare samma högskolelän som bostadslän 10 år efter studiestarten. I de länen var mer än tredjedel av de inresande yngre studenterna kvar 10 år efter studiestarten. I Stockholms län var mer än hälften av de inresande yngre studenterna kvar 10 år efter starten.

Frågor och svar

Vad menar Saco med att högre utbildning ska vara nationell?

Hur ser studenternas flyttmönster ut?

Vilken betydelse har högskolan för den regionala arbetsmarknaden?

Minskar snedrekryteringen med fler högskolor?

Är det skillnad mellan flickors och pojkars val av utbildning och flyttmönster?

Varför redovisas resultat för studenter som påbörjade sina studier för 15 år sen?

Kontaktpersoner

Galina Pokarzhevskaya, Statistiker
galina.p@saco.se

08-613 48 24

Håkan Regnér, Ekonom, lönebildning
hakan.regner@saco.se

08-613 48 35