Möte med arbetsmarknadsdepartementet

Den 14 oktober var de fackliga parterna på statlig sektor, Saco S, OFR/S, P, O och Seko, inbjudna till arbetsmarknadsdepartementet för att diskutera hur eventuella förändringar i LAS kan påverka statlig sektor. Sedan vi träffade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har parterna på privat sektor fortsatt förhandla och det är oklart på vilken grund en framtida ny lagstiftning om anställningstrygghet kommer att vila.

Publicerad: Måndag 26 okt 2020

Senast uppdaterad: Måndag 26 okt 2020

Vi har respekt för att privat sektor har utmaningar som behöver lösas och vi anser att de bäst löses av parterna. Nedan presenteras några av de synpunkter facken på statligs sektor framförde.

Inledningsvis konstaterades att statlig sektor redan uppfyllt Januariavtalet så till vida att parterna sedan länge har hanterat sektorns behov av Turordningsavtal, Omställningsavtal och Avtal om lokala omställningsmedel. Vidare konstaterads att det råder balans mellan parterna på statlig sektor.

Utredningens förslag rubbar den grundläggande maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare inom statlig sektor. Flera av de förslag som lagts i försök att väga upp en alltför ensidig maktförskjutning till arbetsgivarsidan kan inte tillämpas till förmån för anställda inom staten då grundlagsregler hindrar detta.

Yrkesrollen som självständig tjänsteman kan innebära att behöva invända mot förslag från ledningen och att i skattebetalarnas intressen ibland driva impopulära frågor

Det ter sig orimligt att enskilda arbetsgivarföreträdare på statliga myndigheter, satta att förvalta skattemedel, ges möjlighet att efter eget skön undanta arbetstagare från turordningen utan krav på närmare motivering eller att den enskilde ges möjlighet att få beslutet överprövat. Det måste finns en balans mellan regleringen för tjänstetillsättning och reglerna kring anställningens avslutande – annars finns det inga garantier för att de principer som grundlagsbestämmelserna vilar på får ett faktiskt genomslag. De förändringar som föreslås i utredningen innebär att anställningstryggheten urholkas mer för statligt anställda än för privatanställda.

Förslaget att anställda hos myndigheter med högst 15 anställda inte längre ska kunna ogiltigförklara uppsägning eller avsked är oacceptabelt. Statligt anställda skulle ha olika rättigheter beroende på den anställande myndighetens storlek.

Utredaren förslår ett visstidsanställdas trygghet ökar, som en uppvägning mot att reglerna för uppsägning av de tillsvidareanställda ändras, kommer inte att komma statsanställda till del. Skälet till detta är att förtjänst och skicklighet här ska tillämpas även för det fall någon har företrädesrätt till återanställning. Därtill kommer att förslaget endast berör allmän visstidsanställning enligt lag om anställningsskydd. Många tidsbegränsade anställningar inom staten vilar på annan grund, framförallt olika förordningar, som utredningens förslag inte kommer att påverka. Just det problematiska i statlig sektors utökade möjligheter att tidsbegränsa anställningar utifrån olika grunder poängterades vid mötet.

Utredningens förslag att ”tillräckliga kvalifikationer” byts ut mot ”kvalifikationer” är ytterst problematiskt för akademiker inom statlig sektor. För en akademiker medför denna förändring att omplaceringsmöjligheten i praktiken försvinner.

Oavsett om en ny lagstiftning om anställningstrygghet bygger på utredningen eller på en partsöverenskommelse uppskattar facken på statlig sektor inte om den förändrade lagstiftningen rubbar balansen mellan parterna på statlig sektor eller försämrar statligt anställdas anställningsskydd.

Inför att ett nytt lagförslag ska presenteras kommer departementet att bjuda in de fackliga parterna för ytterligare diskussioner, vilket vi givetvis uppskattar.