Svenska modellens fördelar och utmaningar
Fördelar med att reglera arbetsvillkoren med kollektivavtal är att vi på arbetsplatsen faktiskt kan påverka våra arbetsvillkor utifrån de behov som finns på vår arbetsplats. Jämfört med om det skulle regleras i detalj av lagar är det mer flexibelt och enklare att genomföra förändringar. På Scania har vi kommit överens om principer för hur fack och företag samverkar om våra arbetsvillkor. Det viktigaste är att vi är ser att samverkan är en framgångsfaktor för Scania.
En förutsättning för att den svenska modellen ska fungera är att anslutningsgraden är hög, det vill säga att många anställda på arbetsplatsen är medlemmar i facket. Om anslutningsgraden är låg kan arbetstagarorganisationen inte säga sig representera de anställda och tappar i både legitimitet och förhandlingsstyrka. Man kan säga att en hög anslutningsgrad, är för facket, vad ett högt röstdeltagande är för demokratin. Utan det förlorar det sin legitimitet.
Genom att bli medlem bidrar du till att vi kan förhandla fram bättre villkor för oss alla. Om du dessutom väljer att engagera dig kan du driva frågor som är viktiga för dig och dina kollegor.
Historien bakom Den svenska modellen
Fram till början av 1930-talet rådde det kaos på arbetsmarknaden. Arbetstagarna tampades med dåliga anställningsvillkor och brist på såväl skyddslagstiftning som avtal gällande ledighet och lön. Strejker var därför vanligt förekommande.
För att få bukt med problemen bestämde sig Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (som vi idag känner som Svenskt Näringsliv) för att träffas. Mötet ägde rum i Saltsjöbaden år 1938 och det avtal som slöts där kallas kort och gott för Saltsjöbadsavtalet.
Mycket av det som står i avtalet gäller än idag och Saltsjöbadsavtalet kan sägas vara grunden för Den svenska modellen.
Saltsjöbadsavtalet
Det är i synnerhet tre saker som är speciella med Saltsjöbadsavtalet.
- Det reglerar rätten att strejka. Det innebär i korthet att avtalet slår fast när det är tillåtet för arbetstagare att strejka och när det råder så kallad fredsplikt.
- Det säger att det är parterna på arbetsmarknaden bestämmer villkoren, alltså arbetstagarorganisationerna (fackförbunden) och arbetsgivarorganisationerna. De avtal som parterna enas kring är de som vi känner som kollektivavtal.
- Slutligen slår avtalet fast rätten att organisera sig, för både arbetsgivare och arbetstagare. För arbetsgivarna sker organiseringen i form av arbetsgivarallianser, till exempel Svenskt Näringsliv, och för arbetstagare i form av rätten att bilda och vara medlem i en fackförening.
