Ekonom och civilekonom

Kort om civilekonom

---

Som civilekonom/ekonom är du specialist på att driva och utveckla företag, organisationer och affärer. Arbetsuppgifterna kan bestå i budgetering och ekonomisk planering, marknadsföring och försäljning, redovisning och revision samt utredningsarbete. 

Eftersom ekonomen har en bred utbildning som behövs i de flesta branscher har de stora möjligheter att välja mellan många olika jobb. Du kan arbeta i näringslivet, staten, kommuner och regioner men också i intresseorganisationer.

Ekonomprogrammet är på 3 år och leder till en kandidatexamen. Civilekonomprogrammet är 4 år och leder till civilekonomexamen.

 

Civilekonomers jobb

---

Vilken lön har civilekonomer/ekonomer?

Ingångslönen för nyutexaminerade civilekonomer/ekonomer var 33 000 kr år 2022 (median). Ingångslönen är högre inom kommunal/statlig sektor och statlig sektor än i privat sektor. Löneutvecklingen över tid är som regel högre i privat sektor. 6-10 år efter examen är månadslönen (median) för en civilekonom/ekonom 49 000 kr och medianlönen 16-20 år efter examen är 55 600 kr. Lönerna är i regel högre inom privat sektor.

Uppgifterna är hämtade från Sacos lönestatistik 2023 som visar lönerna i 2022 års löneläge. 

Jämför med andra löner

På den här sidan kan du jämföra månadslöner, livslöner och möjlighet till löneutveckling för 36 olika utbildningar.

Finns det jobb för civilekonomer/ekonomer?

Arbetsmarknaden idag

SCB:s Arbetskraftsbarometer (december 2022) visar att åtta procent av arbetsgivarna uppger att det är brist på nyutexaminerade ekonomer, 50 procent att det är balans. Fyrtio procent uppger att det är brist på erfarna ekonomer på arbetsmarknaden och fyrtio procent uppger också att de ser ett ökat behov av anställda fler ekonomer på tre års sikt.

Utsikterna på arbetsmarknaden är generellt goda. Det är stor efterfrågan på redovisningsekonomer, controllers, revisorer och IT-ekonomer medan konkurrensen bland ekonomiassistenter, administratörer och handläggare/utredare är hårdare. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer att göra det i allt högre grad i framtiden med jobb som försvinner och nya som kommer till. Bank- och finanssektorn har redan genomgått stora förändringar, vilket innebär färre traditionella arbeten i den branschen. Däremot finns behov av personer som kombinerar ekonomi med kompetens inom exempelvis dataanlys.

Sammantaget är det relativt lätt för nyexaminerade ekonomer att få jobb idag  och många har jobb redan innan de avslutar studierna. För stora grupper av mer erfarna ekonomer är det lätt att få jobb. Läsåret 2022/2023 examinerades 7 111 ekonomer, varav 51 procent kvinnor och 49 procent män. Det var 59 procent som tog en kandidatexamen, 11 procent som tog civilekonomexamen och 16 procent som tog en masterexamen. Arbetslösheten är generellt relativt låg bland civilekonomer/ekonomer och många får sitt första jobb redan innan de är klara med sin examen.

Prognos om 5 år

• Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadsprognos Framtidsutsikter

Vad jobbar civilekonomer med?

Civilekonomer/ekonomer får en bred utbildning med affärs- och verksamhetsfokus samt problemlösning. Som civilekonom/ekonom har du stora möjligheter att välja mellan olika yrken. Du kan arbeta i näringslivet, staten, kommuner och regioner men också i intresseorganisationer. Många väljer att driva företag, en del redan efter studierna och andra under en del av yrkeslivet.

Det finns drygt 180 000 yrkesverksamma ekonomer på arbetsmarknaden, varav ungefär lika många kvinnor som män. Omkring 74 procent arbetar i den privata sektorn. Många civilekonomer/ekonomer är verksamma inom tillverkningsindustrin, parti- och detaljhandeln. Banker, revisionsbyråer, försäkringsbolag och finansföretag är andra stora arbetsgivare. Cirka 14 procent arbetar i statlig sektor och tolv procent i kommuner och regioner. Många av de ekonomer som arbetar i offentlig sektor finns inom skatteförvaltning, statliga affärsverk, kommunförvaltning och kommunala bolag.

Nationalekonomer, som är specialiserade på samhällsekonomiska frågor, arbetar både i privat och offentlig sektor. Många är anställda på myndigheter, departement, i stora industri- och tjänsteföretag samt bank- och finansbranschen. Du hittar mer information under rubriken Nationalekonom.

Många civilekonomer arbetar med budgetering och ekonomisk planering, marknadsföring och försäljning, redovisning och revision eller utredningsarbete.

Vanliga yrken är affärsutvecklare, banktjänsteman, controller, ekonomichef/Chief financial officer (CFO), marknadsförare, projektledare, redovisningsekonom, revisor, företagsrådgivare, analytiker, försäljare/inköpare av varor och tjänster, privatrådgivare samt produktchef. Många företagsledare är civilekonomer.

Du hittar mer information om marknadsförare och inköpare under respektive rubrik. Nedan beskrivs vad en controller, marknadschef, managementkonsult, redovisningsekonom och revisor arbetar med.

Läs om fler yrkestitlar för ekonomer/civilekonomer

Har du en utländsk civilekonom-/ekonomexamen?

