Därför borde värnskatten avskaffas

Värnskatten minskar lönsamheten av högre utbildning och viljan att ta ett större ansvar på arbetsplatsen. Flera studier visar dessutom att värnskatten är en av de mest skadliga skatterna i ekonomin. Därför är det hög tid att avskaffa den.

Utbildning ska löna sig. Därför tycker Saco att skatten på arbete ska sänkas. Livslönen för akademiker påverkas av många olika faktorer, och skattesystemet är en viktig faktor. Sverige har en av världens högsta marginalskatter på arbete och värnskatten är starkt bidragande till detta.

Läs också: Avkastningen på högre utbildning i Sverige lägst i OECD

Värnskatten har ingen fördelningspolitisk effekt

Värnskatten leder till att många löntagare som presterar bra och vill ta ett större ansvar på sin arbetsplats tvingas betala mer än hälften av en löneökning i skatt. Saco tycker att hårt arbete och ökat ansvarstagande, exempelvis genom att bli chef, ska löna sig. Därför förespråkar vi ett skattesystem som skapar drivkrafter till högre utbildning, ansvarstagande, och därmed också en konkurrenskraftig kunskapsnation. Saco menar att det är en rimlig princip att en löntagare får råda själv över åtminstone hälften av en löneökning.

Flera studier, däribland Långtidsutredningen 2011, visar att värnskatten är direkt skadlig för ekonomin. Detta beror på att den påverkar viljan att arbeta negativt vilket i sin tur leder till att antalet arbetade timmar i samhället minskar. Det skulle därför inte kosta något att ta bort den. Flera studier visar också att den fördelningspolitiska effekten skulle vara marginell.  

Att behålla en skatt som slår mot studier och ansvarstagande, som i praktiken inte ger några skatteintäkter och som dessutom har en marginell betydelse för inkomstfördelningen är orimligt. 

Läs också: Livslöner för olika utbildningar - akademiska studier lönar sig inte för alla

Nytt skattesystem utan värnskatt

Saco har sedan flera år förespråkat att en ny parlamentarisk utredning tillsätts för att göra en samlad översyn av hela skattesystemet. En sådan översyn bör återgå till de principer som gällde vid den förra skattereformen i början av 1990-talet, där en av principerna var att den högsta marginalskatten bör vara 50 procent.

Sverige ska konkurrera med kunskap och då måste skattesystemet bidra till att skapa goda drivkrafter till kunskapsbyggande. Fortsatt mycket höga marginalskatter på arbetsinkomster bidrar knappast till detta.