Utbildningar som leder till yrken som i Sverige kräver auktorisation, legitimation eller motsvarande kallas reglerade yrken. Bland ekonomyrkena är auktoriserad revisor ett av dem som är reglerade i Sverige.

Om du läser hela utbildningen utanför Norden är det mycket viktigt att kontrollera att utbildningen är godkänd. Kontakta Universitets- och högskolerådet (UHR) innan du bestämmer dig. Det är också bra att spara alla kursbeskrivningar och litteraturlistor så att du kan visa vad som ingått i kurserna du läst. Om du studerar inom EU/EES-länder, är det viktigt att du också får ett Diploma Supplement som visar vad som ingått i din examen.

Utbildning

---

Ekonomprogrammet är 3 år (180 högskolepoäng) och leder till en kandidatexamen. Civilekonomprogrammet är 4 år (240 högskolepoäng) och leder till civilekonomexamen, som är en yrkesexamen på avancerad nivå.

Den som har en kandidatexamen kan bygga på den med 1 år för att få en magisterexamen eller 2 år för att få en masterexamen. Även med en civilekonomexamen går det att läsa vidare ytterligare 1 år för att få en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen, som omfattar 2 respektive 4 år.

Inriktningar och vidareutbildning

Utbildningsprogrammen ger en bred bas i företags- eller nationalekonomi. Många av ekonomprogrammen innehåller också kurser i statistik och juridik. Efter grundkurserna väljer du företagsekonomisk eller nationalekonomisk inriktning och senare en fördjupning inom ämnet. Det kan vara affärsutveckling, ekonomistyrning, entreprenörskap, finansiell ekonomi, internationell ekonomi, offentlig ekonomi, makroekonomi, mikroekonomi, hållbar utveckling, ledarskap/ organisation, logistik, marknadsföring eller redovisning.

Du kan också skapa din egen ekonomiutbildning genom att läsa fristående kurser. De internationella civilekonom- och ekonomprogrammen kombinerar ekonomi med språk och ofta utlandsstudier. Vissa ekonomprogram är inriktade från början, t.ex. mot detaljhandel, fastighetsekonomi eller turism. Andra program kombinerar ekonomi med ett annat område som hälsoekonomi, industriell ekonomi och textilekonomi.

Utbildning till auktoriserad revisor

För att bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning på totalt sex år samt därefter avlägger prov för revisorsexamen. Du ska ha en kandidatexamen och ha genomgått en praktisk utbildning under tre år. 

Läs mer på www.revisorsinspektionen.se och www.far.se.

 

Här kan du studera

De flesta svenska högskolor och universitet erbjuder kurser och utbildningsprogram i ekonomi.

Civilekonomexamen ges vid universiteten i Karlstad, Linköping, Umeå, Luleå och Örebro, Linnéuniversitetet (Växjö), Mittuniversitetet (Sundsvall/Östersund), högskolorna i Borås, Halmstad och vid Internationella handelshögskolan, Jönköping University. Civilekonomexamen ges även vid Göteborgs universitet till den som läst ett tvåårigt masterprogram.

Kandidatprogram med ekonomisk inriktning ges vid:

• Universiteten i Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala (även på campus Gotland), Örebro samt vid Linnéuniversitetet (Växjö/Kalmar), Mittuniversitetet (Sundsvall/Östersund), Mälardalens universitet (Eskilstuna/Västerås)
• Chalmers Tekniska Högskola (Göteborg), Kungliga Tekniska Högskolan (Stockholm) och Sveriges Lantbruksuniversitet (Alnarp/Ultuna).
• Handelshögskolan i Stockholm.
• Högskolorna i Borås, Dalarna (Falun/Borlänge), Halmstad, Gävle, Jönköping, Kristianstad, Skövde, Södertörn och Högskolan Väst (Trollhättan).

Magister och/eller masterprogram finns på de flesta lärosäten.

Läs mer om utbildningarna på respektive universitets eller högskolas hemsida och på www.studera.nu.

Behörighet

För att bli antagen till högre utbildning måste du ha vissa förkunskaper, som också kallas behörighet. De är indelade i grundläggande och särskild behörighet. Ett annat sätt att bli behörig är via reell kompetens.

Se information om behörighet på Studera.nu. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier

Man kan bli civilekonom/ekonom genom att läsa hela utbildningen utomlands eller studera utomlands som en del av studier i Sverige. Det kan man göra på olika sätt, till exempel kan man delta i ett utbytesprogram som anordnas av svensk högskola eller universitet. Fördelen med detta är att du oftast får tillgodoräkna dig studierna i din svenska utbildning och behöver som regel inte heller betala undervisningsavgifter i de länder som har sådana. Kontakta de högskolor och universitet som du är intresserad av för mer information om möjligheter till utbytesstudier.

Ett annan väg är att ordna utlandsstudier på egen hand och själv söka till ett utländskt universitet. Väljer du det måste du noggrant undersöka om du får tillgodoräkna dig de utländska poängen i din svenska examen. Ta alltid reda på vad som gäller innan utlandsstudierna. Efter avslutad grundutbildning kan man läsa ett master- (1 eller 2 år) eller doktorandprogram utomlands.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Många civilekonomer/ekonomer arbetar utomlands under kortare eller längre perioder. Arbetet kan vara både inom svenska och internationella företag och organisationer. En del arbetar inom den svenska utrikesrepresentationen, t.ex. på ambassader eller inom EU:s institutioner. För utlandsarbete krävs goda språkkunskaper.

---